Etikettarkiv: Lätta vandringar

>Fågelsångsdalen och Kungsmarken utanför Lund 2010

>

Våren är ofta den tid på året då jag tar lite längre cykelturer. Jag försöker komma iväg rätt tidigt för att vara hemma senast vid ett- tvåtiden. En vindtät jacka och handskar och lite reparationsgrejor ska man inte glömma. Det händer att det blir längre turer och det blir det matintag på någon pizzeria.
Denna söndag den 25 april 2010 tänkte jag mig en kort morgontur innan jag skulle plocka fram deklarationspapperna. Så blev det inte riktigt! Det är mycket roligare att vara ute! Jag tog lundalänken ut till Brunnshög och sen rakt ut på grusvägar mot Kungsmarken, Dammstorp och Räften. Vid Södra Sandby fick jag för mig att gå ner i Fågelsångsdalen som jag läst om men aldrig varit trots fyrtio år i Lund. Gu va fint det var där. En vandring i hela dalen ger fem kilometer om alla stigar används. Det gäller att ha bra skor för det är mycket upp och ner längs den lilla ån. Det är en fantastisk mängd blommor av olika slag, i maj vit-, gul- och blåsippor, svalört, en orkide´ och så vitskråpet, som har en av sina bästa växtplatser här. Bäcken porlar, fåglarna sjunger, blomsträngar breder ut sig, solen skiner och det är lagom varmt, vad mer kan man önska sig av en vårsöndag? Kombinera dessa fem km med en tur i Kungsmarken eller Linnebjer och du får ihop minst tio km. Benmusklerna får verkligen träning i dalen. Och så finns det fina fikaställen vid bäcken. Är du geologiskt intresserad så följ G-markeringar, bland annat finns en plats där skiffer framträder tydligt och platsen har blivit utsedd till internationell referensprofil.
Den fortsatta cykelturen tog jag på Hardebergaspåret som ju numera är helt asfalterad och kan användas även för inlines och löpning.

13 maj, Gökotta

Kort vandring i dalen plus en vandring i Kungsmarken, ca 8 km
Jag återvände till denna för mig nyfunna pärla i sällskap med några morgonpigga (vi startade 07.30) SIK´are för att prova på en gökotta 13 maj. Det är en tradition som varit vanlig inom föreningslivet sedan början på 1900-talet. Ursprungligen skulle man lyssna på göken på gökottan för att göra uttydningar om framtiden utifrån gökens rop. Uttryck som ”västergök är bästergök” och ”östergök är tröstergök” kommer från den här traditionen. Nu är det inte så lätt att höra göken idag för det är en fågelart som minskat i antal ganska kraftigt. Parkera ev bil på intilliggande parkeringsplats vid Fågelsångsvägen och gå en liten bit där Röglebäcken rinner under Hardebergaspåret och där skylten till dalen är uppsatt av länsstyrelsen som förvaltar pärlan. Vi följe den geologiska stigen till en början vilket utmärkes med ett finurligt G. Vi följde sen Sularpsån som går öppen fram till Kungsmarken, men reservatet sträcker sig inte ända dit utan slutar där Sularpsdammens kommunreservat tar vid. Det är stora mattor av vitsippor men även svalört och nunneört som täcker gläntorna i skogen. Vi såg även lungört, vitskräppa och vätteros och på de fuktigare delarna kabbleka. Det är halt när det har regnat.Här hörde vi GÖKEN och det var västergök, då blir det ett bra år. Åter inne i skogen tog vi vår frukost nere i dalen på en vitsippeklädd slänt.

Jag fortsatte själv till Kungsmarken och gick stigen som är markerad med röd stolptopp. Det är en runda på cirka fyra km som går i utkanten av golfbanan. Den är inte särskilt upptrampad vilket tyder på at det inte är alltför många som går den. Längst norrut passerar man förbi Glomsjön där det finns mest av blomprakt, dock ännu inte framkommen. Idag syntes gullviva, smörboll, ängsbräsma och vitsippor på ängarna och kabbleka på fuktigare delar, inga orkide´er ännu.

