Kategoriarkiv: Vandringar

Vandringar 2018

13 maj 2018 Vid Östra Ringsjön och Fulltofta
Vi var 11 vandringsssugna som slöt upp vid Jägersbo(Sätofta) gamla dansrotunda vid Östra Ringsjöns strand. Turen tog sin början på småvägar genom mysig sommarbebyggelse längs stranden, förbi fina små vikar med bryggor, perfekta för picknick oavsett sommar eller vinter. Förvarnade om en icke tillmötesgående bonde fick vi göra en kringgående rörelse på väg en bit från sjön för att slippa konfrontation. Snart nere vid sjön igen där vänligt sinnade boende hade visat på möjlighet till passage över bäck och in i beteshagar. Klarade av något taggtrådshinder och så var vi framme vid dagen historiska begivenhet, gravfältet vid Gry med intressanta lämningar.
Därefter åter ner till sjön där vi följde en trolsk stig längs sjön fram till ännu en fin vik med restaurang. Fiskarhuset, serverande egenfångad Ringsjöfisk, t ex gös. Vi nöjde oss med egen fika nere vid den lilla ”hamnen”. Nu var det dags att bege sig upp i hagmarkerna med sina imponerande ekar för att efter ännu en liten mysig grusvägssträcka vika av in till den inbjudande Ugglebacken som vi rundade och fortsatte på en stig genom ytterligare vackra ekbackar. Passerade genom en gård(med tillåtelse) och vidare längs den lilla Häggenäsvägen fram till dagens sista och mest spännande etapp visade det sig.
Passage genom den stora beteshagen skulle ge oss möjlighet att slippa vägen. Hundratalet ungdjur på avstånd skrämde oss inte(jo, kanske några). Vi följde staketet så långt från djuren som möjligt och hade en stätta vid horisonten i sikte. Djuren hade nu upptäckt oss och förstod vart vi var på väg.. Det blev en kamp om vem som skulle hinna till stättan först, vi eller djuren. Vi nådde den ungefär samtidigt och siste man kastade sig över stättan med de nyfikna djuren och den jättelika tjuren flåsande bakom oss. Med alla i säkerhet kom vi tillbaka till Jägersbo för avslutande fika och glass intill den redan fullbelagda campingen. Upptäckte att det ”förtält”, som husvagnarna tidigare ofta var försedda med nu är ersatta med verkligt spaciga annex lika stora som husvagnen. Var ska det sluta?
Väderförhållanden: strålande försommardag
Turens längd ca 15 km
/Bengt-Ola Tegmalm

Dramatiskt vid koäng

Ö Ringsjön

Häckebergatur 7 maj

Vi följde en av Karin Hoffmans turer på Romeleåsen. Kvällen var fin och halva turen gick utan skugga av träden. Starten vid Häckebergasjön sen sydost och området med fina skogar. Vi var cirka femton vandrare. Turen var 11 km.

Häckeberga

På spång vid Finjasjön, Söndagsvandring 2018-05-27

Start och Mål: Björkvikens badplats, Tormestorp

Samling vid badplatsen som såg vedervärdig ut efter lördagskvällen. Skräpet låg i drivor. Tydligen är Hässleholmarna ett oaktsamt släkte. Men vi förstod snart att det hade varit någon slags festival på platsen. Städare anlände strax och började sitt slit. Vi traskade norrut och hamnade efter fem minuter i ett snår. Turledaren var redan djupt engagerade i ett samtal och hade ingen koll på vart vi skulle! Vi observerade att den lilla gruppen som avgick före oss lyckades med något liknande när leden vek av, men inte de. Detta beror nog på att de första två kilometrarna av leden snirklar sig fram bland boningshus och cykelbanor. Snart kom vi närmare naturen i Försvarets forna övningsfält, numera strövområden för alla och envar.

Stigarna slingrar sig längs sjön och vid Mölleröd möter leden Almaån. Vi följde ån till utloppet i sjön. Där finns en fin ramp för fågelskådning utöver vassen. Där stannade vi för första fikat/lunchen.

