Kategoriarkiv: Italien

Sardinien 4-11 okt 2022 – en vandringsvecka

Vi var 11 personer som gav oss iväg till Sardinien för en vandringsresa. Det är sjunde gången vi reser, denna gång var det flera som avstått pga ålder, världsläge, andra resor, mm. Tre nya deltagare fanns med. Jag hade anlitat Bobore Bussa på https://www.experiencesardinia.se/ som är ”ett nätverk för att knyta kontakter för att erbjuda tjänster och produkter” och som arbetar med Portale Sardegna, (Bobore anger openvoucher.com och då kommer man till https://www.welcometoitaly.com/en/about-us där Portale Sardegna finns med. 

(PS egen sida är bara på italienska).

   Bobore finns i Malmö, kom dit med familjen för 5-6 år sedan, och jag har anlitat honom för att leverera mat till ett par sammankomster och varit med honom på Sardinien 2019 tillsammans med några reseföretag, m fl. 

   Bobore var med på resan och vandringarna. För att få säkra och innehållsrika vandringar anlitade han/de en lokal vandringsguide, Alberto, för de flesta vandringarna. Vid vandring i en naturpark hade vi guide från platsen. Jag fick förslag på turer och aktiviteter och vi lade upp veckan tillsammans. Eftersom man ser på svårighetsgraden på en vandring på olika sätt var det spännande att se vad det kunde bli! Alberto testade oss på första vandringen för att se ”vad vi gick för”. Den vandringen var tuff! Vi gjorde dock inte några ändringar i veckans kommande program. De som inte ville följa med en dag för att vila eller göra annat kunde göra det. 

   Denna resa var lite ny för dem eftersom jag bad dem boka både flygresa och boende. Det kändes lite ovant att boka via Easyjet eftersom det var nytt för mig. Han fick därför en lista på deltagarna med passnummer, mm av mig. Ticket kunde erbjuda flyg med Lufthansa för 5000 kr men här kom vi undan med 3500 kr. Priserna har ju gått upp sen pandemin. Mellanlandning dit i Milano och hem i Geneve. Vi tog med resväska för alla för enkelhetens skull. Det är utcheckning och ny incheckning vid mellanlandning. Allt gick smidigt och bra. 

   Hotellet ligger i Cala Gonone som är 10 mil söder om flygplatsen Olbia. Det är trestjärnigt och ligger 100 meter från badet inne i stan. Orten är trevlig och ligger vackert. Båtarna till sevärdheterna utgår därifrån.

I resan ingick transfer till och från flygplatsen, cirka 80 minuter. Vi hade även flera transporter till vandringarna. 

   Två middagar och en lunch ingick, resten fixade vi själv med inköp på morgonen av bröd, ost charkuterier, grönsaker och vin. För de som deltog i allt blev det bara 600 kronor inkl en båtresa och en bussresa extra. 

   Man kan ha otur med vädret i oktober men det hade inte vi. En kraftig åska med störtskur under 20 minuter sista dagen (när vi var i en bar) var en nyttig påminnelse vad som kan hända om man inte har kollat väderutsikterna vid en vandring. Det var cirka 23-28 grader varmt under veckan. Så verkade det bli veckan efter också. 

   Genom Bobores kontakter kunde vi besöka några ställen vi inte annars kommit till. Till exempel en herdefamilj i bergen, där vi även serverades en intressant/god lunch. Nuore är hans hemstad så där tog vi en trevlig tur. 

   Båda vandringsledarna är väl insatta i Sardiniens historia och växtliv så av det fick vi en hel del intressant information. 

   Det område vi rörde oss i är bara en liten del av ön. Dock fick vi se många naturtyper och historiska minnesmärken. Hur är det då på resten av ön? Ja, många fina stränder finns det kunde man notera från flyget. Vi såg en av 7000 nuraghes, som är bevakningstorn och bosättningar från tiden 1800-900 före vår tideräkning ungefär. Av romartiden såg vi lämningar av bostäder och vägar. 

   Av spektakulär natur såg vi ravinen Su Gorruppo i nationalparken Gennargentu vid Nuoro, de branta bergen och grottorna söder om Cala Gonone med Calu Luna, som är en bergig vik med sandstrand, den långa stranden med pinjeskogen mellan Cala Gonone och Orasei och naturområdet vid Bolotana med idegranar och ekskogar. 