Som lite vaknad botanist hittade jag denna användbara länk på nätet:
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/carda/cardpra.html


Blomstervandring Kungsmarken och vandring i Fågelsångsdalen 29 maj

Lunds Akademiska Golfklubb, som huserar på Kungsmarken, hade annonserat en blomstervandring med Lennart Engstrand som varit chef för Botaniska trädgården i Lund. Det fick man inte missa! Det blev en höjdare. Det är en tillgång med Lund att ha så mycket kunnigt folk i stan. När det dessutom lärs ut på ett lustfyllt sätt är det ännu bättre. Kungsmarken är unikt i sitt slag i landet. Det finns fem km öster om Lund. Där finns närmare 400 olika kärlväxter. Det innebär att nästan en tredjedel av Skånes vildväxande arter finns samlade enbart inom ängsmarkerna på Kungsmarken. Från naturvetenskaplig synpunkt saknar det sin motsvarighet i landet. Det blev en runda på cirka två km med många stopp för blommor som mandelblomma, smörboll, humleblomster, St Pers nycklar, blåsuga, parksmultron, svartrot, slåttergubbe samt rariteterna göknyckel och smalbladig lungört.


Jag fortsatte till Fågelsångsdalen, det är tredje besöket i vår. Denna gång var det betydligt artfattigare än tidigare gånger. Det är dock en riktig oas i slättlandskapet. Det blev en tur på cirka 4 km.

1 juli, cykeltur längs Hardebergaspåret
Semestern har börjat, av någon anledning hamnade jag med cykeln Hardebergaspåret, i Lund är det helt klart trevligast att cykla österut om man vill ha varierad natur att cykla i, Lundaslätten mot Lomma, Stångby Odarslöv m fl metropoler är tråkig med vissa undantag.
Kungsmarkens flora har blivit mindre yppig när vi kommer in i juli, några enstaka Jungfru Maria nycklar finns, ståtliga borstar (borsttistel el brudborste?) lyser upp ängarna, fält av smörblommor och älgört, mm.


Mest grönt och lite blommor är det också i Fågelsångsdalen. Fåglarna sjunger dock minst lika mycket som i våras.

Skridskor vid Alingsås med Mjörn, Ömmen, Färgaren o Fegen 2009

Lååånghelg 27 till 29 febr. Tre dagars skridskoturer, heldagar, i trevliga skridskokompisars sällskap! SIK´s årliga övernattningstur brukar vara en höjdpunkt på året. I år hittade vi isar i Göteborgstrakten, närmare bestämt sjön Mjörn vid Alingsås som vi åkte på hela fredagen. Den rundtur vi gjorde blev faktiskt hela sju mil lång. Men då var vi inne i de flesta vikarna. Det är en mycket trevlig sjö att skrinna på med låg klippkust blandat med skog och villor. På grund av svagare partier väster om Alingsås drog vi ut på sjön och angjorde några öar där vi satt och njöt i solen.
Andra dagen gjorde vi sjöarna Ömmen och Stora Färgaren, även dessa trevliga skridskosjöar. Lördagen bjöd på kalasväder och kanonfin is i södra delen av Ömmen vilket övergick i lite buligare men helt godkänd is senare. Det blev en trevlig promenad mellan sjöarna, först nerförsbacke till Stora Färgaren som ligger betydligt lägre och sen uppförsbacke tillbaka. Det är ett väldigt trevligt och omväxlande landskap i dessa nejder. Nivåskillnaderna var förvånande. Här har GLSK, alltså göteborgsskrinnarna, en klassiker som en del av dem gjorde, nämligen från Hindås till Gräfsnäs. De startar i Nedsjöarna och går över till Ömmen, vidare norrut till Sävelången, över Mjörn och slutligen över Anten upp till slutmålet i norr. Detta utspelar sig i Bollebygds kommun. Det nya vandrarhemmet i Hedefors var trevligt och fräscht att bo på. Vi var 23 personer som logerade där. Det ligger vid Säveån i det gamla bruket. Hit till denna bygd kommer jag att återvända sommartid. Mjörn lär vara bra som fiskesjö.
Tredje dagen körde vi söderut på väg hem och mellanlandade vid sjön Fegen som beskrinnades med nära sju mil i högt tempo. Vägen dit gick på småvägar genom skogsbygd genom Bollebygd, Kinna, Öxabäck, Mjöbäck, Svenljunga och Ätran och sen upp till Sandviks kyrka där vi startade. Fegen är långsmal, utan klippor och bebyggelse men trevlig att skrinna på. Dagen började i Västergötland, övergick till Halland och starten skedde i Småland. Alla tre landskapen skrinnar man på vid en rundtur på Fegen. Det är bara 15 km till Ullared köpcenter om man tröttnar på naturen.
Med detta var skridskosäsongen slut. Det var en sällsynt lång och fin säsong! Efter två dåliga skridskovintrar så var detta vad som behövdes!