Mätta och belåtna traskade vi vidare mot Finja och alsumpskogarna. Leden går på spång i nästan 2 km genom alskogen. Det kändes väldigt exotiskt i den fuktiga värmen. Djungelkänsklan var inte långt borta. Svärdsliljorna blommade ståtligt och gav fina gula färger i grönskan och i det brunmurriga kärret. Det var väldigt torrt men mygg fanns tillräckligt för att initiera ett ivrigt smörjande i gruppen.

Att gå på spång öppnar för miljöer som man gärna inte tar sig an annars. Ett annat spång-äventyr är att gå ut på Store Mosse väster om Värnamo. Där löper spången kilometervis över myrens gungfly. Prova både alskogen i Finja och Store Mosse om ni vill ha annorlunda miljöer!

Efter alskogen var turen mer av ordinär karaktär och sjön visade sig sällan. Efter Skyrups golfbana kommer man in i Hovdala-området och där får man närkontakt med sjön igen. Vi traskade också uppför höjden vid Dalleröd för att komma till trädhuset. Där fikade vi och njöt av vyerna.

Längs strandängen, genom sista skogsdungen och förbi lilla båthamnen så var vi åter vid Björkvikens badplats. Nu möttes vi av en fin och välstädad strand. Jag har väldigt svårt att förstå att den som går ut i parken, till stranden eller i naturen bara lämnar sitt skräp att tas om hand av andra. Och jag är tacksam för att det finns de som städar. Jag tror att mitt nästa SIK-vandringstema blir handgriplig naturvård = städpatrull!

/Jarmo

Alsumpskog

Köpenhamnsvandring 22 juli 2018
Vi blev 22 stycken som var sugna på att upptäcka ”Köpenhamn bakom portarna” denna sköna sommarsöndag. Med inspiration och vägledning av boken ”Köpenhamn bakom portarna” av Isabel Andersson sökte vi oss genom miljöer som man kanske inte tänker på eller upptäcker vid en vanlig Köpenhamnspromenad.
Vi började vid Nörreport och sökte oss ner genom Latinerkvarteren, som är en del av det medeltida Köpenhamn. Passerade intressanta byggnader med historia. Visade sig inte så lätt att komma in bakom alla de portar vi önskade. Gråbrödretorvet med vackra husfasader ett måste och därefter universitetet och Vår frue kirke. Hamnade via smågator på Vartov på Farvergade nära Rådhusplatsen. En vacker innergård från 1700-talet med vackra tegelbyggnader och staty av Danmarks store prästpersonlighet, N.F.S. Grundtvig och där även Tycho Brahe varit verksam. Perfekt fikaplats.
Via smågator med vackra gamla fasader höll vi oss nogsamt borta från Ströget. Här och var kunde vi kika in på någon innergård och upptäcka annorlunda och mysiga bostäder och kontor. Tog oss via Gamle Strand över kanalen till Slotsholmen med den vackra och efter brand nyrenoverade Slotskirken och det imponerande Christiansborg liksom den speciella byggnaden för Thorvaldsens muséeum. Vidare över Fredriksholms kanal ner mot dom vackert gulputsade byggnaderna(fästningens materialgård) utgörande en del av Frekriksholms fästning från 1600-talet.
Åter tillbaka över kanalen och förbi det imponerande Christian IV:s brygghus, idag utställningslokal och strax intill Det kongelige bibliotek med tillbyggnaden Svarta Diamanten. En vacker och inbjudande liten park döljer sig bakom biblioteket. Denna söndag var Svarta Diamanten och biblioteket stängt för privat event. Besvikelse. Verkligen värt ett besök med sin häftiga och spaciga arkitektur med övergång till gamla biblioteksbyggnaden med bl a en gammal läsesal som för tankarna till Harry Potter.
Dags att ta sig över Knippelsbro till Christianshavn med sina kanaler och vackra gamla välbevarade kvarter. Här fanns mycket att upptäcka. Inhandlades öl och kaffebröd innan det var dags för nya upptäckter. Flera vackra innergårdar med charmigt boende längs Wildersgade och Strandgade där vi var välkomna att titta in och charmas,. Dags för ny fikapaus, nu på Wilders plads alldeles intill Christianhavns kanal och det intensiva båtlivet. Därefter fortsatte turen längs kanalen fram till den nya Indrehavnsbroen, eller mer populärt Kyssebroen som förde oss över till Nyhavn. Intensivt folkliv längs bron. Konstaterade att byggnaderna på Papiröen med all sin streetfood nu jämnats med marken för att ge plats till ny bebyggelse.
Passerade det intensiva folklivet i Nyhavn med alla sina turister och kom så in i Fredriksstaden, också den med charmiga små gator men mer känt för slottsområdet Amalienborg och dom mer ståndsmässiga gatorna S:t Annaplads, Amaliegade, Store Kongens gade och Bredgade med den imponerande Marmorkyrkan. Även den ryska kyrkan med sina glänsande lökkupoler och speciella inredning och imponerande marmortrappa gjorde intryck. Vi tittade in bakom Danskt designmuséeum och fann den gröna oasen Grönningen, där det spelades utomhusteater på kvällarna. På en innergård strax intill upptäckte vi ”huset som gud glömde”. Ett litet korsvirkeshus som ingen brytt sig om på flera år och därför höll på att förfalla. En märklig företeelse bland alla vackra och välhållna byggnader i området.
Dags att avrunda vandringen med ett besök bland Nyboder, som byggdes för flottans soldater. En stor samling gulputsade längor från 1600-talet i närheten av Österport station. Även dessa med fina små trädgårdar. Nyboder är fortfarande flottans hem där fast anställda och deras släktingar i över 400 år kunnat bo i hyrda små lägenheter. Sista anhalt Österport station, nu under omfattande ombyggnad. Där slutade dagens Köpenhamnsvandring, som blev nästan 12 km lång. Återstår dock många stadsdelar och kvarter att upptäcka lite närmare. Dessa återkommer jag till vid senare tillfälle.

