Etikettarkiv: amalfi

Vandring Amalfi och Sorrento, juni 2015

Italien för femte gången, denna gång blev det vandring. Dock även promenader i Neapel, Sorrento, Amalfikusten, mm. Med landning i Rom var det 23 mil med hyrd bil till Ercolanum, strax utanför Neapel och boende på vägen upp till Vesuvius. 27 grder varmt 8 juni men regn och senare åska på bilturen. Andra dagen tog vi bilen upp till parkeringen till Vesuvius. Det är inte så att det är smidigt och välordnat utan lite kaos med alla bussar på den smala vägen. 10 euro för att se kraterna men de har säkert mycket jobb med att hålla leden fri efter regn och annat. Ja, det var värt besöket och vyerna är fina. Det är lättgånget.

Vid Vesuvius

Vid Vesuvius

Dag 3 och fina kustvägen till Sorrento

Vi tog vi kustvägen som börjar i Castellamare di Stabia. Det var inte alltför mycket bilar ute men genom orterna tar det lite tid! Stackars invånare som får stå ut med alla bilar och dålig luft. Vyerna längs vägen är enastående. Vi körde de tre milen till St Agnello för boendet där. För att bada får man ta hiss ner eller gå genom uthuggen tunnel i berget till stenpir. 23 grader i vattnet. Går man in till Sorrento närmast havet är det lite stökigt med helt ok. Går man genom stan kommer man till en lugn plats i Porto Grande där även fiskrestaurangerna finns.

Mot Sorrento på fina kustvägen från Stabia

Mot Sorrento på fina kustvägen från Stabia

Dag 4 ut på Sorrentohalvön.

Via appen Osteria Italia hittade vi en restaurang. Det är inte alltid de har rätt eller så var det inte rätt kock idag! I orten Termini kan man starta en vandring ut på udden. Vi körde dock med bil på den smala vägen en bit till. Även om guideböckerna skriver om den fina vandringen ut till Punta Campanella var vi ensamma och det finns inga bra parkeringsmöjligheter! Kör inte för långt för man får backa tillbaka! Nåja, vi gick utåt i värmen med Capri i sikte. Rätt tråkig väg/stig. Vi vände efter ett tag. Det blev vägen över ”Mjölkberget”, Monte Lattari, tillbaka med fina vyer och ett skönt bad vid kvällstid.

Dag 5 med Praiano och lokalbefolkningen badplats

körde vi till nästa boende men först stannade vi efter Praiano nära Positano eftersom vi lyckades hitta en parkeringsplats där. Efter inköp av picknick gick vi trapporna ner innan man kommer till själva stan. Det var många trappsteg! Trötta engelsmän vi mötte sa att det var absolut inget att se därnere. Vi fortsatte och mötte till sist en liten angöringsplats med stege till vattnet i en liten vik. Vilken idyll! En enda person fanns där före oss. Bad och picknick, vilket kan vara väl så gott som restaurangmat! Före Amalfi stad tog vi av upp till Bommerano i Agerolaområdet, som bestå av fem byar. Då är man 6-700 meter över havet. Detta är utgångspunkt för många vandringsleder. B o B Nido Verde kan verkligen rekommenderas.

Praiano och den lilla idylliska viken nerför branta trappor

Praiano och den lilla idylliska viken nerför branta trappor

Dag 6 med underbara Gudarnas stig

Denna lördag gav vi oss ut på Gudarnas stig, Sentiere Deglia dei mot Positano. Det var en upplevelse. Lederna börjar vid torget i centrum av byn. Här finns det faktiskt rejäla skyltar på lite olika ställen. Först är det mindre vägar i naturskön omgivning, sen kommer själv starten på leden en bit fram. Köp en karta i informationsbyrån vid torget för 2 euro. Vi missade det och missade därför i slutet att från Nocello (där ett trevligt vatten/ölhål finns) gå vidare uppåt en bit till för att komma den vägen in i Positano. Vi gick istället nerför trapporna och kom ner öster om stan. Leden är fantastisk med vyer som får en att häpna. Det är ganska stenigt vissa delar och går upp och ner. Jag förvånade mig över en grupp äldre engelsmän där kvinnorna inte hade alltför lätt att gå nerför i trapporna hur det klarade sträckan inte alls långt efter oss. I Positano tog vid efter ett bad båten till Amalfi (8 euro) och fick fina vyer från havet. Efter en titt på stan tog vi buss till Bomerano. Busschaufförerna verkar känna varenda kurva och de är inte få och inte lätta.