   Vandringarna var från hotellet till Cala Luna på stenig stig första dagen. Sen var det med buss till startpunkterna som var La Solitudine vid Nuoro, plats sex km norr om Gorroppu, plats förbi Bolotana, plats för att å Nuraghe Mannu och sen stranden Cala Fuili med vandring till hotellet och sist över berget för att gå till Orosei. Så det blev sex vandringar. Vandringar vid flyget var på Kastrup, Milano och Geneve! Det är långt att gå till avgångs-gaterna! Jag räknade till 135 000 steg eller 100 km denna vecka.

   Av kultur kan vi räkna in öns historia och en del lämningar, ett slott/villa från cirka år 1900 där järnvägsanläggaren Piercy bott, herdeboendet, en Kristusstaty på Monte Orbene dit en procession går varje år och Nuoro stad med kort info om nobelpristagarinnan i litteratur på 1920-talet Graciela Deledda. En besvikelse för några var att det inte gick att lösa vanlig bussbiljett utan att vara tvungen att ladda ner en speciell app för att komma till Etnografiska och arkeologiska museerna i Nuoro. 

   Av natur imponerades vi av de stora skogarna av deras speciella kermes-ek, korkek och enorma idegranar, macchian med dofter av mastix med sina röda bär, cistrosor, myrten och smultronträd passerades. Eken användes för att framställa träkol förr och därmed skövlades stora skogar. Vägarna vi gick på användes för denna verksamhet. Macchian ökar på grund av skogsbränder.

   På ön finns några av Europas mest orörda landskap. Gennargentu är nationalpark. Där vi vandrade var det kalkstensklippor utom vid Nuoro där det finns granit och marmor. Söder om Cala Luna ligger Arbataxkusten med rödaktiga porfyrers med äldre granit med grå färg. 

   Några tyckte det skulle vara intressant att besöka marmorbrytningen utanför Nuoro.

Vandringarna:

 Dag 1.  Tisdag 4 okt: Ankomst till Olbia kl 18, transfer till Calagonone (Dorgali) med buss. (100 km cirka). 

Dag 2. Onsdag 5 okt: Startpunkt hotellet kl 9:30. Vandring längs vägen och kusten och sen på stenig och kuperad sträcka ner till stranden Cala Luna. Längs början av vägen finns sandstrand, längre fram höga sandstensklippor. Man börjar sen gå uppåt längs asfalterad väg där så småningom parkerade bilar följer vägen. Innan klättringen början finns en fin vik med sandstrand som man måste ner till. Guiden Alberto vägledde oss. Det tog fem timmar med många små pauser.  Det var svårare än vad vi hade trott. Det är mycket uppför och nerför och underlaget är stenigt. Det är tidvis ren klättring. Väl nere i ravinen är det lite av våtmark närmast havet. Ett hus med servering finns där. Underbar sandstrand och magnifika klippor i Cala Luna. Vi tog picknick på en stenhäll och badade. Tre gick samma väg tillbaka, då på 3 tim 15 min. Åtta tog båten tillbaka kl 16.30. Det kan vara bra att boka plats eftersom det är ett populärt ställe. Ca 13 km på hela dagen, 18500 steg.

Dag 3. Torsdag 6 okt:  start kl 9. Transfer till Nuoro (30 km cirka). Bobore ledde oss. Vandringens startpunkt är i utkanten av staden Nuoro (La Solitudine). Vi gick på stig upp på Monte Ortobene (Stig 101 – 955 h.ö.h.). Denna användes för att få upp material till Kristusstatyn som står på ett topp. Det är en hel del uppför, men fin natur. Ner längs asfalterad väg. Lunch på Sa Conca, hos en familj av herdar uppe i berget. Tre tog kortare väg. Åter längs landsvägen med minimal trafik. Fina vyer. Vi kom ner till Nuoro och såg en del av gamla stan med Bobores hem och moderns bageri/kakbod. Tillbaka till hotellet kl 17. Åter vid kl 18. Ca 17 km, 23300 steg.

Dag 4. Fredag 7 okt:. Start hotellet kl 9:30. Transfer med minibus och bil en bit upp i bergen. Vandring till Gorroppu, ravinen. Alberto ledde oss. Kuperad och delvis stenig stig. Vi gick in i ravinen till röd markering och sen åter. En imponerande syn! Enorma stenar med rund form och vita som ska passeras för att komma in. Picknick utanför ravinen. Sen åter samma sträcka tillbaka. Totalt cirka 17 km, 23300 steg.