/Bengt Ola Tegmalm

Gammalt magasin

Innergård

Gamla sjösoldathem

Arendala

Raka spåret från Linero ut på grusvägen österut förbi Arendala och till hardeberga. Där gjorde vi en lov via en gård och över ett fält för att komma tillbaka på grusvägen. En fin kväll.

Arendala

Mot Linero

Barsebäck till Bjärred 23 augusti

Vi följde Skåneled som gå på grusvägar och över ängar till Löddeköpinge. Då passerar man under motorvägen. Sen till Borgeby och Bjärred där vi missade ta höger men kom ändå till stranden.

En omväxlande vandringsrunda på 15 km i Falsterbo
Vi samlades vid parkeringen vid Skoltorget. Vandringen började med det gamla Falsterbo. Det är gatusträckningar som förmodligen funnits sen medeltiden då fiskarna av sill hade sina ”fit” här. Varje stad i Tyskland som höll till här hade sitt område, benämnt ”fit”. Under 1900-talets första år från 1904 och framåt byggdes stora sommarhus av ”förnämt” folk från Malmö, Lund, Trelleborg. Vi kom ut på Fyrvägen och gick en bit söderut och kom sen in på Fågelsträcket. Vi svängde ut mot havet vid Flommens golfbana. Här åker vi då och då skridskor på väg söderut mot Måkläppen. Vi kom in på Skärfläckevägen, dessa fåglar som skyddas ute på flommarna. Kullsbackavägen leder till ridsportanläggningen via Päronträdsvägen. Vi såg inte det fridlysta päronträdet, det finns längre söderut. Vid Falsterbo Horse Show kom den ansvarige i en golfbil och stannade till. Han heter Jan-Olof Wannius och ville gärna berätta för oss om arrangemanget. Vi gick sen längs tångvallen norrut, gick över vägen till Ljungens camping. Där träffade vi fågelskådarna och fick lite info om dagens skådning. Vi tog sikte på Falsterbo Strandbad och passerade därvid den glesa skogen söder om gamla skjutfältet. Naturum med konsthall och restaurang är imponerande. Där tog vi oss en rundtur. Några hade då tagit ett bad. Vi gick genom Stadsparken som är en skog med flera olika sorters träd inkl imponerande tallar och märkliga ekar. Museet passerades och därefter de nybyggda bostadsrätterna (en fyra på 140 kvm ligger ute för 14 mnkr). Här får man gå en bit på de höga sanddynerna innan man når Falsterbohus. Några gick stranden längs havet till Nabben längst söderut, och några gick förbi golfklubben ut till fyren och sen till Nabben. Imponerande molnformationer sågs här ute. Vi gick sen längs Skåneleden norrut och svängde av rätt över golfbanan in till Knut Lavards väg för att sen via Fyrvägen och Fredsgatan nå tillbaka til bilarna. Då hade vi gått 15 km och varit ute 6,5 timme vi 12 som var med.

