QÅrets Spanien-resa inkluderade även Portugal. Vi stack iväg från ett gråmulet Lund 23 nov och kom hem 15 dec. Det var lika gråmulet då. Vi hyrde bil i Malaga och hade lagt upp turen till dessa orter: Torremolinos 2 nätter, Sevilla 3 n, Huelva 2 n, och sen blev det Faro n, Lagos 4 n, Huelva 1 n, Arc de Fronteras 2 nätter, för att sluta i Malaga med 2 nätter. Det var drygt 2 timmars bilresa mellan Malaga och Sevilla, Huelva till Lagos, Huelva till Arc de Fronteras samt Arc de Fronteras till Malaga. Rätt lagom att köra på en dag tycker vi. Vi bokade boende första veckan och sen bokade vi efterhand. Då kunde vi stanna längre på de boenden vi trivdes med.

Tjugo minuters bilresa från Malagas flygplats ligger Torremolinos, ett torn och några möllor har gett namn åt orten. Kustpromenaden är lång, minst 7 km. Vi gick till Benasalam och tillbaka. Grusig strand hela vägen. Åt andra hållet gick vi dagen efter, samma sträcka. Inget upphetsande men trevligt ändå. Inte så tråkigt som i Fuengirola och inte så stimmigt och rökigt som i Marbella. Man behöver inte leta efter mat- och dryckesställen. Det finns en äldre genuin del av stan som vi inte såg så mycket av. Det är stor nivåskillnad ner mot havet på vissa delar. Två soliga dagar. Tog en löptur på stranden på morgonen.

 

Sevilla – Vi körde motorvägen, utan avgifter, upp till Antequera och västerut till Sevilla. Ytterst få bilar och lastbilar på vägen. Stan börjar två mil från centrum, där vi ska bo. Rätt in i smeten, jag har sett fel på kartan och vänt den upp och ner. Gps visar oss in på riktigt smala gator som knappt ger plats för hjulbredden. Det går inte att vända. Man på vespa visar oss rätt och ner i ett källargarage. 17 euro per natt är det värt. Han följer oss till hotellet. Det är ett lägenhetshotell och vi får valet att byta upp oss till en större våning till specialpris. Vilken fin våning. Solterass på taket och ett riktigt fint hus mittemot, Calle de Franco. Vilket kvällsliv det är, fullt med folk och affärerna öppna. Pepes restaurang med välsmakande mat och vin. Cirka 30 euro för meny och dryck för två. Stadsdelen Triana, Placa Espana, promenad längs floden andra dagen. En världsstad på 1500-talet och det syns på byggnaderna. Katedralen är fortfarande störst i Europa. Vilken mängd av fina byggnader! Vi bodde nära katedralen, gick runt Real Alcazar och ut till Placa Espana. Dessutom Real Fabrica de Tabacos, Ayuntamiento, Placa de la Encarnaciòn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Huelva – Det är ett platt landskap mellan städerna. Olivträd och åker. Vilken tråkig stad! Industristad, står det i guideboken. Väl utvecklade gågator. Folktomt jämfört med Sevilla. Vad finns det för kulturbyggnader? Vi letade, gick bl a till katedralen, som ligger långt från centrum och ser väldigt oansenlig ut. Paellan var god och en förrätt med ris, potatis,skaldjur och majonnäs. En stad med mycket trafik och gator. Vi bodde på hazienda sex km utanför stan. Öde och folktomt, men på lördag blir det bröllop och då är det fullbelagt. Stan var centrum i världen innan Sevilla tog över. Columbus startade sin segling från dess hamn 1492. Här bor barnfamiljer inne i tät stad, liksom i Sevilla. Skolorna ligger mitt i stan. Lekplatser i stadsmiljö, iordningställda. Så mycket grönare och luftigare i Sverige. Luften är inget vidare heller.

Stränderna utanför stan är däremot fina. De är långa och breda och gåvänliga. Vi körde både söderut och norrut. Det är semesterorter på båda ställena men söderut, Punta Umbría, dominerar höghusen, och inte så få. Det är en udde och i rad ligger dessa höga semesterhus. En av restaurangerna vid stranden var öppen. En liten botanisk trädgård och ett naturreservat besöktes.

Parque Nacional de Donana är ett av världens viktigaste naturreservat där Europas fåglar övervintrar. Det är Guadalquivirs mynning. Det har varit jaktmark för adeln. Det finns en tolv km lång vandringsled i skogen. Vi saknade vin och vatten för kvällen och kom inte av vägen till en affär. Väl ute på landet där vi bodde körde vi till närmsta by och stannade till utanför baren. En fest pågick men vi blev betjänade. En flaska vin och en liter vatten, 3,50 euro!  Vinet var helt ok.