Ovanför Positano

Ovanför Positano

 

 

I början av Gudarnas stig

I början av Gudarnas stig

 

 

 

 

 

 

 

Mycket upp och ner på Gudarnas stig

Mycket upp och ner på Gudarnas stig

Dag 7 medtusentals trappsteg mot Amalf

Denna söndag startade vi först kl 15 en vandring neråt mot en grotta. Leden börjar på samma ställe som gårdagens tur men går sen rakt neråt och följer berget mot Amalfi. Även här är mycket naturskönt. Vi bestämde att fortsätta mot Furore men följde istället leden till San Lazzaro. Här finns några fina utsiktspunkter, bland annat vid en fästning som håller på att renoveras. Efter en öl fortsatte vi trappvägen neråt vid 18-tiden. Det var ett antal tusen trappsteg. Några byar passerades och så småningom kom vi ner till vägen mot Amalfi. Denan får man följa på smala s k trottoarer. Det blev en fin tur även denna och vi var framme strax före 20. Bussen hem gick kl 21, den sista för dagen.

På väg ner mot Amalfi stad

På väg ner mot Amalfi stad

 

 

Fina vyer ner till amalfikusten

Fina vyer ner till amalfikusten

Dag 8 och Ravello med finfin trädgård

kör vi ner till Amalfi och sen upp till Ravello. Denna väg är ännu smalare än kustvägen. En stor parkering finns, Vi tog en fin vandring i Villa Cimbrones trädgård som är stor och har fina vyer. Här på vägen till trädgården finns början på en trappa ner till Amalfi och Minori.  Fast den riktiga leden till Amalfi där man kommer ner via Möllornas dal utgår från ett annat ställe. Minori, som blev nästa anhalt, är mindre turistisk, har en bra strand och kan säkert bli en kommande utgångspunkt. Kustvägen är väldigt kurvig och smal! Före Salerno viker vi av till motorvägen till Rom/Neapel. Denna är ganska nybyggd.

P1100606

>Italien – På spaning inför vandring vid Amalfikusten + Bologna o Marche’ 2009

>Ibland vill man vidga sina vyer och vandra utomlands kombinerat med semester. På bloggen finns utlagt en del om vandring i Europa, det finns speciellt mycket om franska rivieran, bl a ett häfte på sju sidor om kusten kring Nice.

Detta blev semesterturen som bara blev ett smakprov på hur en vandring kan vara längs Amalfikusten. Det gäller alltså kuststräckan på 50 km söder Sorrentohalvön i Italien med orter som Positano, Amalfi och Salerno, samt ön Capri. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Orsakerna kan vara många men i mitt fall var det denna gång en blandning av dåligt väder, mörkrets inbrott klockan sjutton, d-t branta berg, dålig benstyrka hos medresenären och att det var första gången på detta ställe (och då vill man gärna se lite av omgivningen). Jag hade förberett lite i form av lån av en bok om vandring vid denna kust av Sunflower-förlaget (denna bok måste ha glidit ur ryggsäcken på bussen så det var också en orsak till utebliven vandring). Jag hade också tyska Kompass-förlagets karta i 1:50 000 om Sorrentohalvön och Amalfikusten. Monica Björk har en sida om Amalfi och Capri i sin bok om Vandring i Europa. På nätet hittade jag Vagabonds artikel om vandring mellan Positana och Praiano. Annars var det inte mycket att finna beträffande vandring, skrivet på svenska. Det är en orsak till att denna sina. Sveriges.com finns till. Initalia.se har mycket allmän information utlagd på sin sida.
Hur bildar man sig en uppfattning om området som man tänker åka till och vandra i? Jag har inte vant mig vid att använda Googleearth men den är superb för att se på terrängen. Googlemaps går också. Det hade varit en bra idé att också köpa en bok om området för att få en viss uppfattning av terrängen. OCH: det blir ju mörkt lika tidigt som hemma i Sverige! Jag vill INTE vara ute på en vandring när det blir mörkt! Jag minns med fasa den söndagskväll i vintras då sonen och jag gick en tur i Skrylleområdet vid Måryd utanför Lund och det hann bli mörkt innan vi var framme vid bilen på den ensliga parkeringen. Har man inte ficklampa med och terrängen är okänd är det väldigt mörkt i skogen!
Jag hittade artiklar om Gudarna stig som hade helt olika uppgifter om längden på turen, allt ifrån åtta timmar enligt Vagabond till tre timmar i en resebyrås beskrivning. Den sistnämna antar jag utgick från var deras buss stannade så de slapp upp- och nerförsdelarna. Jag har fortfarande inte fått klart för mig mellan vilka orter denna Gudarnas stig sträcker sig. Monica Björk gick samma sträcka som Vagabonds reporter.
Det som förvånade mig vid jämförelse mellan verklighet och beskrivningar var att orterna såsom Amalfi och Positano var så små i förhållande till vad jag bildat mig en uppfattning om. Det var rentav så att jag missade att stiga av bussen i Praiano för vi märkte inte att vi var där. På grund av att det är så brant ser man bara parkerade bilar och inte bebyggelsen om man sitter inåt bergsväggen i bussen. Att det är så pass brant längs kusten var också en överraskning.

