Etikettarkiv: Uncategorized

>Isar och skridskoturer i Skåne och Halland januari 2010

Lämna ett svar

>Säsongens och årets skridskoturer inleddes redan på nyårsafton. Denna vecka hade jag uppdraget som israpportör. Det innebär att ta reda på åkbar is, kolla väder och ha kontakt med skridskoledarna för helgen. De lättfrysta Fjällfotasjön och Yddingen nere vid Svedala hade frusit till och hade hård fin yta. Yddingen ligger mer öppet och kan vara lurig. Fjällfotasjön ligger inbäddad i skog och är flikig och därmed rolig att köra på. Vi var 30 deltagare i två grupper som hade en fin sista dag på 2009.
Dan efter hade vi rapport på att Krankesjön vid Revinge hade bra yta. Det stämde. När vi körde därifrån hade säkert 30 bilar kommit dit. Genom en spanare hade vi fått uppgift om att Vombsjön vid Veberöd hade bärig is i västra delen. Underbar is mötte oss.

Dan efter höll vi oss till Vombsjön och kunde köra runt hela sjön två varv. Östra delen var knappt bärig men genom att hålla långa avstånd mellan åkarna klarade vi 3 cm tjock is vid Björkaån. Sen hade nog inte isen orkat mer. Solen sken och gjorde dagens minnesvärd.

56 deltagare lockades dan efter till Klagshamn och en tur ner till Höllviken. Det var den bästa isen på tio år tror jag. Vi tog oss nämligen utan problem ner till Foteviken och runt Hammars näs och förbi Vikingabyn för att landa vid Falsterbokanalen. Samma väg tillbaka gav en tur på 37 km. Vilken härlig dag med solen på ditvägen och lite fin pulshöjare i lätt motvind på tillbakavägen.

Den sjätte gjorde vi en lite unik tur genom att ta oss från Falsterbokanalen, runt Knösen dvs Skanörs norra udde, och på flommar och laguner ända ut på Måkläppen i Falsterbo. Det blev 35 km med returresan. Från Bakdjupet i Skanör tar man sig på småvatten till Skanörs hamn och på Flommarna genom Flommens golfbana med lite klättrande över spängerna. Sen får man gå en bit för att komma till lagunen vid Falsterbo fyr. De grunda lagunerna kring Måkläppen hade frusit till så vi tog oss längst ut. En sälkoloni låg på sanden, orädda, och såg på oss med stora ögon. Den är lite Skagenkänsla längs ute och de fina molnformationerna och lätt sol gjorde oss lyriska.

Jag tog en liten videosekvens förbi fyren.

 

 

 

 

 

Den 16´e hade vi hyrt buss och tog oss till Varberg och Balgöarkipelagens is. Det är inte ofta detta vatten lägger sig. Det var en härlig känsla att åka ute i skärgården på jämn och fin is i medvind. Bussen hämtade oss och körde till Kungsbackafjorden. Här körde vi rätt långt ute bland öarna och snirklade oss fram strandnära och ute på större ytor. Vi fick uppleva sving, dvs när isen går i vågor av tyngden från oss åkare. Vi var också längre in i fjorden förbi Tjolöholm slott på fin blankis. Vi avslutade turen i Gottskär hamn där bussen väntade. Det sägs att förra gången isen låg här var 1986.
Foto: Lars Carlstedt

 

 

