Varför åka långt iväg till Thailand, Söderhavet, mm när vi har Österlenkusten? Det är kanske en dum fråga men ibland känns frågan helt rätt. Vi hade nämligen underbart sommarväder, vind från väster som landbacken tog och i övrigt perfekta förhållanden. Vattnet höll futtiga 14 grader men varm i kroppen är det enbart skönt. Men var finns söndagslediga skåningar? Är det golfbanor, köpcentran och friidrott på TV som gäller?
Vi, dvs vandrare från SIK som står för Skånes skridskoseglarklubb, satte våra bilar i Tjörnedala vid Baskemölla, tog två taxibussar som vi bokat och for till Ravlundafältet där vi startade vår tur. Vi följde kusten på Skåneleden fram till Stenshuvud där vi tog vattennära stigen och kom sen ut på ett underbart fält där ljungen stod i blom. Vilken syn! Sen valde vi att ta av skorna och gå barfota längs vattenbrynet så långt det gick fram till golfbanan.
Därefter är det för stenigt för att gå barfota. Havet har tagit mycket av kusten här och lämnat kvar sten i drivor. Hela denna sträcka från Stenshuvud till Vik utklassar det mesta i naturupplevelse enligt min mening. Helt gudomligt! Efter lilla trevliga Vik gick vi för ett dopp i Prästens badkar. Ok, vi fick inte plats där utan tog doppet bredvid på de märkliga sandstenshällarna. Det badet satt!
Sen var det en kilometer kvar till Tjörnedalagården i härlig natur och en kraftig backe på slutet. Då hade vi gått 20 km med start halv elva och vi var framme halv fem.
månadsarkiv: augusti 2009
>Sverigesemester 2009 med cykel på bilen
>Semestertur med bil och cykeln bakpå, 17 dagar i juli, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Uppland, Blekinge
Nä, detta är inte vår bil! Men det ser härligt ut. Volvon får duga!
Starten skedde i Hjo med övernattning på vandrarhemmet i stadsparken. På morgonen tog jag en cykeltur längs Vättern. Här är det mest skogslandskap förutom alldeles söder om Hjo. Efter frukost gick vi led Hjoåns dalgång, som följer Hjoån. Det var ett bra alternativ denna dag då det var cirka 25 grader varmt. Stan är trevlig med sin träbebyggelse och har ett fint friluftsbad. Vi föredrog ett bad i sköna Vätterns vatten som idag höll 19 grader. En annan gång kan vi tänkas besöka Hökensås naturområde som sträcker sig längs hela östra delen av Hjo kommun. Cykelleden Västgötaleden och Vätternleden passerar kommunen. Norr om Karlsborg finns en ort som heter Granvik som har ett vandrarhem. Där bodde jag tre nätter en februarihelg 2005 då Vätterns is kunde befaras med långfärdsskridskor, den norra delen de dagar vi var där. Granvik har specialiserat sig på fisketurister och kan starkt rekommenderas.
Den vidare bilturen gick norr om Vättern. Här passeras Tiveden med sina svårtillgängliga men säkert spännande skogar. Söder om Askersund fanns en del tilltalande landskapstyper. Nästa gång ska vi inte missa Medevi brunn som ligger norr om Motala. Nästa anhalt var Motala och ett vandrarhem vid Göta kanal mittemot gamla Motala verkstäder. På morgonen tog jag en cykeltur som började längs kanalen på grusad stig och sen fortsatte genom stan och villaområden delvis på Vätternleden.
Jag tog mig över kanalen och körde ut på Dynudden som är ett fritidsområde med stugor och skog. Jag följde sen väger på södra sidan om Motala ström som här heter Hårstorpssjön och vi Motala museum kom jag över på Verkstadsön där jag följde stigen längs Göta kanal upp till Borenshults slussar och sen ner till vandrarhemmet vid Motala verkstad där en cykelbro finns över kanalen. Med denna tur tror jag att jag täckte in de intressanta delarna av stan. Delen längs kanalen och längs vattnet var mycket tilltalande. Det blev cirka 30 km. Det finns några intressanta naturvårdsområden söder om sjön Boren. Staden Motala täcker hela området mellan Vättern och Boren. Motala verkstad kallas den svenska verkstadsindustrins vagga.