Här breder våtmarkerna ut sig helt intill stan. Längs havet söderut breder raffinaderierna och cisternerna ut sig. Likaså är hamnverksamheten livlig. Det är inget litet område heller. Och däremellan finns pinjeskogarna där det uppifrån ser ut som ett grönt hav som böljar. De växer i sanddynerna och binder sanden. Vägarna är även här välbyggda även om konstruktionen av rondeller och  påfarter, mm, inte liknar de därhemma. Detta är historisk mark. C Columbus avseglade från Huelva 1492 och vistades vid klostret 1491 innan han fick pengar till resan. Det var priorer som kunde utöva inflytande på kungen och drottningen. Huelva var världsstad innan Sevilla tog över. Detta på 1500-talet då rikedomarna strömmade in till Spanien från Sydamerika.

Portugal

Algarves betydelse ökade under 1400-talet då Henrik Sjöfararen (1394-1460) anlade en sjöfartsskola vid Sagres. Inom hundra år hade man utforskat två tredjedelar av den bebodda världen inkl Madeira och Azorerna. Emanuel-stilen på byggnader utvecklades under denna tid. Algarve var länge isolerat från övriga Portugal pga bergsformationerna Caldeirao och Monchique och från Spanien av floden Guadiana. 1755 förstördes många samhällen och städer genom jordbävningen med centrum i Lissabon. Området var fram till slutet av andra världskriget ganska okänt utanför Portugal. Sen började man bygga semesterbostäder. Först kring 1990 har man börjat reglera det ”vilda” byggandet vid kusterna.

Faro och Tavira – Boende på Guesthouse Tavira, Palmira Guimarall, 964478135. Quinta da foia@gmail.com. Boende lågsäsong 1 045 kr två nätter med frukost, plus två nätter för 40 euro per natt. Huset ligger 20 minuter från Tavira, inåt landet mot orten Alportel, som finns på en vägskylt. Palmira hyr det på försök. Ägarna har begärt 8 miljoner euro. Det är tjocka stenväggar och golv av stenbitar,ojämnt.

Vi parkerade intill borgen och kyrkan och vattentornet på höjden i Tavira. Floden Giao rinner mitt genom stan. Stora och små broar leder över. Den stensatta valvbron är vackrast. Stensatta gator. Intill floden över bron ligger ett ställe med mat med kvällssol. Tonfisk är en viktig fisk för fiskarna här. Det finns 40 kyrkor i staden, vilket innebär att en del inte underhålls.

En enorm sandstrand finns tre km väster om stan. Man går eller tar ett litet tåg en km ut över ett våtområde för att komma ut där. Stranden sträcker sig så långt ögat når. I staden, Santa Lucia, finns flera fiskrestauranger med specialitet bläckfisk. Sista dan gick vi en runda längs floden och inne i de gamla fina kvarteren. Tog middag på litet ställe nära floden, 22 euro för två med vin o öl o soppa och en dessert.

1645 dog de flesta i stan av en farsot och 1755 kom jordbävningen som raserade stan.

Faro – Parque Natural da Ria Formosa är en av de viktigaste våtmarkerna i Europa. Det är ett sex mil långt lagunområde med sanddyner, våtmarker, saltängar och sjöar med sötvatten. En naturstig finns i Quinta do Lagos, Sau Lourenco och Olhaus.

Gamla stan, Cidade Velha, är ett gytter av gränder. Den är omgärdad av en ringmur. Staden drabbades av jordbävningen 1755 och fick byggas upp igen. Faro är huvudstad i provinsen och har ett intressant och autentiskt centrum. Via valvporten Arco da Vila går man in i den gamla stadsdelen. Katedralstorget flankeras av ärkebiskopens palats.

