Författararkiv: kajpersson

Avatar photo

Om kajpersson

Jag är ledare och deltagare i SIK, Skånes Isseglarklubb, som inte håller på mycket med issegling utan långfärdskridskor och under icke-istid även inlines, vandring, cykling, mm. Jag är därför utomhus mycket och lägger upp och förbereder turer på is och på land. Detta kombineras med intresse för natur, kulturlandskap, motion med pulshöjare och friluftsliv.

Sardinien 4-11 okt 2022 – en vandringsvecka

Vi var 11 personer som gav oss iväg till Sardinien för en vandringsresa. Det är sjunde gången vi reser, denna gång var det flera som avstått pga ålder, världsläge, andra resor, mm. Tre nya deltagare fanns med. Jag hade anlitat Bobore Bussa på https://www.experiencesardinia.se/ som är ”ett nätverk för att knyta kontakter för att erbjuda tjänster och produkter” och som arbetar med Portale Sardegna, (Bobore anger openvoucher.com och då kommer man till https://www.welcometoitaly.com/en/about-us där Portale Sardegna finns med. 

(PS egen sida är bara på italienska).

   Bobore finns i Malmö, kom dit med familjen för 5-6 år sedan, och jag har anlitat honom för att leverera mat till ett par sammankomster och varit med honom på Sardinien 2019 tillsammans med några reseföretag, m fl. 

   Bobore var med på resan och vandringarna. För att få säkra och innehållsrika vandringar anlitade han/de en lokal vandringsguide, Alberto, för de flesta vandringarna. Vid vandring i en naturpark hade vi guide från platsen. Jag fick förslag på turer och aktiviteter och vi lade upp veckan tillsammans. Eftersom man ser på svårighetsgraden på en vandring på olika sätt var det spännande att se vad det kunde bli! Alberto testade oss på första vandringen för att se ”vad vi gick för”. Den vandringen var tuff! Vi gjorde dock inte några ändringar i veckans kommande program. De som inte ville följa med en dag för att vila eller göra annat kunde göra det. 

   Denna resa var lite ny för dem eftersom jag bad dem boka både flygresa och boende. Det kändes lite ovant att boka via Easyjet eftersom det var nytt för mig. Han fick därför en lista på deltagarna med passnummer, mm av mig. Ticket kunde erbjuda flyg med Lufthansa för 5000 kr men här kom vi undan med 3500 kr. Priserna har ju gått upp sen pandemin. Mellanlandning dit i Milano och hem i Geneve. Vi tog med resväska för alla för enkelhetens skull. Det är utcheckning och ny incheckning vid mellanlandning. Allt gick smidigt och bra. 

   Hotellet ligger i Cala Gonone som är 10 mil söder om flygplatsen Olbia. Det är trestjärnigt och ligger 100 meter från badet inne i stan. Orten är trevlig och ligger vackert. Båtarna till sevärdheterna utgår därifrån.

I resan ingick transfer till och från flygplatsen, cirka 80 minuter. Vi hade även flera transporter till vandringarna. 

   Två middagar och en lunch ingick, resten fixade vi själv med inköp på morgonen av bröd, ost charkuterier, grönsaker och vin. För de som deltog i allt blev det bara 600 kronor inkl en båtresa och en bussresa extra. 

   Man kan ha otur med vädret i oktober men det hade inte vi. En kraftig åska med störtskur under 20 minuter sista dagen (när vi var i en bar) var en nyttig påminnelse vad som kan hända om man inte har kollat väderutsikterna vid en vandring. Det var cirka 23-28 grader varmt under veckan. Så verkade det bli veckan efter också. 

   Genom Bobores kontakter kunde vi besöka några ställen vi inte annars kommit till. Till exempel en herdefamilj i bergen, där vi även serverades en intressant/god lunch. Nuore är hans hemstad så där tog vi en trevlig tur. 

   Båda vandringsledarna är väl insatta i Sardiniens historia och växtliv så av det fick vi en hel del intressant information. 

   Det område vi rörde oss i är bara en liten del av ön. Dock fick vi se många naturtyper och historiska minnesmärken. Hur är det då på resten av ön? Ja, många fina stränder finns det kunde man notera från flyget. Vi såg en av 7000 nuraghes, som är bevakningstorn och bosättningar från tiden 1800-900 före vår tideräkning ungefär. Av romartiden såg vi lämningar av bostäder och vägar. 