Vi körde sen väg 36 och E4 förbi Linköping och Norrköping och tog ett stopp vid Nyköping. Där gick vi bland annat på fin promenadstig längs Nyköpingsån. Gert Fredrikssons kanotstadion finns här, en imponerande anläggning. Ån kan man följe en bra bit uppströms. Här finns en fin och lättpaddlad kanotled på 95 km som börjar 14 km söder om Katrineholm och slutar i Nyköping, den har nio lyft varav tre där kanotvagn behövs. Nästa gång ska vi besöka även Oxelösund söder om Nyköping, och däremellan Arnöhalvön som ser fint ut med många friluftsområden.
Vi tog av på väg 219 ut till Studsvik där vi bodde på Horsviks vandrarhem. Det är i femtiotalsstil men har fina gemensamhetsutrymmen. KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning finns här. Det är omgivet av tallskog och är väldigt stillsamt. På morgonen tog jag en cykeltur i omgivningarna som har härliga skogar. Jag kom ut till naturreservatet Stendörren och strosade i området kring Naturum, ett ytterst betagande område. Just denna dag invigdes en ny naturstig och Martin Emtenäs var där samt landshövding m fl. Vi följde den nya leden som var mycket fint anordnad. Det finns flera leder att följa i området. Vi förflyttade oss sen till den första parkeringsplatsen och gick där ut på de öar som förbinds med hängbroar ut på Aspskär. Detta var en av semesterns höjdpunkter. Det ska helst vara fint väder när man är här.
På vägen till Trosa stannade vi till vid Nynäs slott och naturreservat som har fina parkområden att ströva i och en fin slottspark. Sörmlandsleden går genom området och flera kortare vandringsstigar finns. Det är ett välbevarat godslandskap. Det är skärgårdslandskap, hagmarker, berghällar och mossmarker. Det är Sörmlands största naturreservat. Slottet är öppet för visningar och hela miljön är mycket sevärd.
Bilturen gick vidare till Trosa och Lagnö studios vandrarhem, ett mycket trevligt och fint sådant. Det är en ombyggd lada med bevarade golvplankor och stockar där det klippts och ljudsatts film sen 1982. Här kan du beställa och se på din utvalda film på stor filmduk.
Jag tog en morgoncykeltur till Trosa och omgivningarna. Det lite nerslitna Turholms slott besöktes. Man kan följa en cykelled som går genom området, Näckrosleden, eller vandra på Sörmlandsleden som bland annat går längs Trosaån och ut förbi Tullgarn slott och sen vidare norrut. Ett antal av etapperna finns beskriva i separata broschyrer, bland annat Sille krog till Trosa, etapp 55. Trosaån var en gång vikingarnas väg ut i Östersjön från Mälaren. Nu planeras det för höghastighetståg genom bygden. Öbolandet som ligger intill Trosa har bad och camping. Trosa liksom de flesta orterna upp till Gävle fick byggas upp igen efter att ryssarna bränt ner dem 1719, då svenskarna inte kom till skott att fredsförhandla. Både Trosa och Vagnhärad har inbjudande åpromenader. Tullgarns slott besågs, byggt på 1700-talet. Nynäs slott är finare! Litteratur: Länsstyrelsen har gett ut en fin Utflyktsguide, 20 naturområden i Södermanlands län.
Turen gick sen till Uppsala men på vägen besöktes Ytterjärna och Saltå kvarn, den första med sitt kulturcentrum och sina härligt utformade byggnader och den andra med sitt ekologiska sortiment och är stor producent av mjöl mm. Innan Uppsala tog vi ett titt på Sigtuna. Det blev en morgoncykling i regnet. Längs Fyrisån går det bra att cykla på grusvägen på västra sidan. Jag tog mig ner till Ultuna, lantbruksuniversitetet och tog sen samma väg tillbaka. Sen går det fint att följa bra cykelväg upp förbi Fyrisbadet. Jag svängde av på skyltad cykelväg mot Gamla Uppsala och här går fina cykelvägar förbi Tunåsen. Denna historiska plats är värd ett besök. Det blev en tur på 40 km. Stadsskogen hade varit värt ett besök. Det klarnade upp på dagen som ägnades åt en långpromenad över domkyrkoområdet, Linneträdgården, Slottsbacken, Botaniska trädgården, Uppsala slott, Stadsträdgården främst. Det är härliga miljöer längs Fyrisån och i de områden vi promenerade. För övrigt är det för mycket biltrafik i stan och en tråkig rutnätig stadsplan. Det är landets fjärde stad befolkningsmässigt, har Nordens största katedral invigd 1435.