Dag 5. Lördag 8 okt: Transfer till naturpark utanför Bolotana med ekar, idegran, stora stenar, nuraghe-platser, mm. Sen Badde Salighes arboretum mm. Vandring med naturguide, 8 km, besök i Villa Piercy och picknick där. Buss till Bolotana och kort visit i orten där det var byfest med hästar, buss hem 16.30. 9 km, 14200 steg.

Dag 6, söndag 9 okt: Transfer en bit upp i bergen. Vandring därifrån till Nuraghe Mannu. Alberto ledde oss. Det är en rätt ansträngande väg. Fina vyer. En Nuraghe med rester av bostäder. Picknicken intogs där. Vi gick vidare upp och ner och på slutet ner till stranden Cala Fuili för de som ville bada, övriga vandrade hem. 15 km, 21000 steg.

Dag 7.  Måndag 10 okt: Vi blev hämtade med buss för färd över berget norrut för att komma till Osala stranden Dorgali – Marina di Orosei. Bobore ledde oss. Vi gick en lång sträcka på stranden och uppe vid pinjeträden. Det blev bad och sedan picknick under pinjeträden. Sedan gick vi in i Orosei, först ut på spetsen för att konstatera att bron reparerades så vi fick återvända till närmsta bro. Det blev till traska på vägen till byn. En öl och sen kom åska och regn som varade en halvtimme. Hem med buss. På kvällen blev det middag med lokala fiskspecialiteter. 13 km, 19200 steg

Dag 8: Tisdag 11 okt: Kl 9.00, transfer till Olbias Flygplats. Flyg kl 13:25. Till Geneve 1,5 timme. Väntan där 3 timmar. Två timmar till Kastrup. 6400 steg., många på flygplatsen i Geneve och Kastrup.

Sardinien sep 2019

Detta är en reserapport från en annorlunda resa till Sardinien på fem dagar varav två resdagar. Äldsta sonens arbetskamrat kommer från Sardinien och har startat ett reseföretag med sin fru. Genom kontakter i turistbranschen på Sardinien arrangerade han nu en resa för pensionärer och ägare av några mindre resebolag i Skandinavien för att uppmärksamma öns möjligheter för långtidssemester. De hade satt ihop ett program för att visa kulturen, maten, naturen, badmöjligheterna och orterna på en del av ön. Sonen hade berättat om mina vandringsresor till Medelhavet en gång om året för en grupp i pensionsåldern. Det var därför jag var inbjuden.

Den vackra östra kusten

Och vilken resa det blev! Vi var alla överväldigade av upplägget och människorna, maten, mm. Efter resan har vi inte svårt för att tala väl om ön!

Vi flög med Easyjet till Olbia med mellanlandning i Milano. Så får det bli när det inte är högsäsong. Vi kom ett tiotal från Skåne, två från Danmark, två från Norge och två från Färöarna. Vi startade med transfer i minibussar till den lilla staden Posada, knappt en timmes tur söderut. Det är motorväg som är ganska guppig och med markanta skarvar. Hyr bil med bra dämpning! Boende var ordnat på olika ställen för att visa och testa mindre boenden. För egen del kom jag i en grupp som bodde uppe i de smala gränderna vid försvarsborgen på höjden. Gamla hus kan ha sina begränsningar i bekvämlighet men välrenoverat och rent var det på alla ställena. Det är inget för handikappade men så är det ofta i de gamla städerna. En kort bit upp i berget på Su Vrau bjöds på middag efter presentation av resans upplägg och information från Portale Sardinia och kommunalrådet i stan. Det blev mycket pasta dessa dagar men det är de duktiga på.