Lite fakta som skridskoåkaren Jan-Erik Norne, bidragit med: Halland verkar bara ha en enda bebodd ö nämligen Vendelsö som ligger utanför Frillesås, drygt 3 km N Ringhals och lika långt S om tätorten Åsa. Ön har bebotts av jordbrukare och skeppare. Befolkningen var känd för sin oräddhet: ”Bär isen en skata, bär den också en Vendelsöbo”. Enligt Källgård fanns 1990 bara en helårsboende invånare kvar, ”Ester på Vendelsö”. Samtidigt byggdes en granngård om till vandrarhem. Ön ägs och förvaltas av Länsstyrelsen som också driver Vandrarhemmet.
http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Naturvard/naturreservat/varberg/Vendelsoarna.htm
Den intressanta naturen och geologin, verkar vara värd en resa och någon dags exkursion under sommarhalvåret.
Det finns några fler öar i Halland som har varit bebodda men nu övergivna.
Nidingen naturligtvis som ju är känd fyrplats.
Malön ligger strax utanför mynningen till Kungsbackafjorden, uppkallad efter sina vidsträckta strandmalar (klapperstensfält).
Tylön utanför Tylösand har en Heidenstamfyr som släcktes 1968.
http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/kulturvarden/2007_01/tylon_ar_porten_till_halmstad.pdf
Varbergs kommun har två övergivna öar, Balgö och Skrivareklippan.
Balgö, Hallands största ö med 190 ha, var tidigare livaktig med jordbruk och djurskötsel och hade helårsboende fram till 1966. Ön betas nu av Mufflonfår och dovhjort året om och av nötkreatur om somrarna.
Ön hyser 44 häckande fågelarter och 293 växtarter.
Vid samma tidpunkt åkte man i skärgården norr om Göteborg. Njut av skridskor i Göteborgs skärgård, närmare bestämt kring Käringön, Mollösund, mm:



Veckan senare kunde vi avundas stockholmarna. Ingaröfjärden 23 jan 2010:

Snön som kom i olika etapper under andra halvan av januari ställde till det för oss skridskoåkare. Det blev inte mycket till åkande. En eftermiddag 26´e kunde dock is befaras mellan Västra hamnen och Limhamn i Malmö. Detta händer inte ofta.
Fota: Lars Carlstedt

Ribbans kallbadhus, Turning Torso och Catharina Carlstedt, mångårig skriskoåkare

>Min Tio-i-topp-lista i Skåne

Lämna ett svar

>


1. Österlen, Åhus till Baskemölla och Haväng till Verkasjön, Drakamöllan
Från Haväng till Baskemölla får du en vandringstur längs havet på cirka 22 km. Läs här om en tur i mitten av augusti: Vi satte våra bilar i Tjörnedala vid Baskemölla, tog två taxibussar som vi bokat och for till Ravlundafältet där vi startade vår tur. Vi följde kusten på Skåneleden fram till Stenshuvud där vi tog vattennära stigen och kom sen ut på ett underbart fält där ljungen stod i blom. Vilken syn! Sen valde vi att ta av skorna och gå barfota längs vattenbrynet så långt det gick fram till golfbanan. Därefter är det för stenigt för att gå barfota. Havet har tagit mycket av kusten här och lämnat kvar sten i drivor. Hela denna sträcka från Stenshuvud till Vik utklassar det mesta i naturupplevelse enligt min mening. Helt gudomligt! Efter lilla trevliga Vik gick vi för ett dopp i Prästens badkar. Ok, vi fick inte plats där utan tog doppet bredvid på de märkliga sandstenshällarna. Sen var det en kilometer kvar till Tjörnedalagården i härlig natur och en kraftig backe på slutet. Då hade vi gått 20 km med start halv elva och vi var framme halv fem.
Vandring Haväng till Vantalängan och åter, en tur på drygt 20 km gjord på sommaren: Vi vandrade Skåneleden längs Verkaån upp till Brösarp norra backar. Utsikten och naturen är fantastisk, rena Sound of Music-landskapet där vi svepte fram över de gröna backarna. Efter cirka 3 km vek vi av på en liten väg och fann det vi sökte, nämligen den gula leden som går på andra sidan Verkaån. Här går man i ravinen längs ån och har bokskogen runtom sig, en härlig natur! Efter ca 2 km når man Brösarp igen. Leden går sen över ett backigt landskap lika fint som på ditvägen. Sista biten går man på grusvägen ner mot Lindgrens länga där vi studerade historia och geologi mm. Vi var hemma vid 19-tiden.
Vandring Åhus till Haväng med avstickare längs Julebodaån till Drakamöllan.