Dagen efter besöktes Skokloster vilket var en mycket fin upplevelse med bra guidning i ett fantastiskt fint slott, inte minst vapensamlingen på vindsvåningen. Landskapet ut till slottet är tilltalande. Vid ett kommande besök i länet återstår Enköpings parker, Grönsöö slott med parker, Östhammar och vallonbruken Lövstabruk och Forsmarks bruk. Vi körde genom ett vackert och omväxlande landskap över Knivsta och förbi Norrtälje ut till nästa övernattningsplats, en campingstuga i Kapellskär. Tänk vad dålig research ger; en bred trafikled rätt ut i skärgården och ett stort färjeläge och jag som trodde vi kommit till en roslagsidyll! Det blev regn dan därefter så det blev en gratis ålandstur. Mariehamn är kanske inte så mycket att se på men en promenad mellan färjehamnen och fiskehamnen på fin stig var fint. Nästa gång ska cyklarna med för på Åland lär det vara en höjdare att cykla. Morgonen efter tog jag en cykeltur på halvön på 35 km i det område campingguiden målat ut som underskönt. Det var Gräddö och Rådmansö m fl orter. Den unga tjejen var väl präglad av sin hembygd för i mina ögon var det inte mycket att se med sina stora asfalterade vägar och täta skogsbestånd! Vägrenar med orkidéer och klockliljor var dock fint.
Vi körde sen till Norrtälje och gick en promenad bland annat längs ån. För att få lite skärgårdskänning körde vi ut till Furusund genom ett härligt skärgårdslandskap. Här går båt ut till Köpmanholm och Blidö. Penningby slott var inte mycket at se på. Vi tog vägen ner till Åkersberga genom omväxlande landskap och vidare ut till Nacka, Saltsjö Boo där vi kom att bo fem nätter i Nacka på Tollare folkhögskolas vandrarhem. Läget, att det är alkoholfritt och att det är okänt var väl orsaken till att vi var nästan ensamma därute. Vi åt frukost i den fina herrgården med fina andra utrymmen. Bussen till Stockholm går flitigt och hållplatsen ligger tio minuters gångväg från vandrarhemmet. Här är naturen med fina skogar och vattnet inpå knutarna.
Cykeltips: det finns naturligtvis massor av cykelvägar i en så stor stad som Stockholm. På deras informationskontor skaffade jag en cykelkarta. Det var inget som låg framme som många av de andra broschyrerna. I Nacka kommun gjorde jag ett besök i stadshuset och lyckades få en cykelkarta gratis annars hade den kostat fyrtio kronor. Det är fantastiskt trevligt att cykla i Stockholm. Skyltningen är inte helt perfekt, plötsligt så upphör den på vissa ställen. Själv tog jag cykelvägen som går utifrån Gustavsberg in till stan. Fina ställen att cykla genom var en stig runt Svindersvik, Hammarby Sjöstad på Södermalmsidan, Vita bergen, upp kullen som kallas Fåfängan där man får sig en rejäl pulshöjare men belönas med en fin utsikt, ut till Tantolunden och ner längs en härlig cykel- och promenadstig längs Årstaviken och upp genom Södermalm, ut och rundade Skeppsholmen, längs Strandvägen ut till Radiohuset – Karlaplan – Stadion – Humlegården – Kungsträdgården – Skeppsbrokajen – Slussen (här var det inte lätt att hitta rätt cykelväg) och sen samma cykelväg hem till Nacka. Det blev 65 km. Promenerade gjorde vi på härliga Djurgården med paus i fina Rosendalsträdgården, på Södermalm med Fjällgatan med fin gammal träbebyggelse och fina vyer över Saltsjön.
