Kategoriarkiv: Vandringar

Stockamöllan, vandring en kväll, juni 2012

Lämna ett svar

Denna tur hade som underlag Karin Hoffmans bok Vandringar till rofyllda platser. Det blev en tur på 9 km denna fina måndagskväll.

Vid kanotuthyrningens hus sammanstrålade vi från Lund, Malmö, Landskrona. Här finns ett industrimuseum i lokalerna för de tidigare industrierna, se nedan. Bron över Rönneå med imponerande vattenspeglar med fördämningsfall passerades. En liten grusväg leder norrut. Här passeras en skylt som visar till Vittseröd, det är i så fall en genväg. Vid en liten träbänk på vänster sida ska man vika av ner till Rönneå, denna missade vi. Väen fortsätter till Bögerup där det finns en gammal gård, välhållen och med lite försäljning. Grusvägen fortsätter i en sväng och en granskog vidtar. Vid Vittseröd gods var det dags för kvällsmat och vi slog oss ner vid gråstensmuren i kvällssolen. Det unika med muren är att den till kanske 25 procent består av kvarnhjul. Här var mycket njutbart. Därefter passeras en hussamling med diverse varianter av hus mm. Egevang anges på kartan och det är nog namnet på denna samling, ev på den gård som ligger lite utanför. En grusväg leder in till Stockamöllan. Dock, vi vek av först på Wilhelm Sonessons väg och sen på Rövarestigen. Denna har på sin västra sida en imponerande gråstensmur som är en del av fabrikör Sonessons komplex med en herrgårdsliknande byggnad på höjden intill. En liten ingång genom ett rhodedendronbuskage upptäcktes och vi smet in. Trappan upp leder till stora huset och vi smög förbi och därefter passerades egnahemsområdet. Färdledaren siktade nu på att nå den missade passagen av Rönneåns dalgång och det lyckades. En väg leder förbi ett gårdskomplex, återvinningsstation (Rullebörsvägen) och ner till ån. Mycket idylliskt. Nu tog vi stigen uppför ravinen och återfann början av färdvägen.

Vandring Kåseberga till Sandhammaren och åter, juni 2012

1 svar

Väster om Löderup

Från Kåseberga vandrade vi Skåneleden upp på backarna öster om byn. Vid radiostationen klättrade vi över stängslet och följde sedan på olika sätt kanten av åsen fram till Löderup.  Vi fortsatte uppe på heden mot Hammarskjölds Backåkra och paus vid vid meditationsplatsen.  Vi vände ner i blandskogen av tall och ek och anslöt till Skåneleden. Här gå en härlig strängning på delvis sandiga stigar. Liljekonvaljerna började ny synas, det var nämligen i dessa tider, 27 maj, turen gick.

På sandiga stigar genom Hagestad naturreservat

Efter passage av Tyde å mötte oss doftande liljekonvaljdungar och härliga hagmarker.

Det vackra området med liljekonvaljer i kanten av Hagestad naturreservat

Glöm inte att ta en titt bakom vallen längs vägen som leden följer, där breder blommorna ut sig!

Underbara liljekonvaljsfält

Att ta sig över Tyde å utan att följe Skåneleden är vanskligt, för det är tätbevuxit och blött. Turen går genom omväxlande skogar. Tallar, skirande grön bok, al, ek, härliga mossor, kaprifol är bara något som kan nämnas. Mälarhusen passeras. Här går småvägar i skogen. Den anrika restaurangen är nedlagd sen många år tillbaka. Variationen av naturtyper fortsätter. Mer sandiga stigar vidtar då man kommer in i Sandhammarens naturreservat. Vi gick upp till den gamla fyren från 1862 med  information om hundratals förlista skepp i farvatten utanför. Så småningom kom vi ner till de stora sanddynerna och havet med den breda stranden.