Turer:
Bästa stället att bo och utgå från för vandring är nog Amalfi. Här finns många leder upp i bergen att välja på. Det gäller också Praiano och kanske Positano. Det går en del leder ut från Sorrento som leder ut på udden, där kan man ta buss tillbaka. Det går en lång led på södra delen av udden.
En lagom dagsetapp kan vara den från Praiano till Positano, en del av Gudarnas stig. Det är massor av trappsteg ner till Positano vilket är jobbigt för knäna. Alternativet är att ta trapporna uppåt i motsatt riktning. Vi gjorde en enkel variant och gick på vägen mellan orterna en söndag då det var mycket glest mellan bilarna, det tog en knapp timma. Längs vägen såg vi några skyltar uppåt till Gudarnas stig om man vill stiga av eller på längs vägen.
Amalfi upp i pappersmöllornas dal och vidare uppåt till Ravello finns en kort och fin tur på knappt tre timmar. I Amalfi tar man en trappa upp på södra sidan av vägen upp i dalen, i början går den fint längs citrusodlingar.


Capri gick vi efter Monica Björks beskrivning, först från Capri stad (bergslift upp) och ut på udden till Jovis villa där romarrikets kejsar Tibertus bodde, han efter Augustus. Det är välskyltat och lättgånget i fina gränder med prunkande trädgårdar. Sen vände vi tillbaka och tog av till Arco Natural, en enorm klippbåge, och sen en ytterligare sväng innan vi var tillbaka i centrum.

Erfarenheter:
Åk helst inte efter siste oktober, det kan vara ganska regnigt därefter och flera flygbolag landar inte i Neapel. Det är klart bättre att landa där än att först komma till Rom och sen, ofta med övernattning i Rom, ta sig med tåg till Amalfikusten. Det kan vara ganska kallt på hotellen i november.
Det finns väldigt många busslinjer som även trafikerar småorter, det är bra att veta när man vandrar.
Dubbelchecka uppgifter som du får vid frågor, många svarar utan att ha rätt information.
Skaffa bra lokala kartor, lita inte på att hitta utgångspunkter med hjälp av skyltning, den kan vara rätt så bristfällig.
Det går inga båtar längs kusten t ex från Amalfi till Sorrento vintertid!
Vi har alltid fått mycket prisvärda hotell via resfeber.se.
Tåget till Pompei: det finns två Pompei, hoppa enklast av vid Pompei Scavi.
Tag med sittunderlag på tåget, det är plaststolar på tåget. Ljudnivån är skräning. Men det är billigt!
Bussbiljett kan man inte köpa på bussen utan i kiosker. Det är billigt, men inte om man blir tagen utan biljett. Det är lätt att haffa bussen även om det inte är en hållplats där du står, de stannar. Bussen från Sorrento till Amalfi har två varianter, en kort och en lång, och en variant går över Piano di Sorrento/ Saint Agnello där man kan hoppa på och av om man bor där.
Trafiken längs Amalfikusten är gles en lördag förmiddag och en söndag. Det går faktiskt bra att vandra längs vägen om man inte orkar gå upp i bergen.

Bologna, Toscana, Marche’ i juni
Sonen hade blivit inspirerad av Solens mat o Bo Hagströms böcker om italiensk mat. Jag hängde med. Vi hyrde bil i Bologna och började med att upptäcka alla charkuteriaffärer och allt annat som finns i denna fina stad med sina arkader. Utanför Modena på den enormt stora och platta landsbygden hittade vi en av de kända matställena. Inget att välja mellan, mjölk förbjuden i kaffet, inga mobiltelefoner! Vidare till Zocca, en liten ort i härlig natur där bl. À det fins den fina kosorten som ger parmesanosten Vacca Rossa. Nästa natt i ort utanför Florens och på dagen över passet till Forli, ett bergigt och skogsklätt område med vandringsleder. Rocca är en fin ort där parmesankräm inhandlades. Nästa ort är fina Fano. Norr om finns enorma sandstränder upp till Rimini. En barfotalöpning där gav kraftig träningsvärk i vaderna. Och blåsor under tårna. Här ska man äta fisk, t ex på Fiskekollektivets servering, billigt och gott men stökigt. Efter Fano kör vi mot Bologna men viker av till orten Brisigella, en fin liten stad i ett vackert landskap. Den bästa maten och den billigaste får man på landsortsrestaurangerna!