Vallåkra ligger i sänkan där Råån flyter fram

Denna tur skulle följa Karin Hoffmans tur i Rundresor för tågburna. Så blev det dock inte, vill föll i början för en stig som följde kanten av Råån. Denna stig är ny sen ifjol. Tanken var att åter ansluta till planen och komma på småvägarna men valet blev de intagande backarna vid skjutbanan och sen i obanad terräng och längs åkerkanter till Norra Vallåkra. Hade det inte blivit så sent på kvällen hade vi gått in i det fina naturreservatet igen sista biten tillbaka.

Vi startade vid tågstationen i Vallåkra med att bese Filadelfiahuset och den intilliggande nedbrunna pizzerian. På bygatan gick färden vidare uppför och vid stenkärlsfabriken gjordes en kort paus. Nere i ravinen går en bäck som ansluter till Råån, intill går en trevlig vandringsstig. Efter att ha gått under järnvägsspåret tog vi till höger på en sig som såg spännande ut. Det var den också. På så sätt fick vi aldrig sett området kring Borgen, dvs naturreservatets centrum, det får bli nästa gång. Naturskyddsföreningen sköter reservatet. Stigen följer Råån och övergår i en välklippt gräsmattesträng som hedervärt sköts av någon i hembygdsföreningen. Inget om denna stig står att läsa då jag sökte på nätet. När vi närmade oss stigens slut kom en fin plats med bord och bänkar och en idyllisk gräsmatta med blomsterprakt. Vid samtal med ortsbefolkning fick vi besked att man kan ta sig längs ån till Ottarp och Bälteberga. OK, vi lyssnade och fortsatte. Nu får man gå på vägen och efter en å ta ner mot ån. Vi valde att gå vid åkerkanten och tog sen upp till vänster på en väg som leder till skjutbanan. Fikan tog vi högst upp på backen med vy över ett vackert landskap och skogen längs ån som ridå. Efter skjutbanan var det obanad terräng in i den lilla ravinen. Genom gräs och höga hundkex gick vi och tog vänster upp till en liten väg. Denna slutade vid ett betesfält, alltså inte där vi tänkt oss. Vi hade kommit för långt åt öster och letade därför upp den tänkta vägen. Sen blev det grusväg in till Norra Vallåkra med kvarnen som riktmärke. I vägskälet valde majoriteten att ta av in till Vallåkra längs stora vägen istället för att gå in i Borgen (klokt, för annars hade det hunnit bli mörkt kanske). En skön runda i ett vackert landskap, konstaterade vi.

På fälten norr om Vallåkra