Sydfrankrike i mars 2018

 

 

Vid Gorge du Tarn. Vi hyrde bil i Nice och körde västerut för att upptäcka områdena Tarn, Ardeche och Vaucluse. Det är även södra Cevennerna och södra Centralmassivet man kommer in i då. Vi valde 15-28 mars för att uppleva våren, vi hade t ex väldigt bra väder vid samma tid ifjol i Costa Brava. I är blev det kallare pga kyla från öster, t o m snö och kalla morgnar och kvällar. Vi hade med oss en bok från Sunflower, Western Provence.

Upplägget

15 mars, flyg med SAS kl 9.40, nollgradigt. Vi körde 24 mil på motorvägen västerut förbi Aix de Provence till St Remy de Provence. Den sist milen var det fina vyer över bergen längs med vägen. Parc Naturel Regional Alpilles ligger söder om staden. Där ligger Les Baux de Provence. Det finns tre vandringsförslag i omgivningen i Sunflower-boken. Detta är den yttersta västra delen av Provence. Strax norr om ligger Avignon. St Remy är en gammal stad med en cirkelformad gammal del. Kring denna går all trafik! Det är en ”dyrort” med fina restauranger, många fastighetsmäklare, fina affärer. Platanträden är dominerande både i staden och på landsbygden, längs vägarna. De präglar hela stan. I mars kan man få hotellrummen lite billigare, vi betalade 135 euro för två nätter på ett fint, nyrenoverat gammalt hotell i centrum.

Turer i Alpillesbergen

16 mars. Tur nr 12 i boken är en vandring från området söder om St Remy till Les Baux på 15 km. Man kan gå dit och ta buss tillbaka till St Remy dock. Vi valde en tur från den lilla sjön/vattenmagasinet upp till ett torn där vi vände och då kan man ta en lite annorlunda väg tillbaka, då blir det drygt milen. Det är lätt kuperat, vackra vyer och trevlig skog. Det är på grus och småsten som underlag på den lilla vägen. Det blev en trevlig tur. Tillbaka i stan gick vi en trevlig tur åt samma håll vi kört med bil och såg på växtligheten och de små gårdar och villor som finns här.

Där vandringen börjar utanför St Remy

Fina vyer från turen söder om St Remy

 

Efter en lunch körde vi till Les Baux som vi inte nådde på vandringen. Det är en by på en höjd bland vackra klippor.

Uppe från orten Les Baux ner mot parkeringen

18 mars, Andra orten var Millau, ca 20 mil åt väster och sen norrut, som ligger intill floden Tarn och dess långa och djup ravin. I boken fanns tips om vackra vyer och korta och långa vandringar från orten La Malene. Vädret blev blandat men bättre än prognosen, vilket ofta är fallet här. Men rysskylan har kommit även till Frankrike så när inte solen kom fram var det lite bistert. Vägen som går längs floden Tarn är nog den häftigaste jag kört. Denna marsdag var vi nästan ensamma ute! Inte förrän vid slutet av dalgången hittade vi ett öppet matställe. Vi nöjde oss med de fina vyerna, vädret var för osäkert för att vandra i. Orten vi åt i var Sant Enemie och där tog vi en fin promenad. Point Sublime körde vi ut till på hemvägen. Utsikten är enorm. Vägen från Enemie upp till högplatån, le chaussé, var också imponerande. Fördelen med tur i mars är att bladverken på buskar och träd inte skymmer sikten. Ja, det blev en fin söndagsutflykt!
19 mars, floden Dourbie är mindre och flyter i en dalgång som också passerar Millau. Vi följde floden till St Jean de Bruel. Även här är det vackert. Vädret inbjöd inte till vandring dock. Vägen ner till Millau från detta hållet ger fina vyer. Denna vecka i mars var vädret bistert, endast solen hjälpte upp det hela.

Tarn

Tarn

Längs Tarn

20 mars, vi körde först västerut under Millaubron och sen söderut. Grand Causses ligger här. Det är en högplatå inom Cevennerna, alltså ett mycket kargt område där enar och en del underliga klipppartier sticker upp. Vi körde till Cirque de Navacelles, dvs sydost ut. Man passerar över en högplatå likt Alvaret på Öland men lite mer kuperat. Några enstaka orter dyker upp. Det mesta är stängt, så även restaurangen vid parkeringen där vandringens början. Det är ett mycket säreget ställe och en hisnande naturupplevelse. Det finns en vandringsled på 12 km som tar en runt ravinen och orten Navacelles längst nere. Vi valde att gå 5 km dvs nerför branten på en stig och sen på vägen som går mellan startpunkten och Navacelles. Det är inte svårt och ger hisnande vyer. På vägen tillbaka tog vi en sväng ner om Madieres men restaurangen var stängd.