Väster om Flommen

Över sanddynor

16 sep, Höllviken runt
Vi tog en genväg från Fotevikens museum till cykel- och gångvägen som löper längs vägen förbi Höllviken. Då går man över ängar och passerar Halörfiskarnas hoddor. Tre km senare, då vi passerat bron och kommit ner i Ljunghusen, gick vi söderut och sen mot kanalen. Här löper ett skogsområde som man inte ska bygga på, istället är det ett fint cykelstråk. Tomterna här ska vara minst 2000 kvm och staket ska inte finnas. Vid kanalen, intill utländska och svenska fågelskådare, satte vi oss och tog lunch. Kanalen byggdes 1940-41 eftersom tyskarna inte tillåtit och låtit lägga ut minor så nära land att fartyg inte kunde passera. Det blev ett snabbt bygge. En anordning byggdes för att reglera vattennivån då det kan bli stor skillnad i nivån med alltför stor genomströmning. Förr gick bl a Bornholmsfärjan här men nu är det fritidsbåtar. Vi gick över bron och ner i tallskogen parallellt med kanalen. Här finns stridsvagnshinder kvar, delvis in på villatomter. Stora nybyggen av villor sågs. Det är kvarvarande sommarstugor som ersätts med villor. Nere vid vattnet valde de flesta gå längs havet på stranden bort till Kämpinge. Detta är en fiskeby med bevarad äldre bebyggelse. På de små kullarna längs grusvägen ner från landsvägen tog vi eftermiddagskaffe. Bärnstensmuseet var stängt men vi fick ett samtal med ägaren Brost. Han lever på detta och har så gjort i 49 år. Hans son har utställning av naturbilder så man kommer in i en del av utställningen ändå. Vi gick över till själva byn som är idyllisk. Malena kunde köpa sig en kopp kaffe av två småtöser som dukat upp till försäljning. Ett minnesmärke över en riven kyrka finns. Dels begravdes kyrkan av sand men befolkningen var hopplöst okristna enligt prästen. Vi gick in på Norrjevägen, som är en gammal väg som blivit asfalterad. En del äldre hus finns kvar på östra sidan medan de modrna villorna finns väster om. Vid Collins väg (namn efter prästen som kämpade för tallplanteringen här och genomförde den) tog vi in på Gränsvägen och följde den till Gamleväg. Sen återstår att passera stora väg 100 och gå en bit på cykelvägen till startplatsen.bohus

Turen

Hinder

Kämpinge

Skäralid

Vi gick blå leden som är förlagd till Skäråns lopp. Magiskt lugnt och vackert i början. Det fortsätter men underlaget blir svårare med sten på sten. Tillbaka till Skäralid längs kanten på ravinen. Väl där gick vi röd led för att komma till Kopparhatten.

Skäralid

Välordnat

Stenigt

Vilken vy

Rapalloturen 2018, vandringar vid kusten i Ligurien

1 svar

Vi blev 18 som grav oss iväg på vandringsäventyr till Ligurien. Gruppen började i Nice 2014, fortsatte med Rapallo 2015, Mallorca 2016 och Costa Brava 2017.

Våra turer på Portofinohalvön 2015 och 2018

2 okt, tisdag

Buss från Milano flygplats till Rapallo, 20 mil. Jag hade glömt hur kurvig nerförssträckan till Genua är. Vi hade chartrat en buss, tåg hade varit bekvämare. Det blev en eftermiddag på stan denna första dag. Hotellet vi bodde på även denna gång är beläget nere vid strandpromenaden.