Vi kom in i stan via en liten väg som gick genom enkla växthusområden och odlingar. En muromgärdad äldre stadsdel med trånga gator och en del fina byggnader. Flera bostadshus liknar slum. Det är fattigt. Det är lågvatten och solen går ner över en våtmarksområde

Alcoutim och Mertola – ligger norrut, cirka en timmes tur med bil på utmärkta vägar och mycket gles trafik när turisterna är få. EU har betalat en hel del till vägarna. Landskapet är glest befolkat, några mindre samhällen ser man. Pinjeträd på vissa områden, men längre norrut grönare ytor. Nästan inga odlingar här. Floden Guadiana rinner vid gränsen till Spanien. Alcoutim ligger intill floden och har ”hamn”. Bro finns inte till spanska staden Sanlucar de Guardiana på andra sidan floden. Alla gator är stensatta med grov sten. En borg har gett staden skydd. Kungligheter var här på 1500-talet och slöt fred. Mertola ligger i ett mer kuperat landskap och en flod rinner förbi. Mot den har staden en hög naturlig mur. Stensatta gator och kuperat även här. Mycket vackra omgivningar och utsikt över floden. Vägen hem till Tavira är ganska rak och mycket fin. Det är inga höga berg här utan bara kuperat vackert. Turismen är den viktigaste inkomstkällan.

Estoi – Trevlig ort nära Faro med pousada i ett slott som påbörjades 1840 men som egentligen byggdes och var klart 1909. Pastisch skriver guideboken. Mycket vackra kakeldekorationer och statyer, vacker trädgård och stor tomt ner mot stan. Charmig stad. Lunch på bybor, dagens, kalkon i gryta med pommes, vin, öl, mm, 14 euro, för två!

 

 

 

 

 

 

Lunch på lokal bar, 6 euro för Peru, kalkon, i gryta som var väldigt välsmakande. Med öl och vin och vatten 14 euro totalt.

Lagos – Kom dit vid 16 och hade svårt hitta stället, lägenheter med 50 kvm, hyra 260kr. Vi valde till två nätter. Kallt som attan när vi kom. Fick på luftkonditioneringen. De har inte bäddmadrasser i Portugal! Handlade på Lidl. GPS hade problem, den klarade inte av att hitta ens till området Meia Praia. Stranden ligger 10 min härifrån, stor och bred, fram till Lagos där klipporna börjar, likadant åt andra håller där Portimao ligger. Vi hoppade över Albufeira där vi var kring 2001. Fridfullt, solen kom vid 8 och nu kunde vi värma upp lägenheten.

Den gamla staden är ett gytter av smala gränder i en kuperad stad. Ska man ta sig med bil från den stora sandstranden Meia Praia måste man köra en runda om hamnen. Stan är rätt svår att orientera sig i. Lagos kustremsa är mycket speciell, öster om stan breder en lång sandstrand ut sig som sträcker sig förbi Alvor. Söder och väster om stan finns de säregna klipporna som stupar brant ner och skapar ett oregelbundet klipplandskap med små sandstränder i vikar och grottor och kratrar. De kan ses på en tur med de otaliga båtar som man kan åka med. En stig går  nära stranden Anna Ano till fyren längst i söder. Där är inte skyddsräcken. Från fyren har anlagts en fin träspång långt västerut. Vid fyren kan man ta sig ner till vattnet via en trätrappa.

Sagres – ligger längst ut på spetsen i sydväst. Ännu längre ut ligger en form av borg och genom entrén kan man gå längst ut på en bra stig. På två ställen finns hålrum ner till havet som kilat sig in under berget. I ett tornrummet kan man lyssna på vågor som letat sig in där. Vi åt på en strandrestaurang utanför stan. En stor fiskgryta med tre sorters fisk och rikligt med potatisskivor, lök och paprika i. Stranden är fin. Ett härligt ställe att sitta på.

Odeixe och Zambujeira do Mar – Vägen upp längs kusten är bra och slingrar sig genom ett svagt kuperat landskap med eukalyptusträd, korkek, smultronträd, olivträd. Det är jordbrukslandskap. Vi körde ner till Odeixe strand på en mindre väg. Man får parkera högt uppe på berget och kan gå ner till nudiststrand. Imponerande kustlandskap. Ett litet samhälle finns i närheten. I december är alla matställen stängda. En grund flod flyter ut i havet intill. En del husbilar hade slått läger vid dess strand. Vi fortsatta cirka två mil till Zambujeira do Mar och parkerade nere vid stranden. Den når man via en trappa. En fin kustort med rutnätsplan i bebyggelsen, som är helt vit frånsett några färgade partier på enstaka hus. Vi gick också ut på en fint anlagd stig söderut där en stor parkering finns.

Alvor –  Vi körde till Alvor en kort bit från Lagos. Bäst är att köra till stranden med en stor parkering där många husbilar ställer sig. Därifrån kan man gå på fina spänger mot Lagos över sanddynerna eller in till hamnen i Alvor. En flod utmynnar här och stan har därför en hamn. Fiskrestauranger är många. Vi satte oss på en av dem och njöt i solen.