Ner till Navacelles

Bron över Tarn

Cirque de Navacelles

 

Navacelles

21 mars, vi körde till sjön i närheten av Lodeve där vi bodde. Då hade vikört 6 mil söderut. Turistbyrån hade pekat ut tre ”måsten” för området, däribland denna sjö. Här är jorden rödfärgad och bildar egendomliga former efter erosionen. Det finns vandringsleder i närheten men vi avstod. Istället körde vi senare till Heraultområdet med staden St Guilhem le Desert, några mil österut. Där börjar bergskedjorna igen och orten ligger i kanten med ett vattendrag intill. Byn ligger i en bergsskreva, idylliskt och måleriskt. Allt är välrenoverat. Kanotuthyrning är nog stort när det är säsong. Vi gick upp på en vandringsled för att njuta solen. Här går en GR-led och jag gick en bit. Även här finns en ”gryta” i berget likt Navacelles. Leden går från Montpellier!

De röda bergen vid sjön utanför Lodeve

GR-leden upp från Herault

Fina vyer

23 mars. Vi körde österut och bodde i Bollene och körde till Souze där ravinen, Gorge du Ardeche börjar. Man kan gå så långt man vill på gulvit led, hela ravinen är 30 km men oklart hur långt man kan gå. Vi gick till camping cirka tre km in i ravinen. Det är inte lätt att gå där och ibland inte möjligt heller eftersom vattennivån kan vara hög här. Tydligen kan det vara slipprigt men vi märkte inte det denna dag. Solen sken och värmde, annars blåste en kylig mistralvind. Idag inga andra turister. Fascinerande tur, en av de mest fascinerande vi gjort. Det var tur 10 i boken. Vid högsäsong är det många paddlare här. Vi gick upp till landsvägen via grusväg cirka 700 meter, därefter asfalterad väg som går längs kanten på ravinen. Fem timmar tog turen.

Gorge de Ardeche

Ansträngande men inte så svårt

Vissa ledstänger finns

Underbar tur

24 mars. Vi körde till ett berg vid orten Gigondas där Sunflower har tur 6, Dentelles de Montmirail. Här går en led upp runt berget. Det är väldigt brant så jag fick gå själv, hade 30 minuter på mig! Där fick jag fantastiskt fina vyer över berg och vingårdar och landskap. ”One of the most exquisite walks you will ever take, anywhere..” skriver författarna. Vägen mot Bollene är kantad av vinodlingar och små tråkiga byar. På väg till berget stannade vi vid lördagsmarknaden i Saint Cecilie de Vine, trevlig ort.

Vinodlingar vid Gigondas

Fina vyer, väl uppe

25 mars. Till Apt, som är en fin stad vid floden. Visst finns det många nergångna och smutsiga hus men även fina delar. Vi körde sen i vackra landskap mot Roussilontrakten för att se på de röda bergen. Tur 1 i Sunflower är en tur på 7 km men det finns i brochyren vid parkeringen en tur på 4 km som vi gick. Bokens tur börjar vid orten Bouvene, vi började vid avgiftbelagda parkeringen vid Saharaområdet. Det är imponerande och säregna skapelser som naturen åstadkommit här. Turen är omväxlande. I området är det vackra berg, småkuperat, vackra byar uppe vid bergen, vinodlingar, fruktodlingar, lavendelodlingar, olivträd, mm. Byarna Roussilon och Gordes får man inte missa när man är här. Vi var nästan ensamma turister där kl 18!

Vid Sahara

En 4 km tur runt i området

Roussilon

Gordes

26 mars. Semesterresan avslutades i Sainte-Maxime vid kusten, och nu var vädret sommarbetonat. Några kustpromenader gör man inte gärna här med den trafik som finns. Det finns en rundtur upp i berget med fina vyer dock.

Hotellkostnad inkl frukost för dubbelrum hamnade i snitt på 730 kronor vid denna tid på året. Vi körde 180 mil med bilen på en del avgiftsbelagda motorvägar. Bilhyran var 2 500 kronor för 13 dagar. Tidigt bokat flyg hos SAS hamnade på endast 2000 kronor för två personer.

