Etikettarkiv: haväng

Vandring från Haväng till Vantalängan på gul resp orange led och till Kivik

>

 

 

 

 

 

6 till 7 sept 2008

Vi var nio SIK-are som vandrade och bodde tillsammans runt Haväng och på vandrarhemmet där. På lördagen gick vi kl 11 från vandrarhemmet den gula leden som går förbi Lindgrens länga/Havängs utemuseum, vidare genom äppelodlingar med Summer Red, James Grive, Discovery, m fl, som vi också fick provsmaka av ägaren själv. Leden går sen på grusvägen vidare en bit förbi Havängs sammarby (här är inget för cyklister!), genom skogen och ut på ängarna med vidunderlig utsikt över ravinen där Verkaån flyter fram. Här bland kossorna ser man ner mot Kungsmölle. Man kommer sen in på grusväg som slingrar sig fint genom en härlig terräng och kommer fram till Bengtemölle. Där följer man vägen till Brösarp. Lunch på En Smak av Österlen. Kristianstadvägen passeras. Efter en bit genom skog kommer man till led längs bäck, mycket naturskönt. Övernattningsstället Vantalängan dök upp sen vi vikit av från gula leden. Här finns stor stuga med plats för öppen eld fast sovplatsen ser inte så inbjudande ut! Här är stora ytor för tält. Verkaån flyter förbi. Nu är vi inne på Skåneleden, det är 12 km till Haväng. Efter en bit på grusvägen går leden upp över Brösarps norra backar. Det kan kännas lite kämpigt för den ovane men utsikten är belöningen. Man får lätt känsla av att vara med i filmen Sound of Music. Man kommer in på området Torparbron som också är vackert. Bosarp passeras. Efter att ha gått över museijärnvägen går man genom Skepparp där landsvägen ner till Skepparpsgården ansluter. Denna väg följer man en bit och sen går man över ängarna och passerar över vägen ett antal gånger. Turen är sammanlagt ungefär 24 km lång och vi var framme kl 19.
Söndagen gick vi till Kivik. Det börjar med de härliga backarna mellan Verkaån och Vitemölla strandbackar, även här lite av Sound of Music. Floran är ganska riklig så här i början av september. Den stig som går genom skogen verkar inte vara särskilt frekventerad för den håller på att växa igen. Själv brukar jag kalla den för tredje nivån till skillnad från andra nivån som går längre ner i den glesa tallskogen och första nivån är stranden eller strax ovanför på strandklitterna. Till andra nivån gick vi ner. Framme vid Klammersbäck fick gruppen ett alternativ, vi var ju en liten grupp och man fick reda på att det fanns risk för att bli blöt om fötterna och att det var ganska strapatsrikt. Ok, de gick med på det. Det är ganska inbjudande att ta av sig barfota och gå nere i den grunda ån. Så gjorde vi inte utan följde bäcken genom den djupa ravinen med de stora bokträden. Med jämna mellanrum hoppade vi över till andra sidan för att kunna ta oss fram. Där betesängarna skymtade gick vi upp. Champinjonerna stod tätt och koskitarna låg tätt. Efter en stätta tog vi oss över bäcken och upp för en slänt till den stora betesängen ovanför tallskogen. Efter denna kom vi ut på torrängarna med sin härliga fauna inklusive stolt fjällskivling och härlig ”julmossa”. Vitemölla når man sen snabbt. Som alla andra ”fiskelägen” vid denna tid på året är det dött. Fyra sorters kakor, som blivit över sen lördagen, dukades upp på hamnpiren. Efter Vitemölle badhotell är det raka vägen till Kivik. Sillburgare, sill och potatismos, silltallrik, mm blev det på Buhres. Returen gick längs havet frånsett en avstickare för att plocka fjällskivlingarna. Det blev inget, andra hade snott dem! Det cirka femtongradiga vattnet piggade upp en del och kaffe på vandrarhemmet en del.

Verkaån – rinner upp på Linderödsåsen, har en fallhöjd på 180 meter på ca 5 mil.