Efter riklig frukost på lokal bar tog vi oss upp till borgen. I tätorterna här är gatorna i gränderna stensatta. Det blev en imponerande vy över nejden för de som vågade klättra högst upp. På programmet stod sen en titt på en nuraghe. Denna San Pietro är en av 7000 försvarsborgar som återstår av de 15 000 som funnits. De byggdes med avstånd till varandra så man kunde kommunicera. Lunchen skulle vi själv medverka i på Maria Caterina Green Village, ett hotell med restaurang i närheten. Det var tillagning av pasta från grunden under ledning av en 84-årig dam och hennes anhöriga. Tre sorter gjorde vi. Lärorikt och trevligt! Endast vatten fick intas under arbetet, vinet fick vänta. Pasta som småsnäckor med tomtasås, spädgris och dessert som vi gjort av pasta med ostbit och citronskal inuti vilka friterats. En specialare för ön. Vi skulle nu söderut till staden Dorgali och då passerar man ett gigantiskt marmorbrott längs vägen. Vi hade tid att svänga ner till stranden och såg de vita sandklitterna. Vattnet måste ha varit 27 grader. Vi skulle även hinna med ett lantbruksmuseum som byggts upp av en kulturintresserad bonde och hans son. Det var mycket imponerande. Namnet är s´abba Fresca och har varit öppet några år. De bygger ut det efterhand och ska kunna ha boende senare. Där visas hantverksredskap och jordbruksmaskiner, mm. Växtligheten harmonierar med husen.  Dorgali var nästa ort för boende, även här på lite olika småboenden runt om i stan. Ofta är det lägenheter som erbjuds och det passar ju bra för boende under längre tid. Innan middagen på Albergo Diffuso Glivine, ett hus som kommunen köpt in och renoverat för kulturändamål, berättade vice borgmästaren om staden och fyra manliga sångare framförde ett mycket speciell sångstycke där en speciell teknik användes. Senare kompletterades de med accordeon och mungiga. Ett dansnummer med en medelålders man och en ung kvinna imponerade. Det blev mer musik och sång efter maten, ett medryckande accordeonstycke och lite sång till. De som ville kunde dansa med.

Andra dagen var vikt för en båttur från Cala Gonone söderut en timme till en badstrand. Vilka vyer över bergen, grottorna och små stränder! Jag hade inte sett något liknande. Stranden Carla Goloritze är rymlig och bergen skuggar den som söker skydd för solen. Ett underbart bad fick vi. Det var ordnat så att båt hämtade för tillbakafärd med strandhugg för picknick vid Cala Luna. Ett dignande sådant uppdukat på sanden på korkunderlägg. Det klarade sig! Rå fänkål till skinka, ost och korv passar utmärkt. Dorgali-vin var drycken. På platsen finns servering, mm. En vandringsled går ner till denna plats. Det tar 2,5 timme att vandra från Cala Gonone om man först kör en bit upp i berget och börjar där. Efter återkomst körde vi till en liten vingård för vinprovning, tre röda och en vit. Druvan är Cannonau som är en sardinsk druva. Arga Ruja heter gården. Dottern till grundaren driver gården och visade stor kunskap. Sen gick färden till Galtelli med boende i väldigt fin lägenhet i centrum. Alla resenärer var nöjda med sin inkvartering här. Det blev samling på ett matställe vid genomfartsvägen för middag. I denna stad är det inte lätt att hitta i gränderna.

Dagen efter gick vi upp till en gammal gård mitt i stan från 1700-talet, som varsamt renoverats liksom föremålen som tillhört gården. Det blev först en kort lektion i vanliga ord och fraser på sardinska. Vi fick sen en lektion i bak av de tunna bröd som man har till alla måltider här på ön. Vi gick en runda i stan och besökte först två damer i volontäraffär med modell över staden som den såg ut förr. Mycket fint. Nästa besök var i ett väveri med två flitiga kvinnor som vävde mattor, mm. Lunch var framdukat på gården och vi fick den goda pecorinoosten som bearbetats av larver och är krämig. Charkuterier, melon och vindruvor, mm, också. Deras eget vin serverades. Därefter kom damen som skulle visa marmeladtillverkning. Nu kallar vi det inte marmelad utan snarare energikaka. Det är honung, socker, skalad och delad mandel och apelsinskal. Detta rörs länge i kopparkärl över eld och bankas sen till den hårda kaka det är. Den görs bl a till bröllop. På kvällen blev det stämningsfull sång av åtta manliga sångare. Det är sånger från medeltiden som man på senare år tagit upp. En mäktig upplevelse när de står i främre delen av kyrkan oftast fyra åt gången med armarna om varandra för avstämning. De ville bjuda på ett glas vin efteråt i sin ta lokal som kommunen ställt iordning åt dem. Sista punkten var kvällsmål en liten bit utanför stan, pizzabuffe´och lite chark och ost före. Borgmästaren var där och pratade.