Cote du Rhone

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

First Class om Gorge du Tarn

Skridskosäsongen 2017-18

Snabbt bokslut över skridskosäsongen!
Färre turer än ifjol, bl a pga att några smålandsturer inte blev av, snö och extremt sen start på säsongen.
Rätt många sjöar ändå och många blanka isar
En hel del soliga turer
Sju helt, eller delvis ledda turer
Tolv skridskodagar varav tre fina på övernattningstur till Bäckaskog med omnejd (tack Sven)

Västra Ringsjön 9 febr

Gruppen för dagen

V Ringsjön 10 febr

Busk-is

Perstorps dammar 14 febr

Fjällfotasjön 24 febr

Häckeberga 25 febr

Arkelstorpsviken

Oppmannasjön

Övernattning på Bäckaskog

Rössjön 1 mars

 

Costa Blanca / Alicante, Murcia, m fl dec 2017

Resans platser blev ungefär så här: Alicante 3 dagar, Altea 2, Javea-Denia-Cap Nau 2, Murcia 2, Cartagena-Calblanque 2, Alicante 2.

 

Det blev en billig resa! Bilhyra 700 kr, hotellen (dubbelrum i snitt 400 kronor), menyer på dagen cirka 100 kronor med vin. Flyget 1000 kr. Så 5 000 kr för två veckor med bilhyra !

 

 

 

Murcia!

Cartagena!

Cap Nau!

Alicante!

Javea – Denia!

Altea!

Första klass Topp 10 över Costa Blanca fungerar bra som guidebok.

Strandpromenaden med sin mosaik

Uppe från borgen i Alicante

Dag 1, Alicante stad. Vi bodde på hotell nära saluhallen, dvs intill Gamla stan. Vi gick ner till Esplanada de Espana, La Explanada, och sen längs havet på Paseo de Gomiz nordöst mot La Platja de Sant Joan. Det är en mindre väg till dit men sen ser det ut att vara längs större väg. Spårvagnen passerar här, så går man vidare kan man ta den tillbaka till gamla stan. Den går från centrum till stranden i Sant Joan. Esplanaden är palmkantad och belagd med böljande marmormosaik. Promenaden närmast havet har en annan beläggning som gör att känns som man går i ett kublandskap. Saluhallen är imponerande. Fram till kl 14 då den stänger är det fullt med folk på de två våningarna, överst ett femtiotal kötthandlare, underst fisk, säkert trettio, och grönsaker och frukt. Det bor mycket folk i centrala stan som inte tar sig till köpcentran med matmarknader utanför stan och så har man ett intresse för bra råvaror. Visst är det mycket trafik på esplanderna och längs havet men man kan dra sig en bit därifrån. Det är kompakt, som i alla spanska städer. Människor är vänliga.

Borgen högt uppe på berget

 

Dag 2, nedanför Berget Benacantils sluttningar finns gamla stan, El Barrio. Där finns matställena för turisterna också! Undvik dem, det finns så många andra bra ställen! Borgen, Castillo de Santa Barbara, med Parque de la Ereta och Benacalem ligger nedanför nedanför. På berget har bott människor sen bronsåldern, på 800-talet byggde araberna den första borgen. Den blev en mäktig garnison på 1700-talet. Rådhuset, Ayuntamiento, är den vackraste barockbyggnaden i stan. Barrio de Santa Cruz, är en labyrint av vitkalkade hus nära berget. Basilikan är tjusig. Playa de Postiguet är badstranden.

Upp och nerför i gamla Altea

Dag 3, först en strandpromenad, vi körde till Altea några mil norrut vid kusten. Den gamla befästa staden som ligger på en kulle har en imponerande kyrka överst i byn. Det är brant i de slingrande gatorna med vitkalkade hus. Vyerna är fina uppifrån torget. Vi bodde nere vid havet med fönster åt vattnet, rum åt andra hållet har all genomfartstrafik nedanför! Strandpromenaden är trevlig med folk som cyklar, springer och går.

Från fyren

Först 2 km längs havet

 

Enstaka blomster syntes

Dag 4, vi gick söderut längs vattnet och på kustpromenaden tills vi kom till slutet där Alero ligger. Där går en led upp till fyren, vilken vi följde tillsammans med massor av spanjorer eftersom det var helgdag och vädret var fint. Leden är asfalterad och cirka tre km. Det var en fin tur med fina vyer, fyren stänger kl 14 vintertid. Det blev samma väg tillbaka till Altea.

