Jag är med i en grupp som åkt inlines i Europa en sommarvecka nästan varje år sen 2004. Det har ofta varit längs floder i Mellaneuropa. Vissa år har det varit de fina banorna söder om Berlin i Juteboog. Detta året blev det Nederländerna och en tur kring sjön Ijsselmeer. Färdlängden blev 27 mil, vi fick hoppa över 5 mil en dag då det regnade. Vi bokade turen via van Gogh resor som anlitar ett lokalt företag för upplägget. Det är ett paket för cykelturer där hotell bokats och transport av bagage mellan hotellen ingår (fyrstjärniga hotell mest). Paketet utan cyklar kostade cirka 6 000 kronor för sju nätter.

Rutt och omdöme om vägar, mm: Karta och färdbeskrivning ingår i resepaketet, vilken i stort sett följdes. Vi gjorde några egna val där det kunde misstänkas att underlaget skulle vara grus. Underlaget var för det mesta bra, dvs asfalt eller betong men några partier var sämre asfalt och genom ett antal orter var det marktegel både liggande och stående och både nyare och gammal. Det mesta är cykelvägar eller väg för jordbrukets maskiner och cyklar. Någon kortare sträcka går på lågt trafikerad väg. Flera partier går cykelvägar på eller bredvid fördämningsvallar. Skyltningen är mycket bra för cyklister. Det finns dels skyltning till orter och avstånden särskilt för cyklister, dels numrerade rutter som man följer via karta.

Man har oftast en schablonbild av ett land utifrån skolböcker, TV eller något annat. Dessa bekräftades: Nederländerna ÄR platt. Det är Mycket kanaler. Det odlas mycket grönsaker och korna betar gröna fält. Dessutom : Alla har prydliga trädgårdar med mycket växter. Villorna är stora. Det är ett rikt fågelliv. Det är halmtak på vart och vartannat hus. Ostsortimentet och ostkvalitén är välutvecklad. Marktegel används som beläggning överallt, på gator i småorter, i villaområden, på markvägar, på cykelvägar. Alla husen har rött tegel. Trädgårdarna till villor och gårdar även på landsbygden är oerhört välskötta och prunkande av blommor och buskar. Det cyklas väldigt mycket. Cyklarna är nya och välutrustade. Skyltningen för cykelvägarna är väldigt bra.

Lördagen var ankomstdag och tåget förde oss från Shiphol till Amerfoort och sen till Nunspeet. Orten är välmående och prydlig. Stora villor på stora tomter och en livlig affärsgata med torg finns. Stan ligger i utkanten av ett skogs- och hedområde sydost om sjön Ijselmeer. Mellan staden och sjön ligger Flevoland som är det senast från havet utvunna området. Det är beläget i mitten av “Veluwe”, det pittoreska ”höglandet” (ovan havsnivån) I mitten av Nederländerna.

Det började på söndagen med att vi tog oss ut från Nunspeet till landsbygden. Harderwijk passerades på smala stensatta gator. Här nådde vi en sjö med badliv. Cykelvägen följer havet i en fin miljö. Stan fick stadsrättigheter 1231. Stadsmuren är kvar. Förutsättningarna för stans fiske förändrades radikalt då Zuidersee skars av genom muren som blev klar 1932. Europas största delfinarium finns här.  Linne’ examinerades från det universitet som fanns då. Skogsområden passerades. Vi körde förbi campingplatser och grönområden med badande. Sen följde en lång bit med färd på vägar byggda på skyddsvallarna mot havet. Söndag innebär många cyklister och trängsel på spåret. Vi fick se väldigt välutrustade cyklar i alla möjliga utföranden. Turen gick till Amersfoort. Sträckan var drygt 60 km. Hotellet låg i en nybyggd del av stan med imponerande hus. Stan har både en gammal medeltida del och en nybyggd del. Kanalerna präglar den gamla staden. Ett högt torn utan kyrkobyggnad och en stor kyrka med vanliga byggnader tätt intill på ena sidan och trivsamma torg på andra sidan. Kyrkan försvann 1787 efter en stor explosion i krutförrådet i kyrkan. Rester från tiden cirka 1000 före Kristus har återfunnits. Stan var ett stort textilcentrum under medeltiden. Även ett stort antal bryggerier fanns. På 1700-talet fick tobaksindustrin stan att blomma. Från 1800 kom nedgången för stan.

