7 deltagare: Bertil A, Barbro, Magdalena, Bengt A, Kaj, Åse o Bengt-Ola
”Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid……”
Vi följde budskapet i vårsången och drog ut på Österlen och lät oss förtrollas av all äppelblom. Vi startade nedanför Stenshuvud med ett par kilometer på smala stigar i nästan obanad och trolsk terräng.
Vi samlades vid Vellingeblomman, 15 personer och sen en som kom efter. Kvällen var ljummen och utan vind. Vi gick grusvägen ner till Vellinge ängar där ko- och hästsläpp skulle ske från och med nästa helg. Gräset var frodigt och triften tät. Det är raka spåret norrut i kanten av ängarna som gäller om man följer Skåneleden nya led. Sundet med holmarna låg som vy. Vid övergången till Eskilstorps gamla sockengräns är en stätta och sen är det grusväg. Kvällsfika intogs på långbord utanför idrottsklubben Finishs gamla klubbstuga. Här startade friidrottsklubben 1924 med träning och tävling på ängarna fram till 1954 då en idrottsplats byggdes i Vellinge. Jag kunde berätta minnen från barndomen härnere och om folk som bott och verkat där. Korna var släppta på Eskilstorps ängar. Nu blev det grusvägar förbi odlingar och gårdar på vägar som följer gamla ägogränser. Två hade kortat av turen men fortsatte mot Vellinge istället för att svänga av mot Vellinge Väster. De återfanns senare. Husklungan Lilla vägen och Kronan passerades. Nerlagda Västra skolan blev fabrik för butiksinredning och sen glasmästeri/plåtverkstad. Sen var det bara en kort bit kvar på liten väg till Vellingeblomman. Nästan 8 km blev det.
Hovdala erbjuder ett antal välmarkerade leder med fantasieggande namn. Dagens vandring följde i huvudsak leden ”Jakten på Gullspira” som har vita markeringar. En del egna vägval presenterades av dagens ciceron och turen slutade i 15 väl varierande kilometrar.
Inför turen fluktuerade väderprognosen friskt och dagens vandrarlag var inställd på heldag i duggregn. Vid starten var det mulet men inget regn. Det var vindstilla och folktomt, nästan lite overkligt. Landskapet är pastoralt och med ulliga får och lamm utplacerade som i ett vykort från Brittiska öarna.
Turen fortsatte utan regn och så småningom blev det dags för lunch. Den avnjöt vi på Hammarmölledammens norra strand. En snok beundrades och solen tittade fram. Resten av turen gick i solsken och en spontan andrafika uppstod på Äspehöjden med fin utsikt över Hovdala-fälten och Finjasjön.
Efter vandringen passade vi på att titta på fotoutställningen ovanför caféet, ”Hovdala förr och nu – bilder tagna med 40 års mellanrum på motiven”
En film från turen som Kaj tog