 



 

 

>Vandring runt Ven och cykel Helsingborg till Höganäs, okt 2008

>

Bäckviken på ön Ven når man efter en halvtimmes båttur från Landskrona. Vens storhetstid var på 1500-talet då den världsberömde Tycho Brahe verkade där. Tycho upptäckte att himlarymden var föränderlig vilket man inte trott tidigare. Fredrik II blev imponerad av detta och ville knyta honom till sig. Det slutade med att Tycho fick bygga sin bostad Uranienborg och forskningsstation Stjärneborg. Vi vandrade till Nämndemansgården där vi provsmakade från äppleträden och såg oss runt. Det blev sen stubbåker ner till Södra fyren och sen grässvål där även en lämplig cykel kan ta sig fram. Längs hela vägen på västra sidans rasbrant växer buskar och förkrympta träd. Det är ett skönt böljande landskap. Vägen är lättgången. Det hade gått att ta sig fram nere på stranden men det är mycket sten och tar nog ganska lång tid. I spridda flockar drog sig sen gruppen fram mot Kyrkbacken och S:t Ibbs kyrka där vi satte oss utanför muren med utsikt ut över Öresund. Vi satte fart och rundade Västra fyren för att sen dra oss ner mot Norreborg, hela tiden längs rasbranten. Denna sträcka förbi campingen och en husrad och skog är vacker att vandra. Hakens fyr passerades och sen är det en kort bit fram till Bäckviken. Denna sista del går på nylagt stensatt stig eftersom branten rasat. Ön är fem km lång och tre km bred. Vandring 5 km i timmen, vandring inkl småpauser 3,3 km i timmen Det var lagom tid för att ta sig runt med en grupp av denna storlek, är man två går det lite fortare. Det hade inte varit fel att ha en timme ytterligare.


Helsingborg-Höganäs, 19 okt 2008, 44 km

Effektiv cykeltid 4 timmar, snitthastighet 11 km i timmen.
Start vid parkeringen vid Pålsjöbadet 12.30, framme i Höganäs kl 17. Återfärd efter en halv timme, framme i Helsingborg kl 19.

Till Sofiero längs vägen, ner till Hittarp där vi fortsatte på stigen som går en bit ovanför den nya skåneleden. Det går bra att cykla här eftersom hästar får använda stigen. Vid Kulla Gunnarstorp tog vi lunchlådan på en solig plats. Där kan man gå upp och se på slottet. Vi kom fram till Domsten där vi cyklade längst ner mot havet. Direkt efter kommer Grå läge dit vi tog oss gående på mindre stig. Vi svängde direkt ner till Gamla Viken, genom Viken efter kaffepaus på kafé Öresund (öppet till 16.30 söndag) på stig nere vid strandlinjen förbi Svanebäck, ner till Lerberget som nästan hänger ihop med Höganäs. Vi rundade kyrkan och gav oss tillbaka. Vi följde vägen till Grå läge. Därefter har man gjort en ny fin cykelbana längs vägen genom skogen vid Kristinelund till Domsten. Cykelvägen fortsätter förbi Kulla Gunnarstorp och i korsningen tog vi oss ner på Bellavistavägen istället för att följa cykelvägen längs 111án, den hade nog fört oss mot Berga. Sen var det raka spåret till Pålsjöbadet där bilen stod.
Vid Sofiero såg vi en cykelskylt pekande mot Gantofta men var ligger det, inte med på kartan!
Landborgen följer kusten fram till Domsten där den viker av norrut genom Kristinelund som är ett naturskyddsområde. Grå läge gränsar till skogen.