San Juan del Puerto och Maoguer – är en trevlig liten stad nära Huelva. Söder om ligger Moguer som är mycket sevärd. Intill finns ett stort våtlandskap. Stan, genomfartsväg rakt igenom samhället, gågator med sten, stadshus med juldekorationer, små folksamlingar, köer till post och bank, många bankkontor, många uttagsautomater, stor kyrka, öppna entrédörrar och vackra kakelklädda väggar, trappor till andra våningen direkt från gatan, blandning av orenoverade och välrenoverade hus, torg och små öppna platser, mycket juldekorationer, mycket gränder, stenhus enbart, många kyrkor.

Arc de La Fronteras – Vägen till Arc de La Fronteras går genom ett odlingslandskap. Man kör till Sevilla och tar av mot Cádiz. Vägen går först genom ett platt landskap och förbi utkanten av nationalparken Donan och sen genom ett kuperat åkerlandskap. Arcos de la Frontera är en mycket speciell stad. Större delen av den äldre staden ligger på höjder och består av smala stensatta gator.

Här körde vi en bit in i staden när vi borde svängt av på vägen runt staden så GPS ledde oss in genom de smala gränderna. Det blev skrapmärken på ena sidan. Finns inställning på GPS att vända om man kommer fel?

Det är en mycket speciell stad som det inte skrivs så mycket om i guideböckerna. Det går en gata genom stan på låg nivå där det i lågsäsong går att hitta en ledig parkering. Sen är det bara att trava upp för de stensatta gatorna upp till toppen där man har fin utsikt åt alla hållen från olika ställen. Bilar kör i gränderna så man får ställa sig tätt till väggarna. Den ena gamla byggnaden avlöser den andra. Vyerna nerifrån upp till staden är imponerande. Likaså vattendraget som går runt staden, som en gång har gröpt ur berget. En stor vattenreservoar har byggs där vägen går på barriären. En stor sandstrand har anlagts vid sjön. Vi bodde två kilometer utanför stan på ett hostal rural. Hur hittar man sådana boenden i Spanien? 33 euro per natt för stort rum utan frukost men som kunde fås i den stora restaurangen. Några enstaka män sitter och tar ett glas på kvällen och några enstaka tar frukost.

 

 

 

 

 

Vägen till Malaga går i närheten av Ronda i ett vackert landskap. Det är först stora åkerytor och olivodlingar, sen tar mindre berg vid och närmare Malaga ökar höjden på bergen. De sista milen är det nerförsbacke. Hela vägen håller mycket bra standard. Fortfarande är det glest mellan bilarna. Och vi i Sverige som har problem på många ställen med överbelastade vägar!

Vi hade angett fel dag för återlämning av hyrbilen, fick ett mejl om det och sa att vi kommer Dan efter. Santauri var hyggliga, inga extra avgifter. Och vägavgifterna i Portugal ingår i avgiften på 90 euro som man betalar för att få köra in i landet. Det visste inte mannen vi ringde till på firman. Han tyckte vi skulle kontakta polisen. Polisen tyckte vi skulle gå till Posten och betala, de har tydligen tillgång till uppgifterna från vägkontrollerna.

Malaga – I Malaga tog vi in på ett hotell en kvart från stationen, Maria Zambrano. 45 euro för ett utmärkt rum som normalt kostar 90 euro. Julfirandet i staden är imponerande. På stora gågatan upp från hamnpromenaden har de ett enormt tak med ljusdekorationer som kl 20 sätter igång att blinka och variera sig till musik. Biltrafiken är intensiv och luften är inte hälsosam. Hur kan man bo så, även barnfamiljer bor i stan? Annars är det en väldigt trevlig stad. Stan har ett gytter av stensatta gågator. I dessa dagar är de livligt besökta. Ett otal matställen, barer och tapasställen finns på dessa gator. Missa inte att gå upp till borgen på höjden, det ger en pulshöjare och fina vyer över stan och bergen och kusten. Staden har de senaste åren satsat en miljard kronor på kulturen. Det bor 570 000 personer i staden. Sevilla har 690 000. Katedralen inrymmer många byggnadsstilar.

Vi har tankat tre gånger. Bensinen är cirka 3 kr billigare i Spanien jämfört med Portugal.

Hotellpriserna i december har varierat mellan 25 euro utanför Lagos (stor lägenhet) till 60 euro i centrala Sevilla (också lägenhet med fint läge). I snitt har de väl kostat 40-45 euro utan frukost. L