Paddlingar 2018

Lämna ett svar

Snogeholmssjön är trevlig att paddla på. Den 23 maj tog vi en tur. Sjön var fortfarande öppen och har alltså inte växt igen, utan bjöd på en fin tur. Det är ingen bebyggelse frånsett slottet och en stuga. Och inte ”besvärades” vi av andra paddlare. Det blev en fin dag.

Dan efter blev det en tur på Lödde å. Det kändes magiskt denna lugna dag med högsommarväder. Vi satte i vid kanotklubben i Löddeköpinge och paddlade tills det tog stopp före Högs mölla.

Lödde

Lödde

Västra Ringsjön låg lugn med ett tunt grönt skikt av alger. Vattennivån var nära metern under det normala. Vi steg i vid Gamla Boo och vadade ut i gyttjan. Vi paddlade i behagligt tempo till andra sidan där badande barn höll till. På vägen tillbaka var det ett rikt fågelliv.

V Ringsjön

Nästa tur blev på Oppmannasjön söder om Arkelstorp och norr om Bäckaskog. Vi satte i kajakerna vid Barum vid en liten badplats. Vi paddlade norrut upp genom gattet till Arkelstorpsviken. På tillbakavägen tog vi sikte på Karsholms slott. Turen gick vidare tvärsöver sjön och till startplatsen. Det blev en fin tur på en trevlig sjö.

Oppmanna

Karsholm

Den första helgen var det dags för en tur i SIK-arrangemang. Vi var tretton som paddlade på Ivösjön med start i den nordöstra delen vid campingen och uthyrningen. Vi paddlade i norra delen och gick iland för övernattning i den nordvästra delen vid en stor badplats med plats för alla nio tälten. Här fanns också grillplats. På söndagen paddlade vi söderut ner till Ivön som vi dock inte rundade av tidsskäl. Vi snirklade runt en del öar och sen norrut till utgångsplatsen.

Ivösjön

Övernattning

Minestronesoppa är lämplig mat

Samling

Samling vid bildskärm

En magisk förmiddag

Ivösjön

Det blev en tur på Lödde med start från Bjärred. Vi vände vid kanotklubben i Lödde och hade en behaglig återtur med rikt fågelliv.

Barsebäck i bakgrunden

Liten hamn vid lagerbyggnad

Sista turen för året blev på Öresund med start vid Lill-Olas badplats i Borstahusen. Vi paddlade till Fortuna innan Rydebäck. Vi valde en lugn dag och njöt av fina vyer och trevliga stränder.

Mot Ålabodarna

Hilleshögs dalar

Hemåt

 

 

Rapalloturen 2018, vandringar vid kusten i Ligurien

1 svar
Vi blev 18 som grav oss iväg på vandringsäventyr till Ligurien. Gruppen började i Nice 2014, fortsatte med Rapallo 2015, Mallorca 2016 och Costa Brava 2017.

Våra turer på Portofinohalvön 2015 och 2018

 

 

2 okt, tisdag
Buss från Milano flygplats till Rapallo, 20 mil. Jag hade glömt hur kurvig nerförssträckan till Genua är.  Vi hade chartrat en buss, tåg hade varit bekvämare. Det blev en eftermiddag på stan denna första dag. Hotellet vi bodde på även denna gång är beläget nere vid strandpromenaden.

Rapallo

3 okt, onsdag
Vi vandrade Från Rapallo till St Margeritha på stigen en bit upp på berget. Det blev bad utanför hotel Monopole. Vi gick först längs den trafikerade vägen och sen uppåt på markerade leden. Där den långa piren finns tar man höger och direkt därefter vänster. Vi kom ner till badstranden Paraggi. Efter bad gick vi ut till Portofino på leden. Vi tog båt hem till Rapallo.

Välpreparerad led

Portofino

4 okt, torsdag
Vi tog buss norrut till Ruta som ligger före Camogli. När bussen passerat en tunnel hoppar man av i det lilla samhället. Vid kiosken går leden ner på gammal stensatt smal gata med trappor. Det går nerför och nerför och vi kom ner till husen utanför stan. Sen är det en led från en sidogata ut till udden. När vandringen uppför är slut och man når bebyggelse finns ett trevligt kaffeställe med lite ätbart att ta med. Båten kom 14.45 till den lilla piren där vi också tog vår picknick för att sen nå Camogli. Det blev ett skönt bad på stranden där. Vi tog tåget hem.

Vackra trädgårdar längs vägen

Föregångarna till vägarna

Vid bryggan för avfärden

5 okt, fredag
Vi tog tåg till Sestri Levante som ligger en bit söderut. Vi delade upp oss, så vi blev tolv som tog oss ut på och runt udden, sex stannade kvar i stan. För att komma på leden går man affärsgatan neråt och i ett gatt finner man skylt till leden. Det är drygt 300 höjdmeter att gå. Turen är trevlig med omväxlande underlag och fina vyer. Vi gick också ut på den lilla udden där gamla stan är belägen. Sen blev det tåg hem. Övriga gruppen strövade runt i stan denna dag.