   Av spektakulär natur såg vi ravinen Su Gorruppo i nationalparken Gennargentu vid Nuoro, de branta bergen och grottorna söder om Cala Gonone med Calu Luna, som är en bergig vik med sandstrand, den långa stranden med pinjeskogen mellan Cala Gonone och Orasei och naturområdet vid Bolotana med idegranar och ekskogar. 

   Vandringarna var från hotellet till Cala Luna på stenig stig första dagen. Sen var det med buss till startpunkterna som var La Solitudine vid Nuoro, plats sex km norr om Gorroppu, plats förbi Bolotana, plats för att å Nuraghe Mannu och sen stranden Cala Fuili med vandring till hotellet och sist över berget för att gå till Orosei. Så det blev sex vandringar. Vandringar vid flyget var på Kastrup, Milano och Geneve! Det är långt att gå till avgångs-gaterna! Jag räknade till 135 000 steg eller 100 km denna vecka.

   Av kultur kan vi räkna in öns historia och en del lämningar, ett slott/villa från cirka år 1900 där järnvägsanläggaren Piercy bott, herdeboendet, en Kristusstaty på Monte Orbene dit en procession går varje år och Nuoro stad med kort info om nobelpristagarinnan i litteratur på 1920-talet Graciela Deledda. En besvikelse för några var att det inte gick att lösa vanlig bussbiljett utan att vara tvungen att ladda ner en speciell app för att komma till Etnografiska och arkeologiska museerna i Nuoro. 

   Av natur imponerades vi av de stora skogarna av deras speciella kermes-ek, korkek och enorma idegranar, macchian med dofter av mastix med sina röda bär, cistrosor, myrten och smultronträd passerades. Eken användes för att framställa träkol förr och därmed skövlades stora skogar. Vägarna vi gick på användes för denna verksamhet. Macchian ökar på grund av skogsbränder.

   På ön finns några av Europas mest orörda landskap. Gennargentu är nationalpark. Där vi vandrade var det kalkstensklippor utom vid Nuoro där det finns granit och marmor. Söder om Cala Luna ligger Arbataxkusten med rödaktiga porfyrers med äldre granit med grå färg. 

   Några tyckte det skulle vara intressant att besöka marmorbrytningen utanför Nuoro.

Vandringarna:

 Dag 1.  Tisdag 4 okt: Ankomst till Olbia kl 18, transfer till Calagonone (Dorgali) med buss. (100 km cirka). 

Dag 2. Onsdag 5 okt: Startpunkt hotellet kl 9:30. Vandring längs vägen och kusten och sen på stenig och kuperad sträcka ner till stranden Cala Luna. Längs början av vägen finns sandstrand, längre fram höga sandstensklippor. Man börjar sen gå uppåt längs asfalterad väg där så småningom parkerade bilar följer vägen. Innan klättringen början finns en fin vik med sandstrand som man måste ner till. Guiden Alberto vägledde oss. Det tog fem timmar med många små pauser.  Det var svårare än vad vi hade trott. Det är mycket uppför och nerför och underlaget är stenigt. Det är tidvis ren klättring. Väl nere i ravinen är det lite av våtmark närmast havet. Ett hus med servering finns där. Underbar sandstrand och magnifika klippor i Cala Luna. Vi tog picknick på en stenhäll och badade. Tre gick samma väg tillbaka, då på 3 tim 15 min. Åtta tog båten tillbaka kl 16.30. Det kan vara bra att boka plats eftersom det är ett populärt ställe. Ca 13 km på hela dagen, 18500 steg.

Dag 3. Torsdag 6 okt:  start kl 9. Transfer till Nuoro (30 km cirka). Bobore ledde oss. Vandringens startpunkt är i utkanten av staden Nuoro (La Solitudine). Vi gick på stig upp på Monte Ortobene (Stig 101 – 955 h.ö.h.). Denna användes för att få upp material till Kristusstatyn som står på ett topp. Det är en hel del uppför, men fin natur. Ner längs asfalterad väg. Lunch på Sa Conca, hos en familj av herdar uppe i berget. Tre tog kortare väg. Åter längs landsvägen med minimal trafik. Fina vyer. Vi kom ner till Nuoro och såg en del av gamla stan med Bobores hem och moderns bageri/kakbod. Tillbaka till hotellet kl 17. Åter vid kl 18. Ca 17 km, 23300 steg.