Vandra barfota på stranden fram till Juleboda, gör en sväng in om till fantastiska Drakamöllan och sen över Ravlundafältet till Haväng.
2. Kullahalvön
Vandring Jonstorp till Mölle, cirka 20 km, gjord i september: Vi hade satt bilarna i Mölle och resten parkerade i Jonstorp. Detta är ingen Skåneled men borde vara det! Här är himmelskt fint! Vi följe kusten hela vägen fram till Arild, därefter finns markerade leder fram till Mölle där man passerar en del höjder med magnifik utsikt. Vi passerade först Rekekroken och därefter Svanshall. Här är det sommarstugor med stora tomter. Där vägen svänger upp mot Brunnby finns en stig in i skogen som leder till Skäret. Därefter är det klapperstensfält som kan vara lite jobbigt att vandra på men samtidigt stärkande för vristerna! Vi stannade till vid Bökesslätt fantastiska naturresevat och beundrade det fina huset byggt med material från platsen, verkade det som. Före Arild finns ett område som heter Nabben. Hela sträckan är underbart vacker och omväxlande. I Arild tog vi lunch. Stigningen upp mot Kullaberg går genom bokskog den första biten. Det går en led förbi små gårdar och genom hagar och skog. Uppe på Kullaberg ansluter en bred led som är lättgången. Vi kom upp på en del höjder. Utsikten är fantastisk, vi stannade och njöt och tog en fikapaus. Sen drog vi på mot Mölle på den breda gångstigen. Mölle är en pärla, de som var badsugna tog ett skönt men kallt bad uppe vid badplatsen.

3. Norra Bjärehalvön
Vandring på Skåneleden mellan Torekov och Båstad. Det är en tur på drygt 20 km som går längs havet, in i landet väster om Norrvikens trädgårdar och förbi Hovs hallar.

4. Hallandsåsen delen Sinarpsdalen med Grevie åsar och Axelstorpsravinen
Vandring över Grevie åsar, förbi Grevie, genom Sinarpsdalen, drygt 20 km: Vi tog oss med hyrd taxibuss till Grevie backar. På backarna finns en markerad runda på tre km som leder vandraren dels över gräsbevuxna grusåsar som bildats av inlandsisen, på åsar där det växer enebuskar, genom små lundar och längs stengärden och stenrösen. Hade vi gått här på våren hade backarna varit fulla med backsippor. Vi gick vidare till Grevie och fann leden genom Sinarpsdalen som de flesta har åkt igenom med tåget norrut mot Göteborg. Sen 2008 finns det här en markerad vandringsled på 3,5 km, Båstads stolthet på naturvårdsområdet. Vägen genom dalen erbjuder också en fin cykeltur. Vi gick in mot Båstad. Före Båstad utgår en elva kilometer lång vandringsled, Axelstorpsleden, som leder vandraren genom Axelstorpsravinen. Axelstorpsskogen är ett naturreservat med bokskogar. Vi gick en del av denna. Man har gjort misstaget att markera leden med grön färg vilket gör att det kan vara lite svårt att hitta rätt. Det är rätt kuperat vilket vandraren ska var beredd på. Ravinen är imponerande och gångstigen har man dragit fint längs fördjupningen.

5. Hilleshögs backar med kuststräckan Borstahusen till Råå
Detta är en härlig sträcka där du kan vandra eller cykla och föralldel också köra inlines fast då längre in på landbacken. Vandringen går helt kustnära med Öresund bredvid dig och en dramatisk kust efter Skånska förhållanden. Cykelturen är också kustnära för det mesta men vid Hillehögs backar får du ta in på en backig del och mellan Ålabodarna och Fortuna finns bara en smal stig längs en rasbrant. Inlinesturen går från Landskrona över Glumslöv och ner till Rydebäck och sen längs kusten.

6. Falsterbohalvön
Vandring eller löpning. Vi stannade till vi en av badplatserna i Ljunghusen och jag tog en löptur på stranden. Det är inte helt lätt att ta sig fram på grund av tången men det går. Där lagunen vid Ljunghusens golfklubb börjar får man vända om man inte tar av sig skorna och vada över till andra sidan för att fortsätta mot Falsterbo. Men vilken känsla att gå eller springa här! Tänk att vi här nere i sydvästra Skåne har så nära till så fantastiska stränder! Någon vecka senare stannade vi vid Falsterbo strandbad och jag sprang längs havet och på återvägen genom skogen i Stadsparken och vid strandbaden och över sandklitterna. Vid ytterligare ett tillfälle sprang jag ut och rundade Falsterbo fyr och tog vägen genom Falsterbo stadspark på tillbakavägen. Vilket område! Ta med löpardojorna nästa gång du åker hit!

