Kategoriarkiv: Vandringar

Glumslöv till Landskrona, Hilleshögs dalar, 2015

24 september, en torsdagseftermiddag med jobbet

Vandring för Tågburna, nr 16, Glumslöv, (Hoffman) inspirerade till denna vandring idag 15.30-19. Från tågstationen i Glumslöv gick vi längs Landskronavägen en bit och sen direkt ner i Hilleshögs dalar, över backarna ner mot Sundvik och sen till Landskrona. Kul att visa denna pärla för jobbkompisar som aldrig varit där.

Hilleshögs dalar i bakgrunden, taget uppifrån Landskronavägen

Hilleshögs dalar i bakgrunden, taget uppifrån Landskronavägen

Hilleshögs dalar

Hilleshögs dalar

Hilleshögs dalar

Hilleshögs dalar

Mot Hildesborg

Mot Hildesborg

Lill-Olas badplats med gamla bryggan där fiskmåsarna hade samling

Lill-Olas badplats med gamla bryggan där fiskmåsarna hade samling

Solstrimmor över Ven

Solstrimmor över Ven

Venbåten

Venbåten

29 juni med SIK, Skridskoklubbens sommarprogram

Från Lill-Olas badplats, vilket är detsamma som badplatsen vid golfbanan, i Borstahusen gick vi Skåneleden norrut. Hilleshögs dalar och naturreservatet passeras, trappor ner till Rusthamn. Det såg verkligen frodigt ut överallt, en del blommor fastställdes namn på. Därifrån gick vi vägen upp, österut och svänger man inte söderut efter några hundra meter så finns en mindre väg rakt upp mot landsvägen mot Landskrona. Denna tog vi. Vi delade den med skidåkare från Helsingborg som småsprang med och utan stavar. Efter femtio meter på landsvägen kan man gå över staketet och följa detta i en båge för att slippa gå på vägen. Vi tog kvällsmaten i backen med vy ner mot havet. Solen var framme även då. Vi gick mindre väg mot havet och kom på vägen till Sundvik och gick ner dit. Då hade klockan blivit så mycket att vi gick tillbaka längs havet på Skåneleden. Rapsen längs vägen kändes mäktigt hög och kraftfull.

Frodig grönska vid stigen mot Hilleshög

Frodig grönska vid stigen mot Hilleshög

Den branta trappan vid Rustningshamn

Den branta trappan vid Rustningshamn

Stättan efter branta trappan i Rustningshamn

Stättan efter branta trappan i Rustningshamn

Ett perfekt fikaställe vid Hilleshögs dalar

Ett perfekt fikaställe vid Hilleshögs dalar

Mäktiga branter och vyer vid Hilleshögs dalar

Mäktiga branter och vyer vid Hilleshögs dalar

P1100830

 

 

Vandring på Hallands Väderö, sept 2015

SIK hade bjudit in till vandring på Hallands Väderö. Efter samåkning från Lund i 75 minuter och 11 mil till Torekov så samlades vi 21 deltagare till båtens avfärd kl 10. Solen sken och det var ingen vind. För övrigt hade vi i sällskapet SMHI´s observationschef! Han fick senare tillfälle att berätta om väderstationen på ön. Vi följde i stort en runda som finns i Vandringar vid Skånes kust av Karin Hoffman. Det blev en tur på cirka 8 km. Det blev en mycket fin dag. Att bokskogen är så stor och mäktig hade många ingen aning om. Det lär vara skog från 1700-talet och då var det kungliga jaktmark.

Hallands Väderö är namnet till trots en skånsk ö i Kattegatt, 3 km² stor, där nederbörden är mindre och solskenstimmarna fler än fastlandets. I januari 2006 fastslog Lantmäteriverket att Svenska kyrkan är ensam ägare till hela ön enligt en uppgörelse från 1753. Ön antogs dessförinnan vara statlig. Svenska kyrkan äger fyra stugor på ön som den hyr ut, men sedan 2006 måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att få lov att hyra någon av dem. Det finns åtta privatägda stugor på ön. Det finns skyltade vandringsstigar (en röd stig på cirka 6 km och en blå på cirka 3 km). Svarteskär, Sandskär och Brötholmarna är sälskyddsområde och där är det förbjudet tillträde året runt. Ön har också en fyr (tretton meter hög). Öns högsta punkt finner man på Kallskärslid 23,8 meter över havet. Ön består till en dryg fjärdedel av skog, en något större del är gräsmark och knappt hälften är kala berg eller enbevuxna klippiga och steniga områden.