Rapalloturen 2018, vandringar vid kusten i Ligurien

Vi blev 18 som grav oss iväg på vandringsäventyr till Ligurien. Gruppen började i Nice 2014, fortsatte med Rapallo 2015, Mallorca 2016 och Costa Brava 2017.

Våra turer på Portofinohalvön 2015 och 2018

 

 

2 okt, tisdag
Buss från Milano flygplats till Rapallo, 20 mil. Jag hade glömt hur kurvig nerförssträckan till Genua är.  Vi hade chartrat en buss, tåg hade varit bekvämare. Det blev en eftermiddag på stan denna första dag. Hotellet vi bodde på även denna gång är beläget nere vid strandpromenaden.

Rapallo

3 okt, onsdag
Vi vandrade Från Rapallo till St Margeritha på stigen en bit upp på berget. Det blev bad utanför hotel Monopole. Vi gick först längs den trafikerade vägen och sen uppåt på markerade leden. Där den långa piren finns tar man höger och direkt därefter vänster. Vi kom ner till badstranden Paraggi. Efter bad gick vi ut till Portofino på leden. Vi tog båt hem till Rapallo.

Välpreparerad led

Portofino

4 okt, torsdag
Vi tog buss norrut till Ruta som ligger före Camogli. När bussen passerat en tunnel hoppar man av i det lilla samhället. Vid kiosken går leden ner på gammal stensatt smal gata med trappor. Det går nerför och nerför och vi kom ner till husen utanför stan. Sen är det en led från en sidogata ut till udden. När vandringen uppför är slut och man når bebyggelse finns ett trevligt kaffeställe med lite ätbart att ta med. Båten kom 14.45 till den lilla piren där vi också tog vår picknick för att sen nå Camogli. Det blev ett skönt bad på stranden där. Vi tog tåget hem.

Vackra trädgårdar längs vägen

Föregångarna till vägarna

Vid bryggan för avfärden

5 okt, fredag
Vi tog tåg till Sestri Levante som ligger en bit söderut. Vi delade upp oss, så vi blev tolv som tog oss ut på och runt udden, sex stannade kvar i stan. För att komma på leden går man affärsgatan neråt och i ett gatt finner man skylt till leden. Det är drygt 300 höjdmeter att gå. Turen är trevlig med omväxlande underlag och fina vyer. Vi gick också ut på den lilla udden där gamla stan är belägen. Sen blev det tåg hem. Övriga gruppen strövade runt i stan denna dag.

Sestri Levante där nere

Ute på udden

6 okt, lördag
Vi tog tåg till Monterosso som också är söderut och start eller början på Cinque Terre-leden. Tåget blev fullt sen vi köpt våra biljetter! Det är populärt att åka här. Vi delade upp oss så 12 gick leden till Levanto och sen till Bonassola, vilket blev 13 km. Från stationen går man norrut där markerad led visas. Det är rejält uppför på mycket blandat underlag och varierande vyer och vegetation. Mitt på följer man kullen längs havet. Så är man nere i stan och kan följa kustpromenaden tills man når den gamla järnvägstunneln som är cirka två km lång. Det finns gluggar som lättar upp dunklet. Cykelbanorna går bredvid. Så fint! Bonassola nås och stationen också. Resten av gruppen gick första delen på Cinque Terre-leden.

Monterosso där nere

De tolv

7 okt, söndag
Vi bestämde oss för att komma till kyrkan ovanför stan, 600 meter upp. Några tog linbana upp, några gick upp till kyrkan. De som gick startade vid linbanestationen och följde trapporna intill. Sen svängde leden av. Det blev för tråkigt för en del så de gick ner och tog liften de också. Picknicken intogs bakom kyrkan när alla var samlade. Sen tog några en tur till toppen av berget. Detta sker på en kort led med små kapell som skildrar Jesu lidande. Några gick ner. Eftermiddagen tillbringades i stan. Detta var enda dan med lite småregn och moln.

På väg mot toppen

Den trevliga staden Rapallo

8 okt, måndag
Vandring till Portofino. Picknick intogs strax före orten, där vi fann en liten halvrund sittplats, för i Paraggi fanns inte sådan. Några tog båt hem, några gick, det blev 16 km för de som gick. Vi gick längs vägen hela vägen hem. Bad i Paraggi.

På väg ut mot Portofino

Fin gångväg ut