Mycket varierad natur längs Skåneleden väster om Sandhammaren

Där vände vi västerut igen för att följa vattenkanten hela vägen tillbaka. Några valde barfotavandring i strandkanten, vilket är en alldeles speciell känsla. Förutom vi vandrare såg vi bara enstaka människor denna underbara söndag med precis lagom väder och temperatur. Detta område är ju något helt fantastiskt med så stor variation på natur och så ostört. Jag kan inte förstå att fler söker sig hit, det måste inte vara perfekt badväder. Flyttningen av sand från sandbankarna ute i havet och in till Löderup och en del andra drabbade ställen påbörjades detta år. Hövder av stenbumlingar har lagts ut rakt från land för att hindra driften av sand. Vid Löderup tog vi småvägar genom sommarstugeområdet och följe vägen nedanför åsen och letade oss sen ner till vattnet igen. Sista delen av turen gick över klappersten fram till Kåseberga. Vill man undvika detta får man återvända till Skåneleden.

Vandring nedanför Kåsebergaåsen

 

 

 

Klappersten kan vara jobbigt!

På tur i Provence – Var och lite Bouches-du-Rhone, maj 2012

Lämna ett svar

Friluftspassion – Kaj P med Britt P – har varit på årliga turen till Franska Rivieran och Provence och upptäckt nya friluftsområden på turen. Denna gång tog vi oss runt med hyrd bil i området mellan Marseille och Saint Tropez. Tidigare har vi mest cirklat runt Nice längs kusten och upp i de högre områden norr om samt kring St Raphael men även vid Gorge du Verdon. Kustpromenaderna är vi väldigt förtjusta i.

Kustområdet öster om Marseille är mycket tilltalande ur friluftssynpunkt. Vi gjorde inga långa vandringar men rekade för framtida turer. Många fransmän är intresserade av vandring. En fredag då vi var vid Calanque vid Cassis kunde vi se massor av vandrare som besökte de imponerande vikarna där vandringsleder i vissa fall är enda möjligheten att komma dit om man nu inte tar en båt, calanques heter dessa vikar som splittrar kusten, fjordlika vikar mellan lodräta vita klippor. De är säkra naturliga hamnar och erbjuder fascinerande vattenliv och klättringar. Den närmaste når man med bil, Port-Miou. Vackrast är En-Vau, som har sandstrand. På västsidan nås vikarna vid Sormiou och Morgiou landvägen.

EfterLa Ciotat eller före Cassis och finns en avtagsväg till Route de Crete som leder upp till Cap Canaille, 395 mö h och Europas högsta klippa, på en udde med fantastiska vyer över kusten och vandringsleder med hisnande utsikt längs vägen.

Det är en av kustens mest fantastiska upplevelser. Här hittade vi orkidéer och andra vackra väster. Detta var i slutet av april. Från toppen kan man antingen köra tillLa Ciotat eller till Cassis. Ännu längre västerut på väg mot Marseille kan man stanna och ta av på vandringsleder ner till calanquerna, t ex tre timmar till En-Vau och sen tillbaka samma sträcka.

 

 

På väg tillbaka till Cassis tog vi av till en liten strand som heter Same Same, satte oss på en uteservering och njöt moules frites med en flaska rose´. Efter ett dopp, 16 grader, kan man strosa längs promenadstigar längs havet.

Gorge du Loupe ligger inte så långt från Nice. Det är en ravin med en väg som följer vattendraget som går nere i ravinen och några vattenfall som dock inte var imponerande. Orter som Gourdes och Bar sur Loup finns här. Vandringsleder går i området. Det är nära till Grasse härifrån.