En vacker promenad att börja med är den röda leden med utgångspunkt i Sandhamn som sträcker sig till Kappelhamn på södra sidan av ön, där Väderömuséet ligger. Det är en tydlig led genom skogen, ca 2 km. Precis innan man går in i Söndre skog passerar man Oa-dammen. Den är endast vattenfylld om våren och fram i juni vissa år blommar svärdsliljorna rikligt. I Söndre skog betar inga djur. Stengärdsgårdar som lades upp av de gamla skogvaktarna  ramar in skogen och har även förbättrats med stängsel som håller kor, hästar och får ute. Ulagapskärret är en av öns vackraste platser.

Öns västsida består mestadels av klippor och växtligheten bl. a av enebuskar med väldoftande kaprifol som slingrar sig däri, fläderträd och fina björnbärssnår. I augusti månad har man ganska stor chans att se sälarna som då sprider ut sig utmed öns kuster. Tidigare under sommaren håller de helst till ute i sälskyddsområdet där de känner sig säkrare när de har små ungar att ta hand om.

BoBokskogen på Hallands väderö

Sidan som vetter mot Torekov, Rätt svår att gå på

Sidan som vetter mot Torekov, Rätt svår att gå på

Betesmarken på Hallands väderö

Betesmarken på Hallands väderö

Skärgård på Hallands Väderö

Skärgård på Hallands Väderö

Maccialiknande vegetation

Maccialiknande vegetation

DSCN2006

DSCN2010

Falsterboudden, löpning och vandring

Detta är Ljunghusen när det är som finast i andra halvan av augusti då ljungen blommar.

Ljunghusen

Ljunghusen

Det blev en löprunda från Strandbaden ut mot Måkläppen och sen längs västerut på stranden och över till Falsterbo golfbana och längs skogsbrynet på södra sidan åter till Strandbaden: Rundan på 9 km.

Stranden med Falsterbohus i bakgrunden

Stranden med Falsterbohus i bakgrunden

Falsterbo strandbad

Falsterbo strandbad

Falsterbonäset bildades för endast ca 4000 år sedan när havsnivån sjönk. Näset byggs på än i dag genom geologiskt sett mycket ”snabba” processer. Vegetations- och markförhållandena är ovanliga för vårt land. Skanörs Ljungs  marktäckning utgörs av ett tunt torvskikt över sanden. Strandängarna bland annat väster om Skanörs kyrka har marskliknande karaktär och utbildar sin speciella strandängstorv. Sanden har nått näset väsentligen genom havsströmmar från östliga riktningar längs skånska sydkusten. Mellan Falsterbo och Skanör har kustlinjen efterhand förflyttats västerut. Detta har skett genom att långsträckta sandrevlar och strandvallar successivt bildats parallellt med kusten. Dessa avskiljer här vattenområden som alltså förvandlas till laguner.

Flygbild över Näset

Flygbild över Näset

Under 1930-talet och tidigare var Måkläppen en liten hästskoformad ö söder om Ule Nabbe. Ön har sedan vuxit ut åt norr och blev under 1990-talet landfast 500 meter norr om Falsterbo fyr och förvandlades därmed till en halvö. En ny revel har i snabb takt vuxit ut från Måkläppen och nått land öster om Nabben, som alltså numera är ”fångad” i en stor lagun. Måkläppens snabba tillväxt kan möjligen relateras till de stora sandmassor som i samband med Falsterbokanalens tillkomst på 1940-talet dumpades i havet ett par km söder om Falsterbonäset. Skanörs hamn, som tillkom omkring 1880, har också gett upphov till markanta kustförändringar på näsets västsida. Materialtransporten, som här är riktad mot norr, har delvis hejdats av hamnens pirar, och sanden har kommit att deponeras söder om denna. Här har Reveln fått en fortsättning i en bred strand, en så kallad ”plage”.

Falsterbonäset från flyget

Falsterbonäset från flyget

 

På Falsterbonäsets sydsida har den åt väster riktade materialvandringen resulterat i Stenuddens hakbildningskomplex och, under ett tidigare skede, i den nu fossila krumudden Ängsnäset. Under senare år har en mer än två kilometer lång sandrevel kommit att övertvära Ammebukten, som härvid förvandlats till en stor lagun.Den av vågorna uppkastade sanden torkar fort upp, när den utsätts för vind. Genom vinden förflyttas sandkornen sedan rullande eller studsande in från strandkanten och deponeras så småningom som kustdyner och andra ackumulationsformer. (från Jan O Mattsson, 2011).