Måndagen innebar 80 km på inlines på alla sorters underlag inkl mycket marktegel vilket var tufft. Först var det en lång väg ut från Amersfoort. Turen fortsatte ut på landsbygden med gårdar och stora kostallar. Våtmarkerna började med tur över stora sådana på markvägar gjorda av skiftande material, genom välmående byar och orter. Handdriven liten färja tog oss över kanal. Långa fina vägar följde. Turen gick längs fördämningsvallar och på vallar. Eftersom det var söndag var det tätt med cyklister. Vi nådde Naarden med befästningsmurar och vallgravar. Här blev det lunch men stadsvandring hanns inte med. Stan fick stadsrättigheter 1300. Det har varit en textilstad och senare en garnisonsstad. Vi passerade genom bokskogar och förbi ljungskogar. Naturparker finns. Sen var det längs kusten med badstränder och grönområden. Vi kom förbi Amsterdam på cykelbroar och cykelvägar. Här var det låg kvalitet på underlaget. Ett enormt nybyggt bostadsområde syntes på håll. Det blev sen längs kanaler och förbi koloniområden intill kanaler. Sen körde vi längs stor kanal efter två färjetransporter, förbi villaområden med små kanaler och väldigt fina hus och trädgårdar. Slutligen blev det en alle’kantad rak cykelväg till hotellet vid golfbanan i Purmerend.

På tisdagen var det utlovat regn till kl 11 och så blev det. Och det fortsatte. Vi beställde en taxibuss till nästa hotell cirka sex mil bort i Enkhuizen och det var klokt. Det torkade inte upp förrän efter kl 15 då solen var tillbaka. Det blev sightseeing i staden istället, en mycket trevlig hamnstad med många kanaler och fina gamla hus. Det har varit en rik stad och är det säkert fortfarande. Det var en avhamnstäderna i VOC, Nederländska Ostindiska Kompaniet, liksom Hoorn och Amsterdam, från vilka trafiken till östindien skedde. Vid mitten av 1600-talet nåddes höjdpunkten för staden då den var en av de största städerna i landet. Sen blev det Amsterdam då hamnen slammade igen. Stan har en av de största marinerna i landet. Zuiderseemuseet finns i stan, ett frliluftsmuseeum. Två stora 1400-talskyrkor finns. Stadsmur och stadshallen från 1600-talet finns kvar.

Onsdag och turen blev 37 km. Den började med en båttur till andra sidan sjön, till den lilla staden Stavoren. Här vidtar Zuidersee-leden. Frieslands minsta fiskesamhälle, Laaxum passerades. Efterhand sprack molntäcket upp under dagen. Vägen går längs skyddsvallen med betande får. Vi körde på bra asfalt till Lemmer. Vi promenerade in till stan. En lång kanal passerar genom stan. En Venedig-liknande bebyggelse, ganska nybyggd, finns.  Det största ångdrivna pumpstationen finns här med en kapacitet av fura miljoner liter vatten per minut från frisiska vatten till Ijseelmeer. Stan är ett centrum för vattensporter och har en stor fin sandstrand.

Torsdagen blev solig. Sträckan blev 48 km, sen vi kortat av den genom att hoppa över ett skogsområde. Vi fick då fin asfalt hela sträckan. Stora delar gick längs kanten av poldervallar. Det är en rik jordbruksbygd. Nationalparken x passerades. Här är fler hus halmtäckta och vissa stora och fantasifulla. Området benämns Weerribben. Vi kom till Zwartsluise vid kl 15. Dagen var het med mycket svett. Det är en liten ort med stora kanaler och många slussar. Båttrafiken passerar utanför hotellets restaurang.

Fredag och sista etappen som blev 48 km. Det var mycket fina cykelvägar med betong lagd på eller bredvid poldervall. I början av turen finns ett känt fågelområde. Men i orterna som passerades var det förstås marktegel. I Kampen tog vi av rullorna och gick genom en av gatorna i denna fina stad med två teologiska universitet. En imponerande kyrka ligger i slutet av gatan. Staden fick stadsrättigheter 1230 och tillhörde Hansan. Det fins därför två stadsportar av samma typ som i Lybeck. Den var då en av de mest betydelsefulla städerna i nordvästra Europa. Nästa ort där vi gick i skor var Elburg som är liten men väldigt idyllisk med kanal, trädalle, affärer och en stadsmur med medeltida karaktär. Den gamla staden är omgiven av vallgrav med bastioner. Därefter var det väldigt fin betongväg mestadels tills vi närmade oss Nunspeet. Turen följde Randmeer, vattnet som skiljer det gamla lanet från det nya Flevoland och dess poldrar. I denna del är det intensiv jordbruksbygd. Det är väldigt välskötta trädgårdar och prydligt överhuvudtaget