Vi bodde två nätter i lilla staden Gassin, som ligger söder om St Tropez, en fint belägen ort med vyer över havet och skogsbygderna runtomkring. Orten är öde när de sommarboende inte är där. Det är skyhöga priser på husen! Landskapet runtom är vackert och förvånansvärt öde. Det är kuperat och vinodlingar är insprängda på de jämnare områdena. Vi körde till trevliga Croix de Valmer där vi parkerade och gick en slinga på2,5 km till havet och sandstrand, ganska trevlig sträcka. Längs kusten går vandringsleder och ut på udden. Leden är stenig och kuperad. Längre ut från plage Gigaro börjar ett fint naturskyddsområde med många leder att välja på. När vi var där blåste det kallt så vi vände men vi mötte många vandrare här. Se bild på alla leder som finns här.

Vi körde till St Tropez och strosade. Det är en trevlig stad som bevarat mycket gammal miljö även om den är översållad av turister sommartid. En tätt trafikerad väg leder till och från den stora parkeringen vid hamnen. I gamla hamnen börjar vandringsleder somt ar en ut på udden med finfina sandstränder, bland annat till Plage de Tahiti dit det var 3 timmar att gå. Här är fina badstränder, befolkningen använder Plage de Graniers ochLa Bouillabaisse, turister mer Les Salins och halvmånformade stranden som sträcker sig en mil från Plage de Tahiti via Pampelonne till Cap Caramat.

Dagen efter kör vi inåt landet, dvs norrut och har valt orten Barjols som ligger på600 metershöjd, vi har bekant som har hus där. Landskapet är vackert och öde på stora delar. Vissa delar är flacka och vinodlingar och olivodlingar brede ut sig. Flera naturskyddsområden passeras. Både le Val och Barjols är trevliga orter. Härifrån är det nära till Haut Var där regionen Vars mest avlägsna och oförstörda marker ligger. Det är nära till Gorge du Verdon som är ett kapitel för sig!

Dagen efter ägnades åt en stadsvandring i Aix-en-Provence, en stad som breder ut sig över ett stort område. Trafiken är intensivare här! Nordöst om stan finns Cezannes landskap, ett öde och vackert område.

Vi bodde sedan utanförLa Ciotat  två nätter, i St Jean. En strandpromenad går härifrån in till denna varvsstad som är tilltalande. Här går och cyklar man längs havet. Jag kollade österut men såg inga kustleder här. Det var härifrån vi utgick till turerna runt Cassis. Österut finns Bandol, St Syr sur Mer och Sanatry sur Mer. Här på udden finns vandringsleder. Alla orterna är trevliga. Sandstränder finns.

Före staden Hyeres och söder om finns ett Camargue-landskap med laguner. Här finns långa sandstränder och vindsurfare håller till här. Hyere är en riktig pärla att besöka. Att det finns palmodlingar syns i stan. Det är en av de trevligaste städerna vid franska Rivieran, omgiven av frukt- och grönsaksodlingar,35 kmsandstränder, sen 1867 finns stor industri för palmodling, hamnen har legat mitt i staden, landstigningsplats för korsfararna. Vi fortsatte till Cavalaire sur Mer för en övernattning. Här finns bl a fyra campingplatser. 1976 och 1998 låg vi på Bon Porteau, den västligaste, och den är lika inbjudande fortfarande. Nedanför vägen finns en fin sandstrand. Längs vägen bort förbi St Tropez går faktiskt en avskild cykelväg, den enda jag set i Provence. Det innebär cyklister, inlinesåkare, mm. Hela kuststräckan fram till Cavalaire och på kustvägen är mycket tilltalande, vackrast i Europa? Från Cavalaire och nordost upp till motorvägen till Nice är landskapet mycket vackert och väldigt varierat. Esterelbergen passeras, här finns fina vandringsleder. Det är som högst620 meter. Från bilparkeringen vid Col Belle-Barbe går det en stig till Mal Infernet, en dramatisk ravin som utgör slutet på en 40 min lång promenad från Lac de l´Ecureuil. Fortsätter man från Col BB över Col de Mistral upp till Col de Trois Termes svänger stiger söderut mot Col NotreDame, varifrån det är 45 min promenad till dramatiska Pic de l´Ours. Detta får vi dock ta vid ett kommande tillfälle.