Rapallo

3 okt, onsdag

Vi vandrade Från Rapallo till St Margeritha på stigen en bit upp på berget. Det blev bad utanför hotel Monopole. Vi gick först längs den trafikerade vägen och sen uppåt på markerade leden. Där den långa piren finns tar man höger och direkt därefter vänster. Vi kom ner till badstranden Paraggi. Efter bad gick vi ut till Portofino på leden. Vi tog båt hem till Rapallo.

Välpreparerad led

Portofino

4 okt, torsdag

Vi tog buss norrut till Ruta som ligger före Camogli. När bussen passerat en tunnel hoppar man av i det lilla samhället. Vid kiosken går leden ner på gammal stensatt smal gata med trappor. Det går nerför och nerför och vi kom ner till husen utanför stan. Sen är det en led från en sidogata ut till udden. När vandringen uppför är slut och man når bebyggelse finns ett trevligt kaffeställe med lite ätbart att ta med. Båten kom 14.45 till den lilla piren där vi också tog vår picknick för att sen nå Camogli. Det blev ett skönt bad på stranden där. Vi tog tåget hem.

Vackra trädgårdar längs vägen

Föregångarna till vägarna

Vid bryggan för avfärden

5 okt, fredag

Vi tog tåg till Sestri Levante som ligger en bit söderut. Vi delade upp oss, så vi blev tolv som tog oss ut på och runt udden, sex stannade kvar i stan. För att komma på leden går man affärsgatan neråt och i ett gatt finner man skylt till leden. Det är drygt 300 höjdmeter att gå. Turen är trevlig med omväxlande underlag och fina vyer. Vi gick också ut på den lilla udden där gamla stan är belägen. Sen blev det tåg hem. Övriga gruppen strövade runt i stan denna dag.

Sestri Levante där nere

Ute på udden

6 okt, lördag

Vi tog tåg till Monterosso som också är söderut och start eller början på Cinque Terre-leden. Tåget blev fullt sen vi köpt våra biljetter! Det är populärt att åka här. Vi delade upp oss så 12 gick leden till Levanto och sen till Bonassola, vilket blev 13 km. Från stationen går man norrut där markerad led visas. Det är rejält uppför på mycket blandat underlag och varierande vyer och vegetation. Mitt på följer man kullen längs havet. Så är man nere i stan och kan följa kustpromenaden tills man når den gamla järnvägstunneln som är cirka två km lång. Det finns gluggar som lättar upp dunklet. Cykelbanorna går bredvid. Så fint! Bonassola nås och stationen också. Resten av gruppen gick första delen på Cinque Terre-leden.

Monterosso där nere

De tolv

7 okt, söndag

Vi bestämde oss för att komma till kyrkan ovanför stan, 600 meter upp. Några tog linbana upp, några gick upp till kyrkan. De som gick startade vid linbanestationen och följde trapporna intill. Sen svängde leden av. Det blev för tråkigt för en del så de gick ner och tog liften de också. Picknicken intogs bakom kyrkan när alla var samlade. Sen tog några en tur till toppen av berget. Detta sker på en kort led med små kapell som skildrar Jesu lidande. Några gick ner. Eftermiddagen tillbringades i stan. Detta var enda dan med lite småregn och moln.

På väg mot toppen

Den trevliga staden Rapallo

8 okt, måndag

Vandring till Portofino. Picknick intogs strax före orten, där vi fann en liten halvrund sittplats, för i Paraggi fanns inte sådan. Några tog båt hem, några gick, det blev 16 km för de som gick. Vi gick längs vägen hela vägen hem. Bad i Paraggi.

På väg ut mot Portofino

Fin gångväg ut

Costa Brava 4-11 oktober, med grupp

Lämna ett svar

Vi valde alltså att bo i Palafrugell. Det är en kommun med cirka 23 000 invånare, med all service och ett centrum. Vi valde ett centralt och mindre gästhus med 16 rum, med och utan och delat badrum. Buss till Callella de Palafrugell tar tjugo minuter för 1,70 euro. Lågsäsong går den dit kl 9 och 12 och hem 15.30 och 17.30 via L’Llafranc. Mat- och drickastället Societe´ Fraternal i centrum besöktes flera gånger. Det är en förening med 1000 medlemmar, flera har sin tecknade porträtt på väggarna. Här ges visst socialt stöd till behövande. Gourmand är en fin och trevlig restaurang i centrum.