7. Hagestad naturreservat, Sandhammaren
Vandring från Nybrostrand över Hammars backar, Kåseberga, Sandhammaren, Mälarhusen och upp till Skillinge. Det börjar med vandring längs sandstranden, fortsätter över de härliga backarna där Ales stenar passeras, passerar härlig ljungfält efter Löderup, följer kusten vidare över breda sanstränder runt Sandhammaren och vidare norrut på sand och förbi små samhällen längs kusten.

8. Halen-Raslången-Immeln
Paddling i tre sjöar.
Från Immelns samhälle: Vi följde västra sidan för att få mindre vågor. I den lilla sjön Jumma som man kommer till via en kanal tog vi fika på stenarna. Härligt! Lugnt och solsken. Vi fortsatte upp till Breanäs för att kolla in vindskyddet. Vi hittade en perfekt övernattningsplats med sandstrand för badet och tre eldstäder att välja mellan. Vi slog upp tre tält, badade och satte upp eld. Vi fick en härlig kväll vid brasan. Vi tog frukost vid stranden och plockade sedan blåbär som det fanns i mängder. Här är det verkligen fin natur. Vi kom inte iväg förrän vid 11-tiden och körde då in i den fina näckrosviken intill. Vit och gul näckros sågs, den sällsynta röda finns i sjön men längre söderut. Vi paddlade sen i motvind söderut och höll oss nära land.
Halen och Raslången: Vi hyrda kanadensare i Olofström för en helg, 630 kronor inkl vagn 100 kronor och 30 kronor till kommunen för att de underhåller övernattningsplatserna och lägger fram torr ved. 12 mil eller 75 minuter från Lund och man når en vildmark som inte går av för hackor. Att inte fler kör hit? Efter en kort avvikare in mot samhället tog vi oss med kanadensaren västerut i Halen och passerade ett farledsmarkerat parti med några härliga sommarstugetomter intill sjön. Vi paddlade längs några av de fina öarna som ligger här och tog lunch på en av dem. Helt gudomligt vacker natur! LUGNET nådde oss. Det är iöronfallande hur tyst det kan vara. Man behöver inte dra till fjälls för att uppleva detta. Vi passade också på att ta oss en promenad på de stigar som blivit upptrampade på den lilla ön (Söderön). Med kanadensaren tog vi oss nu över med vår lilla vagn vid Alltidhult. Det är inte helt enkelt att ta sig fram med packning i farkosten och rätt ojämna stigar och det är säkert en kilometer långt. Vi satte båten i Raslången och kom sen förbi Kiön och tog oss längst ner till Bökestad där vi letade upp övernattningsställe i vindskyddet. En mycket vacker plats inklusive omgivningen. Vi var ensamma om stället och hade snart fått igång en eld med hämtat torrvirke. Det är en härlig känsla att sova ute i vindskydd med en eld framför sig och natten som bakgrund.
Det är också en härlig känsla att vakna upp och ligga och dra sig med öppen ridå till naturen och en öppen eld som utsikt. Vi paddlade sen hela Raslången upp genom Björnasundet och upp till passagen till Gillesjön. Här gjorde vi halt för middag som intogs på den bro som leder över vattendraget. Här är det verkligen tilltalande att vistas. Vi njöt i fulla drag i den härliga naturen. Vi följde sen den vackra östra sidan av sjön och drog oss upp till övergången. Sen var det raka vägen till Olofström eftersom tiden gått och det blivit tid för inlämning, som ska ske helst före kl 16.30.

De tre sjöarna är utmärkta skridskosjöar som en van skrinnare kan avverka på en sexmilatur med goda isförhållanden. En oslagbar tur i vildmarksnatur och är solen framme får du en oförglömlig tur speciellt på Halen och Raslången (Filkesjön i norr kan vara en mellansjö).