Upp till toppen går en stig

Guadalest och för att komma in till byn måste man in här

Dag 5, vi körde till Calp en bit norrut. Även det är en stor stad med flera höga hus och många stora hus med ferielägenheter. Inget kul, men vissa har fin arkitektur. På andra sidan det höga berget Penyal d´lfac finns en sandstrand men vinden låg på så det var inte behagligt att gå där, inget att se heller. Vi valde andra sidan berget där det var behagligare. En led går ut till spetsen. Det är ett naturreservat och till toppen är det 322 möh. För att nå dit måste en tunnel passeras och efter den blir det svårare att gå. Vi lämnade stan utan saknad. Vi körde upp till Guadalest för att se på turistmålet, en by som klänger på en topp med en borg i ruiner och en entré som går genom en skreva i berget med en port. Det var tolv grader och kändes väldigt kyligt. Den stora dammen intill förser de torra kustområdena med vatten. Araberna byggde den första fästningen 715. De kristna intog borgen och byggde ut den 1238.1748 raserades fortet vid ett skalv.

På Cap Nau kan man gå till Cap Nero

Stranden Barraca på Cap Nau

Dag 6, vi gick norrut fram till floden i Altea och där strandpromenaden tar slut. Därifrån kan man följa floden, som normalt är ganska oansenlig, inåt landet och runt staden så man får en runda. Det finns ett antal turen som framgår av broschyr från turistbyrån. Vi körde norrut till Javea. Staden har en historisk del och en ny del, som delvis sträcker sig längs havet. Intill reser sig ett magnifikt berg. Stan har en ”nybyggd” (50 år) kyrka med exceptionell arkitektur. Den ligger mitt inne i tät bebyggelse och byggdes 1967. Vi hade bokat två nätter ute på udden Cap Nau. Det visade sig vara en fin villa som ett holländskt par köpt för två månader sen och nu hade B&B på övervåningen. Hela udden är bebyggd med fina villor med pooler och murar. Det blev ett ypperligt boende för 50 euro natten med fin frukost. Vi körde ner till en av badplatserna, Barraca, med stenstrand. Det är för övrigt mest stenstrand på denna kust. I Calpe finns sandstrand dock. Det finns en kort led ut till udden Cap Nero som är trevlig att gå. Erosionen har mejslat ut rätt märklig natur här. Portignoc är en plats vid vägen där man hoppa på leden.

Gamla stan i Javea

Dag 7, blåst, senare lätt regn och ca 14 grader idag. Vi körde till Javea och gick i gamla stan. Den ligger uppe på ett berg några kilometer inåt landet. Sten och sandstränder finns i båda ändar av nyare delen av stan. Riktig gourmetmeny på restaurang Volta Volta, som ligger nära saluhallen, för 14 euro. Sen tog vi en tur till stranden Granadella där man kan vandra i naturreservatet.

Trevlig vandringsled söder om Denia

Dag 8, vi körde till Denia genom ett landskap med apelsinodlingar och mandelträd. Stan har varit en romersk bosättning och blev huvudstad i ett arabiskt rike. Ett vackert berg, Parc Natural del Montgo´, ramar in staden. Det finns fina vandringsleder på berget genom blomsterbeströdda snår och skogar. De börjar vid parkingången och slutar vid toppen 750 meter upp, men det lär vara lätt att vandra här. Den tar tre timmar i vardera riktningen. Vi körde söderut till en strand där en trevlig kustpromenaden finns söderut. Fram och tillbaka är det cirka 8 km. Fina villor och en del hotell kantar leden. Även restauranger med höga priser. Navigatorn i bilen föreslår vägen en bit in i landet för vägen till Javea men vi valde kortaste vägen som slingrande löper upp över berget med fin vyer. Vi körde sen femton mil söderut till Murcia på motorvägen. Trafiken är tät vid Alicante och söderut. Så även inne i Murcia då klockan är 19! Vi hade bokat ett mindre vandrarhem med trevlig trädgård med servering och till och med liten pool och grillplats.

Det finns olika sätt att ta sig längs floden

Dag 9, kallt på morgonen i Murcia, på ett fint och brett promenadstråk kantat av först apelsinodlingar och sen parker gick vi in till stan. Det första som möter är saluhallen. Där var det livlig kommers. Vi gick in i gamla stan med riktning mot katedralen. Det är ett hopkok av olika stilar. Där är stängt mellan 14 och 17. Universitetsområdet med studenter, vackra byggnader, Casino som är en social verksamhet för finare folk, två fina torg, affärsgator med mycket trafik. Ner till floden Segura där ett flertal broar går över till andra sidan och fina promenadstråk går längs med den ganska breda floden. Här är stort utrymme för stora vattenmängder. Sen blev det katedralen som öppnat, enormt fin kyrkobyggnad som har barockstil utåt och renässans inuti. Ännu en trevlig spanjor visade oss dit och berättade om katedralen. Solen är borta vid halv sex och i mörkret vid halv sju ter sig många av de fina husfasaderna ännu finare. Vi gick hemåt på den fina promenaden.