Cykel Själland + Vandring Brösarp/Haväng 2007

>

Själland, Runt Esrum Sjö 2007
Vi övernattade i Fredensborgs vandrarhem, ett äldre lite slitet hus men trevligt sällskapsrum och bra frukostrum med bra mat. Egna köket var rätt spartanskt med brist på porslin och tillbehör. 295 dkr för dubbelrum och 75 dkr för extrasäng, som drogs ut på golvet och därmed blockerade utgången (det hade inte gått i Sverige!). 49 dkr för bra frukost. Incheckning 16-18. fin trädgård med uteplatser och bra för barnen, grillplats, etc. Alldeles nära slottet. Finare hotell intill. Bra parkering.
Vi tog en kvällstur och startade kl 19. Slottet har en enorm park med gångar som strålar ut från slottet. De kungliga har det som sommarresidens och man tar emot statsbesök här. Det grundlades efter avslutningen av det stora nordiska kriget 1720. Vi cyklade den långa gången ner mot sjön men svängde av till höger till liten statypark, välskött och egendomlig. Det är bilder av norska fiskare och bönder, J F Grund har gjort dem. De grusade gångarna inbjöd till mer cykling och vi upptäckte vi utfart att det inte var tillåtet. Leden går sen på mindre landsväg norrut i lätt kuperad terräng. På slutet före Esrum by cyklar man intill sjön. Man kör igenom byn och strax utanför tar man av in i skogen till vänster. Här går en grusad väg genom fin bokskog, Gribskov. Man ser sjön mellan träden. Därefter är det cykling längs landsväg tillbaka till Fredensborg. Det blir 25 km och efter det tog vi en öl på landsvägskrogen. Samhället har centrum med Nettobutik och flera ställen att äta på.

Runt norra delen av Roskildefjorden
Vi satte bilen i Frederiksverk och letade upp leden nummer 40. Det är inte helt lätt att följa den ut från stan. Först passerad nybyggnadsområde med välskötta trädgårdar, sen svänger man in på mindre väg och passerar ett samhälle innan man tar av till vänster mot ”färjeläget” i Sölager där. Mindre bilfärja som tar hela 35 dkr för cykelfolk för en tur på 15 minuter. Anhalt är Kulhuse. (färjan kör inte på vintern). Man svänger av mot vänster och kommer strax in i skogen, Nordskoven, som består av blandskog och rätt taskiga grus- och lervägar (det har regnat mycket denna sommar) utan en endaste skylt att det är cykelled 40. Jo, man ska följa röda runda markeringar på träden har jag senare läst. Här tillverkades träkol på 1600-talet. Kulhus/kolhus kommer därifrån. Det är bara att välja vilken väg som kan vara lämplig. Sista delen går i Kohaven där det finns 54 minnesstenar som höggs ut på 1740-talet. Väl ute ur skogen var det skönt att ta sig en öl och smörrebröd på stället strax till höger där de två glasställena också ligger. De tar Visa-kort! 14 dkr för fina små smörrebröd. Turen går sen genom samhället, Jägerspris (har ett slott och en slottspark, inrymmer barnhem, mm, sen det på 1870-talet överlåtits till stiftelse i kungens namn, och man kommer till bron över fjorden. Vi tittade på samhället Frederikssund som är rätt stort och har sjönära ny bebyggelse. Till höger efter bron finns ett konstmuseum, J F Willumsen Museet, med förnäm konst av denne man. Turen vidare går längs kusten och är rätt trevlig. Den senare delen går längs större landsväg innan den svänger av närmare kusten. Här är leden prickad på kartan och det betyder att den inte är asfalterad, delvis inte cykelbara utan cykeln får ledas i grustrappor. Leden går sen genom trevligt sommarhusområde. Här finns den finaste utsiktpunkten innan trapporna bär nerför mot Frederiksverk. Den stora Det Danske Stålvalseverk, tar hand om skrot och gör nytt stål av det. Bymuseet visar gjuteri för kanoner, krutverk och kopparvalsverk. Kanalerna är grävda i början av 1700-talet för att avvattna Arresjön. Svenska krigsfångar var med och grävde. Gjethuset byggdes för kanonproduktionen och byggdes på 1760-talet. Det användes fram till 1976 och återinvigdes 1996 för kulturella ändamål. Gjet som är plattyska av tyska giessen, gjuta.
Det blev 50 km.

