Detta är ett sammandrag av vårt veckolånga rull i Schweiz. Det är andra gången som vi rullar i det vackra alplandet och fjärde ute i Europa. Vi är nio glada herrar i övre medelåldern – ja några är tom pensionärer – som trivs tillsammans och gillar att rulla i lugn takt med blicken öppen för det land vi rullar i.

Efter flyg från Kastrup till Zürich den 12 juni och tåg in i alplandskapet till Brigs vid Simplontunnelns mynning i sydöst rullade vi i fem oförglömliga dagar västerut. Dessutom rullade vi en heldag i Zürich med omgivningar. Det hela gick vägen även om vi inregistrerade flera fall, långa dagar och byte av ett antal bromsklossar. Packningen har skickats med taxi från hotell till hotell.

Vi har åkt medströms utefter Rhone från Simplon till flodkröken i Martigny med de snöklädda alpmassiven tätt inpå oss i den trånga dalen. Vidare i den alltmer vidgande alpdalen ned till Villeneuve vid Genevesjöns östra strand. Sedan utefter nordstranden genom de sägenomspunna städerna Montreux, Charlie Chaplins Vevey, Lausanne, Nyon till Geneve. Härifrån tog vi tåg till Zürich för Swiss Inlines Cup och härligt rull runt Zürichsjön.

Vi har kunnat rulla praktiskt taget hela vägen. På några sträckor tog vi av rollorna för att det saknades åkbar asfalt eller var för brant. Åkningen har skett på cykelbanor, lantliga lågtrafikerade landsvägar, på toppen av Rhones ypperliga invallningar, strandpromenader, smågatsten och både breda och lite väl smala trottoarer utefter kustvägen till Geneve. Slätaste och bredaste asfaltytan fanns på den nedlagda militärflygplatsen i Raron. Även i centrala Zürich gick det mycket bra att åka och runt Zurichsjön var det toppen.

Asfaltkvaliteten har varierat mellan AK 2-5. Totalt sett var Skateline Rhone något tuffare än den veckotur som vi gjorde för två år sedan utefter Rhenfloden och Bodensjön.

Få andra rullare var igång utom på Swiss Inline Cup som lockade över 2000 åkare i elit- och motionsklasserna. Däremot har vi mött och åkt om en mängd semestercyklister. Vi samsades med dem på väl markerade cykelbanor men oftast rullade vi på egna stråk.

Som vanligt hade vi med oss för mycket packning men det gjorde inget eftersom bagaget transporterades snabbt och tryggt mellan hotellen i Brigs, Sion, Monthey, Morges, Nyon och Geneve. Några hotell låg lite väl långt från kusten och upp bland bergen så dit- och från rullandet blev onödigt tufft. Resan bokades av Leif Nilsson hos Eurotrek med hemsidan www.eurotrek.ch och kostade 6000 kr för sju hotellnätter, bagagetransport, tågresor och en förnämlig kartbok med turförslagen markerade i olika färger. Vi flög billigt med SAS t.o.r Zürich för 1700 kr. På god mat och dryck har vi ”offrat” gott om tid både till lunch och middag och det har kostat en del ty vi har inte prutat på detta viktiga nöje.

 

 Lissabon och biltur i norra Portugal år 2000

Lissabon är en stad som man kan kan ha som utgångspunkt för många trevliga turer runtomkring. Det går tåg till Cascais för en billig peng. När vi var där kring midsommar var det arton grader i vattnet, men fina sandstränder finns. Man kan därifrån ta en promenad till Estoril och ta tåget tillbaka därifrån till Lissabon.

Man kan ta spårvagnen till borgen St Gorge. Vi kombinerade det med en vandring i i gränderna i Alfama. En annan spårvagnstur är till Bele´m med Jerominoklostret. Fina parken Jardim Agricola Tropical ligger också där.

Det går tåg till Sintra i bergen. Från parken fortsatte vi upp på stensatt väg som sen blev stig i skogen tills vi nådde en moske. Längre upp kommer man till en morisk fästning.

 

 

 

Vi hyrde sen bil och körde norrut. Landskapet är kuperat. Den vackra vita staden Obidus besöktes.

Vi körde sen till Peniche vid kusten med lång och bred strand med stora sanddyner. Därefter blev det Nazare´där tanter som ville hyra ut rum stod vid infarten. Man tar bergbanan ner till stranden och ”nedre Nazare´”.