Calella de Palafrugell

Leden GR92 passerar kusten. En regional led, Camio de Ronda, på 43 km går längs kusten. Den går från Sant Feliu till Begur. En webbsida finns med höjdangivelser och avstånd. De båda lederna går bitvis på samma stigar. Kustleden är bitvis dåligt markerad. Det finns en karta i 1:30 000 där GR-leden är med. Vissa orter är utpräglade sommarorter och är i princip nedstängda i lågsäsong, ett exempel är Platja d’ Aro och Llfranc. Små badorter med charm är Llafranc, Tamariu, Callela de Palafrugell. Begur ligger ca två km från kusten och Palafrugell tre km från kusten. De är större och trevliga att bo i om man vill ha lite mer folkliv, speciellt på lågsäsong.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vandringen från Sant Feliu de Guixols är de första åtta km småkuperad, den första biten på trappor och gångled med rötter och sten, sen blir det välpreparerade gångstigar vid s’Agaro. Det finns en stor strand i Platja d’Aro. Förbi Aro är det bebyggelse med en marina inne i vik.
Det finns båtturer längs kuststräckan. Är man en grupp kan man chartra en båt av företaget Poseidon. 12 euro mellan Callela de P och Palamos och en en fin kusttur där man ser klipporna från en annan vinkel.
Det går buss längs orterna. 10 min mellan Palafrugell och Begur, 50 min mellan Palafrugell och St Feliu. Taxi på tio min till Begur kostar 20 euro.
Från Palamos till Calella är leden lättgången delvis genom skog. Stora stranden la Foscari passeras. Här är fina kustscenerier.
Mellan Tamariu och Callela de P är det lite svårvandrat för erosionen har påverkat. Här passeras fin stenstrand med fin ravinvandring. Från Palafrugell till Tamariu går en grusväg delvis nergrävd. Till Calella kan man gå längs stora vägen, längs vägkanten till gamla vägen eller en liten grusväg. Till Golfet finns en gång och cykelled via Cap Roig. Till Palamos går en grusad led om man inte går längs kusten. Mellan Begur och Tamariu går en led via stranden Fornell, första delen ner till strand Fornell är dramatiskt brant inget för den otränade. Leden längs havet är väldigt vacker och går på bra gångvägar mest men dock upp och ner. Vid Aiguablava vandrar man upp i skogen tills man närmar sig Tamariu, sista biten nerför på asfalt. Längre ut mot havet finns en bit fin kustväg som inte är med på turistkartor mm. För att nå den får man gå upp på markerad väg i Tamariu och leta sig utåt via väg och trappor. Fina kustvyer möter en.

Palamos till Calella

Palamos tiill Calella

Från Begur kan man ta en runda ner till havet via vägen till Cap Begur. Sen, mot Sa Tuna når man ett vackert kustparti där man kan gå ut på udden före stranden. Via Sa Tuna med en restaurang (ofta full med gäster på helgerna) och ett bad går leden på välordnade promenader till Aiugafreda. Vid Aigua tar man sig via en asfalterad väg upp en bit och viker sen av in på en stig som delvis är lite brant.

Begurområdet

Mycket brant från Begur och neråt till Cala Fontell

Vi la energi på våra picknickar

Fina badvikar överallt

Bussen stannar på tre ställen i Palafrugell.
Buss till Sant Feliu går via Palamos och tar relativt lång tid.
Busse till Girona tar 70 minuter. En mycket sevärd stad. Man kan betala resan kontant på bussen men bättre är att köpa på busstation.
Vi bokade en transferbuss från flygplatsen i Barcelona, det tar på natten och i lågtrafikerade två timmar men på morgonen i rusningstrafik tar det kanske en timme längre.
Vädret är väldigt behagligt i oktober om man inte har otur. Någon dag var det neråt 15 på morgonen. Det är lätt att få plats på bussarna. Trafiken är gles på småvägarna där man ibland vandrar. Priserna är bra på restauranger och barer.