9. Söderåsen
Vandring en sen aprildag, drygt 20 km: Detta var dagen då boken slog ut som mest! Det var drygt 20 grader varmt och solen sken. Detta område är en verklig höjdare i dubbel bemärkelse, det är hänförande vackert och det är dramatiska höjdskillnader. Vi prickade in en härlig dag för vår vandring på Söderåsen. Knopparna hade redan brustit och våren tvekade inte, den exploderade mitt framför ögonen på oss. Vandringen började med en liten stigning innan vi kom in i den fantastiska ljusgröna boklövsalen. Ovanligt tidig lövsprickning i år? Sju timmar senare skulle bladen vara dubbelt så stora och helt släta och rena. Hela Söderåsen skulle vara intensivt ljusgrön. Vilken härlig känsla att få vara med! Det var nästan så harsyrablommorna, violerna, de nyutslagna hallonsnåren och det blommande blåbärsriset inte riktigt kunde få vår uppmärksamhet när vi gick där och njöt i fågelkvittret. Lite längre fram passerade vi en av Skånes högsta punkter, Höjehall (210 m). Stegarna upp i utkikstornet var pulshöjande på olika sätt, men utsikten var verkligen milsvid, kanske var det Rönneberga backar vi anade i sydväst? Dejebäcken såg inte ut som en vårbäck, istället lugnt porlande, glittrig i eftermiddagsljuset, vackert. Minst lika vackert var att vända blicken uppåt mot branterna och himlen, där silade solljuset ner genom det skira lövverket. Vi följde stigen uppåt mot Kopparhatten, passerade flera dramatiska och hänförande utsiktsplatser (utdrag från färdledaren Åse Ehrenfors färdrapport).

10. Ven
Vandring på Ven, cirka 14 km: Bäckviken på ön Ven når man efter en halvtimmes båttur från Landskrona. Vi vandrade till Nämndemansgården där vi provsmakade från äppleträden och såg oss runt. Det blev sen stubbåker ner till Södra fyren och sen grässvål där även en lämplig cykel kan ta sig fram. Längs hela vägen på västra sidans rasbrant växer buskar och förkrympta träd. Det är ett skönt böljande landskap. Vägen är lättgången. Det hade gått att ta sig fram nere på stranden men det är mycket sten och tar nog ganska lång tid. I spridda flockar drog sig sen gruppen fram mot Kyrkbacken och S:t Ibbs kyrka där vi satte oss utanför muren med utsikt ut över Öresund. Vi satte fart och rundade Västra fyren för att sen dra oss ner mot Norreborg, hela tiden längs rasbranten. Denna sträcka förbi campingen och en husrad och skog är vacker att vandra. Hakens fyr passerades och sen är det en kort bit fram till Bäckviken. Denna sista del går på nylagt stensatt stig eftersom branten rasat. Ön är fem km lång och tre km bred. Vandring 5 km i timmen, vandring inkl småpauser 3,3 km i timmen Det var lagom tid för att ta sig runt med en grupp av denna storlek, är man två personer går det lite fortare.
Cykla på Ven och du kan få ihop en tur på allt mellan 10 km och 30 km på de olika cykelbara vägarna.

>Januaris skridskoturer på skånska sjöar 2009

Lämna ett svar

>

Det började med Fjällfotasjön nyårsafton, isspaning inför nyårsdagen och lite sug efter att få åka. Det var ingen panik med matlagning och förberedelser för aftonen ty vi har det vist ordnat att vi tillsammans med paret vi brukar tillbringa aftonen med, lagar maten tillsammans, närmare bestämt herrarna. Sven, som var veckans israpportör, och jag skulle reka. Efter en längre skogspromenad i terrängen kring sjön, vi hade satt bilen vid fel parkering, så kunde vi så smånngom hitta sjön och försiktigt kliva ut på den tunna isen. Den var tjockare längre ut. Fantastikt fin is! Vi skrinnade tills det började skymma. Detta var en fin avslutning på 2008!

Första januari blev det tur med klubben på Fjällfotasjön och Häckebergasjön. Båda sjöarna tillhör de trevligaste i Skåne, småflikiga och omgivna av skog. Den första har en utbredning som gör att man i det närmaste kan åka vilse på sjön och leda en grupp runt utan att den har en aning om var man är. En rundtur blir 8 km. Det kan vara tunt i sunden mellan Orön och stränderna på norra och sydöstra sidan om ön. Den senare har slottet och fin bokskog som omgivning. Här blir en rundtur 5 km men det kan förlängas med turer runt öarna. Tjockleken kan ibland variera och det finns utlopp samt svagare partier i sund.