Dag 4. Fredag 7 okt:. Start hotellet kl 9:30. Transfer med minibus och bil en bit upp i bergen. Vandring till Gorroppu, ravinen. Alberto ledde oss. Kuperad och delvis stenig stig. Vi gick in i ravinen till röd markering och sen åter. En imponerande syn! Enorma stenar med rund form och vita som ska passeras för att komma in. Picknick utanför ravinen. Sen åter samma sträcka tillbaka. Totalt cirka 17 km, 23300 steg.

Dag 5. Lördag 8 okt: Transfer till naturpark utanför Bolotana med ekar, idegran, stora stenar, nuraghe-platser, mm. Sen Badde Salighes arboretum mm. Vandring med naturguide, 8 km, besök i Villa Piercy och picknick där. Buss till Bolotana och kort visit i orten där det var byfest med hästar, buss hem 16.30. 9 km, 14200 steg.

Dag 6, söndag 9 okt: Transfer en bit upp i bergen. Vandring därifrån till Nuraghe Mannu. Alberto ledde oss. Det är en rätt ansträngande väg. Fina vyer. En Nuraghe med rester av bostäder. Picknicken intogs där. Vi gick vidare upp och ner och på slutet ner till stranden Cala Fuili för de som ville bada, övriga vandrade hem. 15 km, 21000 steg.

Dag 7.  Måndag 10 okt: Vi blev hämtade med buss för färd över berget norrut för att komma till Osala stranden Dorgali – Marina di Orosei. Bobore ledde oss. Vi gick en lång sträcka på stranden och uppe vid pinjeträden. Det blev bad och sedan picknick under pinjeträden. Sedan gick vi in i Orosei, först ut på spetsen för att konstatera att bron reparerades så vi fick återvända till närmsta bro. Det blev till traska på vägen till byn. En öl och sen kom åska och regn som varade en halvtimme. Hem med buss. På kvällen blev det middag med lokala fiskspecialiteter. 13 km, 19200 steg

Dag 8: Tisdag 11 okt: Kl 9.00, transfer till Olbias Flygplats. Flyg kl 13:25. Till Geneve 1,5 timme. Väntan där 3 timmar. Två timmar till Kastrup. 6400 steg., många på flygplatsen i Geneve och Kastrup.

Söderåsen, Finstorp-Smedjebacken

Denna turen valdes ut från Karin Hoffmans bok om Söderåsen för att vara lagom lång så här i början av säsongen. Den blev 11 km och vi var 12 i långfärdsskridskoklubben SIK som gick turen. 

Vädret var precis lagom och det gröna bladverket höll på att utvecklas. Denna gång var kartan lätt följa. efter att ha börjat på en stig och en bit grusväg kom ett parti med lite blötare underlag och sen kom snår och kullvälta trädstammar som fick forceras. när det började se lättare ut kom ett parti med mer kuperad terräng med glesa röda markeringar på träden. Vi nådde till sist en grusväg och pustade ut. Efter någon kilometer hittade vi en passande backe med sol och utsikt och tog lunchpaus där. Grusvägen fortsatte i jordbruksområde och gårdar passerades. Den sista delen gick delvis igenom granskog.

På Ängavägar och strandmarker i Vellinge

Näsetvandrarna hade en tur på Vellinge och Eskilstorps ängar och återfärd över grusvägarna kring Ängavägen och Vellinge Väster. Starten var vid Vellingeblomman parkering. Turen blev kring 8 km.

Det kanske inte låter något speciellt men denna turen stannar i minnet. Vad det är? Svårt att säga men det kan beror på att jag är uppväxt i området och tillbringade många sommar- och vinterdagar på ängarna. Söderslätt med de vidsträckta odlingsmarkerna och fria vidderna är ju något speciellt. Ängarna är också speciella med sin fullkomliga platthet och sundet och holmarna vid Foteviken i fonden. Några kor eller hästar är inte utsläppta än och fågellivet har inte kommit igång.

Vi var ett 25-tal vandrare denna gång och klarade turen på 3 timmar med paus för förmiddagskaffe.