Murcia

Mucia

Dag 10, vi kollade hur långt ”kinesiska muren” i Murcia går. Den ringlar sig en kilometer ytterligare ut från stan. Den byggdes cirka 1730 som skydd för floden. Nu är den ett härligt stråk. Vi vände och gick åter till centrum men först strosade vi på andra sidan floden. Katedralen blev nästa anhalt. Även matställena där serverar god mat, man blir nästan aldrig besviken på maten i Spanien. Vi körde sen till kusten, en ort nära La Manga, detta stora komplex på en smal strandremsa. Här är helt dött i december. Därför körde vi först in i Cartagena. Imponerande hus även här! Stora gågatan är kantad med vackra hus. Vi gick upp till en av de många höjder som sticket upp i stan, där utgrävningar pågår av romerska byggnader. Stan har inte så stor kontakt med havet, flottan tar en del och affärshamnen tar en del.

Nationalparken

GR 92 går förbi saltbassängerna

Marinens byggnader längs en rundtur i stan Cartagena

Dag 11, endast några kilometer från boendet i ligger ett naturområde                                                  Calblanque som i First Class-boken är med i Topp-tio som ett fantastiskt naturområde. Nog har vi sett finare kustparti, men ok, fina sandstränder. Vi följde Gr 92 en bit tills vi kom till Costa Calblanque, och då hade vi passerat saltutvinning Rasall och palmlunden via en grusväg. Man kan köra med bil ända fram. En fredag i december är det lite folk men parkeringen är stor. Det var lite svårt att hitta rätt väg till området, skyltarna lyser med sin frånvaro. Det är skönt att komma ut i naturen på öde stränder som motvikt till städernas ljud och dåliga luft från alla bilar som fyller gatorna. Området var hotat av exploatering under 1980-talet men invånarna protesterade och vann efter en utdragen strid. Området blev nationalpark 1987. Dammarna är häckningsplats för sjöfåglar och flyttfåglar. Om våren täcks bergen omkring av vilda blommor. Vi körde in till Cartagena igen. Restaurangerna var fullsatta en fredag eftermiddag just före jul. Det är firmafester mest. Men maten på gågatan var bra och som vanligt trevlig personal. Väldigt kompakt stad. Ett kasino finns i staden, med en sällskaps- och kulturförening Casino Circulo Cartagenero. Den mest typiska modernistbyggnaden är Gran Hotel som började byggas 1907. Det är dock inte hotell längre.

I Elche finns en vandringsrutt i palmskogarna/odlingarna

Dag 12, vi körde till Elche, mitt ute på en stor slätt, för att finna att även idag, en lördag, var matställena fullsatta. Kl 15 fick vi plats på en trevlig restaurang nära palmträdgården Horta. Det blev ett besök där före stängning kl 17, ganska kyligt. Mycket fin trädgård som ligger mitt i det stora området med palmodlingar. Nästan alla palmer är dadelpalmer varav en del säljs. Den största produkten är torkade palmplad för tillverkning av kors till palmsöndagen. Vi strosade sen på gator intill stora palmodlingar, en rutt finns uppgjord på två km för att se odlingarna. Vi körde till Alicantes södra del för nästa boende.

I Novelda tog vi en promenad bl a till Casino

Mellan Elda och Costello

I Elda kan man gå längs kanalen

Dag 13, vi körde till Novelda och besåg Casinot, som inte är en spelhåla utan en social förening med tjusiga lokaler och väldigt rymligt. Det lär vara för lite finare folk men här såg det folkligt ut. Orten har 26 000 invånare. En fin trädgård hör till. En sömning och tyst stad. Casa-Museo Modernista var stängt, det är nämligen stängt helgdagar. Vi körde till Elda, som är en ort med massor av skofabriker. Dessutom ett vattendrag där vattenmassorna kan dra igenom här i en fin dalgång med vegetation, idag endast en rännil men dimensionerad för massor av vatten. Vi gick längs med rännilen en bit och letade sen ett matställe. Även här väldigt öde, en söndagseftermiddag. Vi körde till orten Castello men orkade inte gå upp till borgen som tronar på höjden. Hem till Alicante bär vägen nerför i ett fint landskap. Boendet i utkanten av stan i bostadsområde som är ganska nytt, är bra. En trevlig promenadväg går in till stan. Bussen till flygplatsen stannar utanför.

Sista dagen promenerade vi in till centrum längs strandpromenaden i Alicante i sol och behaglig temperatur. Detta en vecka före julhelgen.