2 januari blev det en privattur på Fjällfotasjön och Krankesjön. Den senare låg blank och fin med massor av folk. Jag uppskattar antalet parkerade bilar till hundra. Sjön lägger sig ofta tidigast av alla eftersom den ligger i en liten köldhåla, nere i Vombsänkan. Den är rätt grund och har vasspartier runtom. I östra delen har kommunen anordnat ett fint fågelskådarställe med tak. Det är ett utmärkt rastställe även på vintern. Det finns utlopp i östra delen som man får se upp med! En rundtur blir 8 km.

3 januari blev det en klubbtur på Snogeholmsjön på vägen mellan Sjöbo och Ystad. Detta är också en trevlig sjö och har även den sitt slott. En rundtur blir 9 km. Man kan kryssa mellan öarna i norr och förlänga turen.

4 januari var det åter Fjällfotasjön samt Yddingen med klubben. Yddingen fryser senare än andra och istillväxten är ofta ojämn. En rundtur blir cirka 7 km. Här finns inget slott men en herrgård. Gässen gillar sjön!

5 januari blev det privattur med inslag av isspaning ner vid Höllviken. Denna vik kan lägga sig när det är kallare en längre tid. Då ger den härliga turer. Utanför Vikingabyn är det rätt djupt men annars inte. Jag körde norrut en bit längs stranden för att spana och kom en bra bit upp vid Hammarsnäs innan jag vände när solen började gå ner. Det är en speciell känsla att köra här, det är inte direkt havsis men sundsis med Bron i horisonten, sjöfåglar som ses och hörs och så känslan av vidder! Från Kanalens andra sida har vi tidigare år åkt västerut och rundat Skanörs norra udde, Knösen, och kört ner i Bakdjupet där man ser Skanörs kyrka. En ytterst trevlig tur!

6 januari blev det klubbtur till Vombsjön, Ellestadsjö samt Krageholmssjön. Den första var ytterst lurig, troligen pga vattentuttaget av Sydvatten. Vi hade då och även senare flera plurr. Rundturen blir 15 km och vissa år kan man ta sig upp i Björkaån. Det finns ett par bäckmynningar strax norr om Björkaån samt på sjöns norra sida där det kan vara svagt. Sjön känns stor och blåser kan motvinden vara jobbig men medvinden desto trevligare. Ellestadsjön ligger tre km söder om Snogeholmsjön. Den är rund med höga stränder och har en viss vildmarksprägel. En promenad från vägkorsningen till Knickarp krävs och dessutom genom lite buskig strandvegetation. Rundturen blir 7 km. Bellinga slott ligger här, rätt oansenligt. Pipers äger det. Några bäckutlopp finns i nordväst och på östra sidan. Krageholmsjön ligger ytterligare 2 km söderut. Isen kan vara lite lurig och har ett utlopp i sydöstra hörnet. Rundturen blir även här 7 km. Krageholms slott kan skymtas.

10 januari gjorde jag en klubbtur på Snogeholmssjön och Ellestadsjön.

Den elfte blev det en privattur med sonen på Häckebergasjön.

Den sjuttonde ordnades klubbtur till Perstorps dammar som ligger söder om samhället och består av fem mindre sjöar som det är lätt att ta sig emellan till fots. De är mycket omväxlande och ger rolig skridskoåkning med de många öarna och vikarna. Man svänger vid skylten Gustafsberg in på en skogsväg cirka 2,5 km och kör österut tills man ser sjöarna. En hel rundtur kan bli uppemot 30 km. Man kan lägga till Henrikstorpssjön och Store sjö i närheten. Sjöarna ligger 9 meter över havet, har s k flytöar, tillkom under 1800-talet då man dämde upp dem och odlade karp i dem för export till Tyskland främst. Med kolning av ved från skogen gjordes ättika och för att nå skogen anlades de järnvägsbankar som nu bilvägarna går på. Näringarna lade grunden till Perstorp AB. Det blev ett plurr på sjön då jag ouppmärksammad missade det enda utloppet när jag ledde gruppen. En annan ledare i gruppen tog över och han tog en tur med gruppen medan jag fick hjälp att byta till de torra kläderna som fanns i ryggsäcken.

Den artonde var det klubbtur till Fjällfotasjön i dimman och på den vattenbegjutna isen. Vattnet gör att det går lätt att glida fram och det ger en annorlunda upplevelse genom de speglande ytorna. Vi tog två varv så det blev en korttur idag men det kändes bra efter turen dagen innan.