Sestri Levante där nere

Ute på udden

6 okt, lördag
Vi tog tåg till Monterosso som också är söderut och start eller början på Cinque Terre-leden. Tåget blev fullt sen vi köpt våra biljetter! Det är populärt att åka här. Vi delade upp oss så 12 gick leden till Levanto och sen till Bonassola, vilket blev 13 km. Från stationen går man norrut där markerad led visas. Det är rejält uppför på mycket blandat underlag och varierande vyer och vegetation. Mitt på följer man kullen längs havet. Så är man nere i stan och kan följa kustpromenaden tills man når den gamla järnvägstunneln som är cirka två km lång. Det finns gluggar som lättar upp dunklet. Cykelbanorna går bredvid. Så fint! Bonassola nås och stationen också. Resten av gruppen gick första delen på Cinque Terre-leden.

Monterosso där nere

De tolv

7 okt, söndag
Vi bestämde oss för att komma till kyrkan ovanför stan, 600 meter upp. Några tog linbana upp, några gick upp till kyrkan. De som gick startade vid linbanestationen och följde trapporna intill. Sen svängde leden av. Det blev för tråkigt för en del så de gick ner och tog liften de också. Picknicken intogs bakom kyrkan när alla var samlade. Sen tog några en tur till toppen av berget. Detta sker på en kort led med små kapell som skildrar Jesu lidande. Några gick ner. Eftermiddagen tillbringades i stan. Detta var enda dan med lite småregn och moln.

På väg mot toppen

Den trevliga staden Rapallo

8 okt, måndag
Vandring till Portofino. Picknick intogs strax före orten, där vi fann en liten halvrund sittplats, för i Paraggi fanns inte sådan. Några tog båt hem, några gick, det blev 16 km för de som gick. Vi gick längs vägen hela vägen hem. Bad i Paraggi.

På väg ut mot Portofino

Fin gångväg ut

Nice på nytt, april/maj 2018

Lämna ett svar

 

Fina parker i Nice

Jag vet inte vilken gång i ordningen vi är i Nice, men det är säkert 10. Det ÄR en trevlig stad med många möjligheter. Vi bodde som vanligt uppe vid järnvägsstationen, som vi funnit vara strategiskt med tåget och spårvagnen i närheten. Inga gatuarbeten igång! Det brukar det vara. Allt verkar vara klart för tillfället. De har verkligen fått till det på olika sätt. Parkstråket från Place Massena och uppåt mot konstmuséet är riktigt fint. Vi inleder oftast med att gå till Coco Beach och strandstigen på klipporna. Denna gång gick vi så långt det är möjligt, dvs inte den långa trappan upp till vägen. Dan efter tog vi tåget till Ventimiglia, med pensionärsrabatt har man cirka 40 procent rabatt. Det gäller bara att leta upp rätt ställe att klicka på i biljettautomaten. I Italien är det billigare än i Frankrike i saluhallen. På fredagarna är det en jättemarknad längs kustvägen. Det blev ett besök på stranden och lite strosande i stan. Nästa tradition är att åka till Beaulieu med tåg och gå Cap Ferrat runt. Det är alltid lika fint. Innan Villefranche finns en trevlig badstrand med servering. Leopolds villa var till salu förra året för 3,5 miljarder kronor! Vi tog buss nr 81 tillbaka till Nice. Från Place Garibaldi gick vi till hotellet.

Coco beach

Fortsättningen förbi Coco beach

Ventimiglia

Gamla stan i Ventimiglia

Beaulieu, stranden

Längst ut på udden Cap Ferrat

Nästa dag tog vi spårvagnen till hållplats Falicon nästan vid slutstationen i den västra sträckningen. Vi gick uppåt på rödvit GR-led. Fina bostadskvarter, över motorvägen, kom utanför stadsgränsen, till litet samhälle, uppför en trappa, kom till entrén till Gauter-kanalen. Här motionerar många. Man har en fin vy över Nice. Sträckan är cirka två kilometer längs kanalen. Vi gick till närmaste busshållplats och tog buss till Matisse/Cimiez. Här är park och rosenträdgård. Sen går man ner till andra ändhållplatsen på östliga delen av spårvägen.

Motionsspåret längs kanalen norr om Nice

Rosenträdgården

Nästa dag var klämdag för fransmän och italienare vilket innebar att i Antibes var det massor av italienare. Vi tog tåget dit. Vi gick längs kusten en bra bit ut på udden och svängde sen av västerut tills vi nådde andra sidan udden. Det är väldigt dött vid denna tiden på året.

Cape de Antibes

Cap de Antibes

En annan dag tog vi tåget till Rochebrune och gick runt udden Cap Martin, som också är en höjdare.