Nackareservatet är ett 830 ha stort naturreservat. Ett annat är Nyckelviken ett stenkast från Nacka Centrum. De har gett ut fina häften om sina naturområden i Nacka. I Stockholm finns Nationalstadsparken, ett område som innefattar bland annat Djurgården, Skeppsholmen, Ladugårdsgärdet, Fjäderholmarna, Norra Djurgården, Hagaparken med Brunnsviken.
Efter Stockholm tog vi bilen och via en övernattning i Julita med Sveriges lantbruksmuseum med trädgård som skarpt kan rekommenderas, en övernattning i stuga vid fina området utanför Växjö kring Helgasjön och Toftasjön, kom vi slutligen till Listerlandet i Blekinge. Hela Listerlandet kan rekommenderas för cykelturer och förslag till sådana finns bland Sölvesborgs kommuns kartutbud. Vi gjorde en fin promenad upp på Listershuvud.
Litteratur:
Lonely planets Upptäck Stockholm, som jag fann helt i min smak vilket innebär att den inte tyngs av historia, kyrkor, museer, mm utan kommer med bra tips.
Första klass reseguider som gör att du till och med kan uppleva byggnader som om du var inne i dem genom deras fina illustrationer.
Skärgårdsstiftelsens Skärgårdsnatur 2009, som fint beskriver alla de öar de förvaltar.
Länsstyrelsen i Stockholms läns Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden, som ger fina tips och beskrivningar över de områden som finns inom länet.
Löptur på stranden i Ljunghusen och Falsterbo
Hela kuststräckan från Skanör bort mot Trelleborg och sen från Skateholm förbi Ystad, Sandhammaren, Stenshuvud, Haväng, Rigeleje och upp till Åhus är fantastisk. Var i Europa hittar man motsvarande? Jo Riminikusten i Italien är väldigt lång men hur kul är den naturen? (jag sprang där i juni ). Jag körde ner till Ljunghusen en halvmulen dag i juni. Inte en människa på stranden! Medan hustrun solade tog jag en löptur på stranden. Det är inte helt lätt att ta sig fram på grund av tången men det går. Där lagunen vid Ljunghusens golfklubb börjar får man vända om man inte tar av sig skorna och vada över till andra sidan för att fortsätta mot Falsterbo. Men vilken känsla att gå eller springa här! Tänk att vi här nere i sydvästra Skåne har så nära till så fantastiska stränder! Och tänk på det: vädret är alltid sämre inomhus! Har man väl kommit ut brukar det bli bättre än man trott. Någon vecka senare stannade vi vid Falsterbo strandbad och jag sprang längs havet och på återvägen genom skogen i Stadsparken och vid strandbaden och över sandklitterna. Vid ytterligare ett tillfälle sprang jag ut och rundade Falsterbo fyr och tog vägen genom Falsterbo stadspark på tillbakavägen. Vilket område! Ta medlöpardojorna nästa gång du åker hit!
Från: http://strandhotellstomten.se/200902/falsterbo-stadspark-var-samhallets-raddare/. På 1800-talet vällde sanden in över Falsterbonäset och byggde upp dyner, som vandrade in och hotade dränka såväl kyrka som bebyggelse i Falsterbo. Med spadar och handkraft kämpade invånarna länge och ihärdigt för att freda helgedom, hus och hem. I längden kunde man inte hålla stånd mot den obevekliga motståndaren utan nödgades söka hjälp och få effektivare metoder. Att växtlighet kunde hejda sandflykten visste man och tunnvis med trädfröer fraktades ner till näset och en gigantisk planteringsverksamhet satte igång. Hela befolkningen deltog och bl.a. skolungdomen kommenderades ut. Resultatet blev “Falsterbo plantering”, som den blivande parken till en början kallades. Långt in på 1900-talet fortsatte enskilda personer att sätta ut plantor av olika slag runt om i hela området. Av detta har blivit ett närmast unikt trädbestånd med snart sagt alla sydsvenska lövträd (och fler till) representerade. De nu cirka 150 år gamla bokarna har i sina enskilda dungar intagit en mycket speciell position.
Måkläppen är öppen 1 nov till 31 jan