Klagshamnsudden, en vandring

En vandringstur på Klagshamnsudden söder om Malmö kan tyckas futtig men faktum är att den var givande. Här finns stora naturvärden och det blir ett antal kilometer. Hela udden är konstgjord och började anläggas på 1880-talet då kalk började brytas och cement tillverkas. Det höll på till 1938. Sen har området fått sköta sig själv och det har varit en hel del turer om vad den skulle användas till. Malmö stad äger den sen 2007 och nu något byggande kommer inte att ske på den. Till en början anlades udden för att komma ut på djupt vatten för fraktens skull. Sen har den byggts på med restprodukter från brytningen. Det har bildats två stora vattenfyllda brott. Vid långfärdskridskoåkning kan man ta hjälp av sjön längst ut för att passera udden. Industrierna har fått förfalla. Rester har renoverats som industriminnen. En trevlig småbåts- och fiskehamn finns längst ute på udden. Badplatsen är trevlig. Malmös reningsverk kan avge en del dofter. Det tar emot avlopp även från Vellinge kommun sen 1970-talet.

I Klagshamn bröts tidigt kalk för husbehov och brändes i så kallade jordugnar. Efterfrågan på kalksten ökade med sockerbrukens etablering, då kalk var en viktig del i renandet av sockret. Stenen användes även som material i husbyggen och vid tillverkningen av cement.

Omkring 1885 startade lantbrukare Lars Hermodsson Klagstorps Kalkbrotts AB med kalkbrytning och kalkbränning. 1896 hade han 18 man anställda och då tog Faxe Kalkbrud i Danmark över driften, nu i ännu större skala. De anlade järnvägen mellan Klagshamn och Tygelsjö och de byggde hamnen. Redan 1899 tog nya ägare över driften. Nu tog utbyggnaden fart. 1903 byggdes ny kalkugn och cementfabrik, Ytongfabrik m.fl. På restmaterial från kalkbrottet anlades en hamn.

Egnahemsbyggandet kom igång omkring 1925 och Klagshamn utvecklades och blev en stor industri. Det va cirka 400 anställda och allt såg ljust ut inför framtiden. Men så kom ödesåret 1934 då Limhamnsbolaget tar över Klagshamnsindustrin för att lägga ner verksamheten i Klagshamn. Genom påverkan av kommun, arbetare och tjänstemän fick man till stånd en övergångsperiod på 4 år.

Limhamns kalkbrott

Några gånger om året ordnas det visning av det gamla kalkbrottet i Limhamn. En fin majdag var jag där tillsammans med andra föranmälda. Det blev en intressant tur. Jag har tagit lite text från Malmös hemsida:

Detta är en unik plats i Malmö. Området är ett resultat av den industriella brytningen av kalk för tillverkning av cement. Nu har naturen börjat ta över men idag finns fortfarande mycket kvar som påminner om kalkbrytningen från mitten av 1800-talet och fram till 1994.

Kalkbrottet är cirka 1300 meter långt, 800 meter brett och 65 meter djupt. Går man runt brottet har man gjort en promenad på 4 kilometer.

Brytningen av området påbörjades 1866 och pågick fram till 1994. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Den sprängteknik som användes har format brottet så det består av platåer, så kallade pallar, med 20 meter höga och lodräta väggar. Då man sprängde användes ett ton dynamit. Det blev en kraftig smäll som många Malmöbor kände av.

Kalken i Limhamns kalkbrott har bildats i ett varmt hav för mellan 65-62 miljoner år sedan.

Vatten pumpas kontinuerligt ur brottet – annars hade brottet nu varit en 55 meter djup sjö. Vattnet pumpas ut i Hammarsbäck och vidare till Öresund. I genomsnitt pumpas 70 liter per sekund ut

Under andra världskriget anlades djupa dammar som vattenreservoar. Runt dammarna växer det mest björk och sälg och trots att marken här stått orörd i över 60 år är jordlagret bara några centimeter tjockt.

 

Den södra dammen är cirka 8 meter djup och innehåller stora ålar som förmodligen är över 70 år gamla — isläppta för att rena vattnet.

Det finns över 1400 olika djur- och växtarter i kalkbrottet och det trots brottets speciella livsmiljöer och att den industriell verksamhet inte upphörde förrän för cirka femton år sedan. Flera av arterna är sällsynta eller speciella på något sätt. Mest uppmärksammad är förekomsten av den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan och kalkkrassingen.

I brottet finns mycket rovfågel. För cirka tio år sedan flyttade ett pilgrimsfalkspar in och i april 2009 kom ett berguvspar till brottet. På kvällarna kan brottet fyllas av berguvs hanens mäktiga hoande. Den bruna kärrhöken är en rovfågel som häckar i den stora vassen. Andra häckande fågelarter är korp, gravand, skäggmes, mindre strandpipare, grå häger och backsvala. En återkommande vintergäst är strömstaren.

 

Det har gjorts stora undersökningar för att kartlägga småkryp i brottet till exempel har man hittat mer än 450 olika skalbaggsarter varav flera ovanliga och en art som är ny för Nordeuropa. Många sorters trollsländor finns också, en mycket ovanlig art, den mindre kustflicksländan, finns vissa år.

Sedan årsskiftet 2010-2011 är  Limhamns kalkbrott ett kommunalt naturreservat. Det är gatukontoret som förvaltar naturreservatet. På sikt ska kalkbrottet också bli mer tillgängligt för allmänheten.