Cykla på Själland
Kartor: Broschyren På cykel i Köbenhavn har på boksidan en karta Öresund runt, med östra delen av Själland. Den visar inte ledens olika typer av väg utan då får man skaffa Cykelruter i Nordsjälland, Frederiksborgs Amt. På baksidan finns beskrivningar av orterna och bygden.
Gröna leder är regional resp lokal led som inte är utmärkt.
Röd är led längs väg
Prickad led är led på grusad och asfalterad väg. Den är inte lämplig för cykel med mycket packning.
Lederna är bitvis dåligt eller inte alls skyltade.
De längs vägarna kan vara rätt tråkiga med bilarna intill.
Det är rätt backigt och det kan blåsa bra motvind på slätten.
Ibland målas turförslagen ut som bättre ä och trevligare än vad de är. Då jämför jag med Skånska cykelleder! Herregud vad bra och trevliga leder vi har i Skåne!

Österlen med övernattning i Haväng 2007

22 medlemmar i SIK deltog i höstvandring 2007 som för första gången var på två dagar med övernattning. Platsen hade valts till Österlen, närmare bestämt övernattning på vandrarhemmet Skepparpsgården i Haväng och vandring västerut respektive söderut. Det blev två helt igenom lyckade dagar. På lördagen vandrade vi Skåneleden längs Verkaån upp till Brösarp där vi vek av och åt middag på En smak av Österlen. Vi hoppade på leden igen där den passerat vägen till Kristianstad. Motvinden var tidvis sådan att det var svårt att prata med varandra. Men det gjorde inget för utsikten och naturen är fantastisk, rena Sound of Music-landskapet där vi svepte fram över de gröna backarna. Efter cirka 3 km vek vi av på en liten väg och fann det vi sökte, nämligen den gula leden som går på andra sidan Verkaån. Här går man i ravinen längs ån och har bokskogen runtom sig, en härlig natur! Efter ca 2 km når man Brösarp igen. En liten park med bänkar och bord väntade på att vi skulle fika där! Leden går sen över ett backigt landskap lika fint som på ditvägen. Sista biten går man på grusvägen ner mot Lindgrens länga där vi studerade historia och geologi mm. Vi var hemma vid 19-tiden, fräschade till oss och åt sen en kvällsbuffé vi haft med oss.


söndagen hade vi tur. När vi gick, efter en fin frukost med fantastiskt goda bullar, så duggade det lite lätt. Efter 10 minuter klarnade det upp och på eftermiddagen hade vi sommarvärme och regnkläderna åkte ner. Vi gick till Vitemölle, inte längs havet utan uppe i skogen. Den hade växt igen en del sen i juni! Inget bra med kortbyxor. Vi Klammersbäck vek vi av uppåt till tallskogen och gick där tills skogen tog slut och vi vek ner mot stranden och Vitemölle. Här går man längs vägen eller i sanden till Kivik. Vi var framme vid middagtid och åt stekt sill eller annat vid Buhres fisk. Eftersom det inte är särskilt upphetsande att gå längs vägen till Stenshuvud, dessutom för långt för oss, så vände vi efter en titt på kungagravens yttre. Kaffe med kaka på kafé stod sen på programmet. Solen sken och vi njöt. Kivik är trevligt att vandra igenom. Vi gick sen antingen längs vattenbrynet eller en liten bit upp på land allt efter smak. Ett fantastiskt skönt väder och ingen vind. Alla var glada och pratsamma. Vi kom fram till Haväng i planerad tid kl 16. Fyra friskusar till kvinnor hoppade i det tolvgradiga vattnet utan trikåer meden resten samlades vid bilarna för hemfärd medelst samåkning.
Klubben köpte ett gruppkort som gäller hela 2008 också och ger grupper på mer än tio personer rätt att bo på STF vandrarhem för medlemspris, dvs 50 kronor lägre pris per natt.