Vi körde till Bathala som är värd en rundtur. Samma gäller Fatima som är en slutstation för pilgrimsvandringar. Turen gick sen till Tomar.  Efter Coimbra och en vandring upp till universitetsområdet körde vi till havet. Det är lågland, platt och skogbeklätt ut mot Praia da Mira med stora sandstränder. Vi körde sen längs floden Douro. övernattning i Amarante. Dan efter till Guachares dit vi kommer efter vacker, kurvig väg längs byar och vinodlingar. Turen gick sen till Ponte da Barca vid Limafloden. Vi körde till naturparken i närheten med vackra berg och vinodlingar. Vi gick till borgen Linderos. Här gick vi en fin runda i byn med stenhus och gränder med ”vintak”.

I närheten går vi en runda till byar. Vildhästar ses. Eukalyptosen luktar fint. Dan efter blir det bad på Afifistranden och en promenad. Vi kör till Viana do Costelo där vi går upp mot Placa de Rebublica med fina hus. Efter en sen kväll blir det sen Barcelos med en livlig marknad dan efter. Nästa ort blir Povoa do Varzim men finner den alltför exploaterad och fortsätter till Villa Cha som är en liten trevlig ort. Här finns fin sandstrand.

Sen blir det Porto. Då har vi kört 110 mil. Porto är en trevlig stad att flanera i.

 

Baskien 2003 – Bilbao och norra Spanien 23 juni-7 juli

Efter drygt två dagar i Bilbao hyrde vi bil. Där hade vi bott i gamla stan och sett på Guggenheim-museet, Moderna museet, gått promenaden längs floden och sett på centrum med bl a fin ny tunnelbana. Vi körde österut genom backigt landskap. På vindlande vägar passerade vi genom en skog och kom sen ner till Leiteira och satte oss vid en uteservering vid hamnen med välskötta och nymålade båtar. På den fortsatta vägen såg vi flera fina fiskebyar. Vi svängde in motorvägen till San Sebastian där det var livlig trafik och fulla parkeringsplatser. Vi hittade en plats i parkeringshus intill/under domkyrkan. Vi gick längs strandpromenaden och ut mot berget Urgull med jesusstatyn. Vi gick ner till gamla stan och såg flera fina matställen.

Vi fortsatte in i Frankrike där vi hittade ett boende i orten Urrogene, 46 Euro för fyrbäddsrum.  Vägen till Biarritz är fin, det är ett välmående landskap. Vi parkerade vid strandpromenaden där kusten är brant. Kusten påminner om Algarve, stora stränder vi lågvatten. Förnäm ort.

Vi körde vidare i riktning mot Pamplona. Vi följde vacker slingrande väg längs en flod. Vid Santesteban tog vi österut till Elizondo och sen till liten by där vi hittade ett hotell, mycket trevligt och billigt. Detta är Val de Biasoa.

Den fortsatta vägen är slingrig och brant. Vid Roncasvalles vände vi, det blev för mycket bilsittande om vi skulle ända till det tänkta målet i Pyreneerna! Det är över 30 grader varmt. Vi kör mot Vitoria och ser på denna trevliga stad. Sen tar vi mot Madrid och svänger av vid Miranda för att få ett boende sent på kvällen. Stan ser sliten ut.

Vi kör till Haro som är en mycket fin stad. Den hade varit vinfest dan före, 29 juni. Vi fortsatte nu västerut och efter 16 mil kom vi till Santillado del Mar. Fina vyer, vi är uppe på 1000 meters höjd och det blåser och är kyligt. Vackra dalgångar. Vi hittade ett idylliskt pensionat på landet som skyltats vid landsvägen. Kullar med betande kor runtom.

Vi kör till Santillana och såg på stan. Höjer man blicker över alla affärer är den mycket fin. Stenlagda gator, stenhus, 1600-talshus. Vi körde till Comillas som är badort, universitetsort och stad. Här ska man äta fiskrätter. Vi gick till stranden där man plockade oljerester! Vi såg på stan och en del mäktiga hus. Vi fortsatte till San Vincente på liten dålig väg. Här finns en stor strand, Playa de Jerra. Vi fortsatte stora vägen mot Cabezon där vi körde en bit mot Valle de Cabuernica som är en fin dal. Vi återvände sen till samma övernattningställe.

Vi körde västerut och tog av mot Pico de Europas. När vi kommer till Arenales de Cabrales letade vi upp ett hotell i centrum. Eftersom det är mitt i veckan är det lätt att få rum. På helgerna bor vandrare här.

