månadsarkiv: september 2012

På vandring i Sjöbo Ora, sept 2012

Lämna ett svar

Med vy över Fyledalens öppning

Denna söndag skulle vi gå efter turen i Karin Hoffmans bok Rundvandringar Romeleåsen, nr 17, Sjöbo Ora. Turen är 20 km lång och lättgången. Omdöme: Första hälften ner till Vitabäck är fin, andra halvan går på skogsvägar och löpspår och är mindre upphetsande. Denna rundvandring startar med passage under väg 11 till skidbacken och sen längs höjdryggen västerut för att så småningom leda ner till kanten av oran (betuder skogklätt kulligt område) med vy över Fyledalens öppning. Denna kant följs ända fram till Vitabäck. Vitabäckshällor är ett naturreservat som passeras. Vägen är vacker med vyer över Fyledalen. Bokskog och furuskog växer på slänten. Vid Vitabäck finns en källa och en rastplats som vi nyttjade för en lunch. Vandringen fortsätter sen förbi kalhyggen och bokskogar på skogsvägar. Vägen till Tomelilla måste passeras eftersom det inte finns någon tunnel här. På denna sida vägen följer man motionsspåret som leder till campingen. Både här och i början av vandringen imponerades vi av gräsklippningen av vandringssträckan, är det kanske här man anlägger skidspåren på vintern?

Vandring kring Degeberga och längs Verkaån, sept 2012

Lämna ett svar

Degeberga backar

Lördagen inleddes med tur nr 1 i Vandra med GPS, boken av Karin Hoffman, som går kring Degeberga. Denna tur går först runt Forsakarsravinen och sen in mot samhället. Vi gjorde tappra försök att nå den stig som fanns beskriven i boken men saker ändras på fem år och det var mest traktorspår här. Rutten går förbi en fiskesjö och sen mot Sockertoppen, en höjd som ingår i Degeberga backar. Toppen bestegs och en rast i solen var vi förtjänta av. Detta är som Brösarps backar med stenar utslängda. Cykelvägen Brösarp-Kristianstad passerar och leden går 1,5 km på cykelväg. Därefter upp i skogen på skogsvägar som slingrar fram. Den utmynnar i hembygdsparken som verkar vara väl nyttjad. Här fins också massor av gräsytor för boll och annat. Nu byggde vi på turen med att gå söderut till ravinen av Segesholmsån där Trollemölla och Trollalider finns. Vi följde stigen i början men vek sen av upp mot öppna marker som vi följde för att komma ut på en liten grusväg som följdes ca 1 km. Där det finns en skylt till Rallatedalen vek vi in på stigen längs ån. Här är väldigt vackert med branter på båda sidor. En trolsk stämning infann sig. Längre fram passerades två fiskesjöar och sen nådde vi stigens början. Hemåt gick det över träningsplanerna vid stugbyn och sen upp på höjden innan Forsakar nås. Här hade vi hyrt in oss över natten.

Nästa dag tog vi bilarna till Andrarum där vi skulle följa tur nr 5 i boken Rofyllda platser, rundvandringar, av Karin Hoffman. Den går längs Verkaån. Förbi slagghögarna efter aluntillverkningen, över vackra ängar på Gula leden bar det. En tilltalande ås med vackra ekar och betande får blev en bild av det pastorala landskap man ibland får sig beskrivet. Genom skogar längs ån med allehanda trädslag, över stättor och spänger, gårdsvägar och släpvägar, över en nästen genomrutten bro (ledstängerna var dock stabila) och sen var vi på Skåneleden vid Vantalängan. När vi satt oss för lunch kom solen och lyste genom bladverket så att det kändes som en vårdag med skir grönska. Nu gick vi på andra sidan ån och på mer lättgången stig. Först är det mycket högt och brant men lite senare går leden längs med ån. Den övergår i en grusväg fram till Hallamölla som vi nu återsåg. Därifrån till Andrarum blir det mer skogsstig med väldigt varierad fauna. Innan man kommer ut på öppnare marker passeras ett lite svårare parti där benstyrka och balans sattes på prov. Vi klarade det och kom så småningom upp på höjder igen och satte oss att njuta sol, värme och lukt av koskit. Även här är pastoralt. Den sista biten gick genom alunbrukets slagghögar. Målet var att nå kaffestugan kring kl 16 och det uppnåddes. Vi valde ett bord utomhus och fick ut gott kaffe och romkaka, chokladkaka, äppelkaka resp kakfat. Alunbruksbyn är en idyll. En fin avslutning på två fina vandringsdagar, tyckte alla.

Härliga Halen vid Olofström, sept 2012

Lämna ett svar
Lika bra som att paddla

Lika bra som att paddla

Vi höll oss i Halen denna helg. Passagen över till Raslången med jobbig transport av båtar och bagage kan man avstå från för en behaglig och lugn tur på enbart Halen istället. Lugnt och behagligt var temat, det är ju trots allt helg och man ska koppla av. Detta var gruppen eniga om. När dessutom solen värmde och skogen luktar gott och det är tyst och lugnt omkring en så varför jäkta efter kilometrar. Nä, att stilla glida fram och insupa atmosfären vid denna härliga sjö det räcker långt. Naturen bjöd dock på visst motstånd i form av lite vind, så fullt så stilla som det varit tidigare år var det inte. Vi var sju kajaker och två kanadensare, fem män och fem kvinnor. Fem kvinnor i var sin kajak varav fyra hade egna, det var Lisa och Anita (alltså västervikare). Kanadensarna var fullastade förutom av tält, sovsäckar och kläder så även med stora kastrullen för soppan och all mat och dricka (mest vatten). Ute på sjön behövdes inga manövrar för att passera andra båtar för det var inte många vi mötte, trots att femtio båtar var uthyrda på kanotcentralen. Däremot fanns det många på övernattningsställena. Det var mest danskar och de går gärna iland tidigt och hygger sig. Ett grabbgäng från Kristianstad med roliga hattar fanns på plats när vi kom till Bergatorpet för övernattning. Efter tältuppslagning kom stora kastrullen fram och vi samsades om att skära grönsakerna och fläsket till minestronesoppan, som blivit tradition nu. Men köttbenen kom först i och fick koka en stund. Sen frästes vissa grönsaker i olivolja och rökt sidfläsk. Bönor mm tillsattes och sen var det klart när slutligen Holmgrens korvar kom i. Efter maten satte vi oss i baren (jo, faktiskt, bygget påminner starkt om en bar) och alla skulle berätta ett fint sommarminne så som t ex att Calles tåg en gång hade hållit tiden till Norrköping. Natten var lugn frånsett en skogsmus som höll Charlotte vaken. Söndag morgon var mulen men tolvgradig. Frukost uppe på samma lilla berg som igår. Vi kom iväg först vid 11 men sen paddlade vi hela längden på sjön för att strax lägga till vid Fritzatorpet och lunch (de serverar söndagslunch på hotellet men det visste vi inte innan). Efter att ha närstuderat Norrön styrde vi hemåt för att lämna kanadensare och lasta kajaker.