Det är först när Littorinahavet började stiga för 9.800 år sedan och succesivt dränkte landområdena mellan Skåne och Danmark som vi kan säga något om hur Falsterbohalvön bildades.Littorinahavet steg till något mer än 5 meter över nuvarande havsyta och bildade en strandvall, som är särskilt tydlig sydost om Kämpinge. Sin högsta nivå nådde Littorinahvet ca. 6.000 år för nutid och började därefter dra sig tillbaka. Observationer under de senaste åren tyder på att tillväxten av Måkläppen accelererat.

DSCN2044 Vellinge kom in i Skåneledsfamiljen i maj 2014 då två nya etapper på Skåneleden tillkom. De nya etapperna tillhör Öresundsleden och är en rundvandring uppdelad på två etapper med nummer 20 och 21, sammanlagt 3,5 mil kustvandring. Största delen går igenom naturreservat där tältning inte är tillåtet så de rekommenderar att man nyttjar http://ljungenscamping.mamutwe… för övernattning. Leden har ingen anknytning till andra skåneleder. Kommunerna Lomma, Burlöv, Malmö och Trelleborg har alla ambitionen att få till en led och planerar för detta enligt Region Skåne.

Vandring på Skanörs vångar

Vandring på Skanörs vångar

Dolda moränkullarna vilar under, de som en gång stoppade upp vågorna och lät sandrevlar växa på höjden. De revlar som växte upp över vattenytan fick vinden fatt i, formade och omformade med böljande sanddyner. Bildningen kallas tombolo, där sandbankar förbundit ”öar” av hårdare material. Det sandvandrande havet kring halvön saknar motsvarighet i Sverige och är Skånes största naturreservat. Sandbottnarna och det grunda vattnet bjuder in fiskar som sill, horngädda, piggvar och sjurygg att leka och lägga rom. Mängder av fiskyngel tillbringar sina första år här och att tusentals fåglar hittar hit, till detta välfyllda skafferi, är inte förvånande. Halvön är dessutom spångbräda för många av Nordeuropas flyttfåglar. De samlas här innan de tar sats inför resan söderut. Fågellokalen är internationellt känd och hotspots hittar du vid Knösen, Flommen, Skanörs Ljung och Falsterbo fyr. Vid fyren utförs dessutom ringmärkning av flyttfåglar.

Mot spången ut till havet vid Skanörs kyrka

Mot spången ut till havet vid Skanörs kyrka

Vandra vidare längs fårade stigar, över ljunghedens torra tuvor och fukthålor. Skanörs ljunghed visar hur större delen av halvön såg ut för 150 år sedan, då området var utmark och fyllt av betesdjur. För att bevara landskapet och den speciella floran vårdar långhårig skotsk höglandsboskap heden. Norrut följer du kusten mot Knösen, förbi fler artrika betesmarker. Håll utkik efter strandmalört och den flotta växten blå svärdslilja. Stigarna över Flommen ger en sällsam vandringsupplevelse.  Här har du strandängar med revlar och laguner och du kan se småfisk och grodyngel pila omkring bland tuvorna. Annorlunda fåglar som skärfläcka och strandskata häckar och den oskattbara grönfläckig padda har sitt residens här. Strax har du sälarnas hemvist alldeles intill. Den halvmilen långa sandreveln Måkläppen har kolonier med både knubb- och gråsäl, de föder upp sina kutar här. Du får inte beträda ön, med undantag av perioden november till januari. (Cia Larsson, Skåneleden).

Skanörs ljung när ljungen blommar

Skanörs ljung när ljungen blommar

I slutet av september gjorde vi en kortare vandring ut mot Måkläppen (öppen nov, dec, jan). Skåneleden har tydliga markeringar utsatta nu och gångstigen är iordninggjord. Det är mycket som udden väkt till sig från det jag var här första gången kring 1978.

DSCN2017

Säregna björkar finns vid Falsterbo stadspark

Säregna björkar finns vid Falsterbo stadspark

En stadspark med imponerande träd

En stadspark med imponerande träd

Skåneleden ut mot Måkläppen

Skåneleden ut mot Måkläppen

Ut mot Måkläppen

Ut mot Måkläppen

Pallisader har gjort att stranden vuxit vid Måkläppen

Pallisader har gjort att stranden vuxit vid Måkläppen