Vi körde in i nationalparken med de höga bergen. Vi följde en ravin där leden går 150 meter ovanför och längs med ett vattendrag på relativt jämnt underlag. Vi tog tur nr 7 i vandringsboken Sunflower. Den leder långt in i en ravin, är lättgången och har väldigt fina vyer hela turen. Vi gick tills det är ca 2 km kvar till Puente Bolin pga ombyggnad. Då hade vi gått i 4 timmar inkl lunch. Tillbaka tar det bara knappt 2 timmar. I byn åt vi otroligt gott.

Vi körde en liten tur och kom till Bege´s, en liten ort uppe i bergen. Vi vände sen och tog av mot kusten norrut. Först är det bergigt men det övergår till ett kulligt landskap. Vi svängde ner till Ribadesella vid floden Sellas utlopp. Mycket fin omgivning med promenad ut mot udde med kapell. Vi körde vidare och passerade Colunga med domkyrka som påminner om Lunds. Vägen är kurvig och går upp och ner. Villaviciosa passeras. Skylt Turism de rural får oss att svänga in och i Venta de las Ranas 10 km senare hittade vi ett trevligt boende på landet i fin villa.

Dan efter körde vi till fiskebyn Tazones där vi gick i gränderna. Vi körde till Villaviciosa och såg på stranden och stan. Vi såg även på Colunga. Vi tog sen motorvägen till Castro Uridala där vi sent på lördagskvällen till sist hittade ett sjabbigt hotell i stan. Stan är full av liv sent på kvällen och in på natten.

Dan efter gick vi längs strandpromenaden. Det var kapprodd idag och halva stan var på fötter. Det är en trevlig stad. Vi körde vidare mot Bilbao men letade boende norr om stan i Algorta. Här har de som tjänat pengar byggt sig villor med murar omkring sig. Efter letande hittade vi ett pensionat.

Sen letade vi länge i rusningstrafiken dan efter för att komma rätt till flygplatsen!

Gran Canyon du Verdon, juni-juli, Martell-leden, ca 15 km, 8 timmar

Vi hade börjat med en vecka i Nice och utforskat stan och dess omgivningar. Vi brukar bo nära stationen och området söder om där flera prisvärda hotell finns. Då har man nära till tågen som tar en längs kusten men även till tåget Chemin de Fer de Provence (i sin broschyr har de flera förslag till vandringsturer) som går upp i bergen med slutstation i Digne le Bains, en tur på 3 timmar. Vi åkte tåget till Saint-Andre´ les-Alpes, ca 2,5 timme, och bodde där två nätter på hotellet Lac et Foret. Här finns en härlig sjö och vandringsmöjligheter. Därefter tog vi taxi till Castellane (bussförbindelse saknas), som är en bra utgångsort för turer i området. Vi tog en organiserad tur, Aqua randonne´, som innebär att man ikläder sig våtdräkt, hjälm och gympaskor varefter man följer ledaren liggande på rygg i det svaga vattendraget mellan stora stenbumlingar och har bergssidor säkert 300 meter höga att se på uppåt! En häftig och oförglömlig upplevelse, uppskattad både av tonårsbarn och föräldrar.

Dagen efter tog vi bussen till utsiktspunkten Point Sublime och dess Auberge (detta var i slutet av juni så vi hade inte förbokat utan ringde dagen innan, bokade en fyrbäddsrum med halvpension, en höjdare, vilken mat!). Vi var nu mitt inne i Canyon du Verdon vid en av dess mest besökta utsiktpunkter. En kort vandring första dagen slutade med att vi fick återvända eftersom vi inte hade ficklampa! Vi tänkte gå en bit på Sentiere Martel. Vi gick istället upp till byn Rougon. Det är en fin liten by med en fantastik utsikt över ravinen. Där kan man inhandla mat. Dagen efter tog vi bussen kl 8.45 (första dagen för säsongen som bussen gick, vilken tur) till byn Maline där starten är för Sentier Martel. Det går brant nerför till Verdonfloden. Det är rätt mycket folk ute och går, även folk i sextioårsåldern, det är söndag. Leden går längs floden. Den går upp och ner men är rätt lätt att gå.

Efter lunch blir det tuffare, lite klättring och det går upp och ner, sen kraftigt upp och med hjälp av en järnstege tar man sig nerför. Det är branta bergväggar längs med stigen. Vi passerar en del ekskog och buskage, skuggigt och skönt. Sen kommer två tunnlar där man behöver ficklampa för att ta sig igenom. Det blir ett skönt bad vid framkomsten och de sista krafterna lägger vi på att ta oss upp till hotellet där vi bor. När man är i området ska man absolut besöka sjön St Croix och hyra ej kanot, kajak eller en pedalbåt för att därifrån ta sig upp i ravinen och bada/simma i det underbara vattnet, en fantastisk upplevelse!