Vedema, en söndagsvandring med höstfärger, okt 2012

Rökeån slingrar sig fram vackert i ravinen

Vedema är ett naturreservat nordväst om Hässleholm som Region Skåne förvaltar. Där har de lagt ut vandringsrundor från 5 km till 0,5 km. Det finns tre parkeringsplatser att starta från. Vi avverkade gul, röd, blå, orange och lila leder och fick ihop cirka 20 km utan att gå om samma sträcka mer än en kort bit. Vi parkerade på stora parkeringen mitt i området. På rullstensåsen gick vi till Barsjön och svängde ner till Gula leden som leder upp på 105 m höjd med branta sidor. Efter gult följde blått och den följer den breda och idag strida Rökeån en bit för att sen svänga upp i skogen och där gick vi på röda leden . Vid orange led, dvs Skåneleden, följde vi denna en bit norrut för att ha vandrat på Nord-syd-leden. Retur. Åter röd led. En bit före tilltänkt rastplats kom regnet. En stuga med nyss slocknad eld stod och väntade på oss. Riktigt mysigt. Om vindskydd är enstjärnigt så var detta trestjärnigt. Vi följde sen Skåneleden rakt österut, gjorde sväng och besteg Vedema hall som är 130 möh. På skogsstigar tog vi oss ner till blå led vid Rökeån, passerade Barsjön och gjorde lila leden. Denna utmynnar till väg 24. Grusväg och sen längs väg 24 en kort bit. Upp på gul led för att åter bese den fina kullen. En tredje gång såg vi Barsjön.

Högsta höjden i Vedema

Högsta höjden i Vedema

Detta är ett omväxlande och trevligt område. Rökeån slingar sig vackert fram. Vedema hall m fl höjder är fina. En vacker grön mossa utbreder sig i barrskogarna. Svampar, sammetssopp, trattkantarell, karljohan främst plockades. Annat fint var rullstensås, hallar, raviner, en bred å som slingrade sig fram och grönskimrande marker under barrskog.

På vandring i Sjöbo Ora, sept 2012

Med vy över Fyledalens öppning

Denna söndag skulle vi gå efter turen i Karin Hoffmans bok Rundvandringar Romeleåsen, nr 17, Sjöbo Ora. Turen är 20 km lång och lättgången. Omdöme: Första hälften ner till Vitabäck är fin, andra halvan går på skogsvägar och löpspår och är mindre upphetsande. Denna rundvandring startar med passage under väg 11 till skidbacken och sen längs höjdryggen västerut för att så småningom leda ner till kanten av oran (betuder skogklätt kulligt område) med vy över Fyledalens öppning. Denna kant följs ända fram till Vitabäck. Vitabäckshällor är ett naturreservat som passeras. Vägen är vacker med vyer över Fyledalen. Bokskog och furuskog växer på slänten. Vid Vitabäck finns en källa och en rastplats som vi nyttjade för en lunch. Vandringen fortsätter sen förbi kalhyggen och bokskogar på skogsvägar. Vägen till Tomelilla måste passeras eftersom det inte finns någon tunnel här. På denna sida vägen följer man motionsspåret som leder till campingen. Både här och i början av vandringen imponerades vi av gräsklippningen av vandringssträckan, är det kanske här man anlägger skidspåren på vintern?

Vandring kring Degeberga och längs Verkaån, sept 2012

Degeberga backar

Lördagen inleddes med tur nr 1 i Vandra med GPS, boken av Karin Hoffman, som går kring Degeberga. Denna tur går först runt Forsakarsravinen och sen in mot samhället. Vi gjorde tappra försök att nå den stig som fanns beskriven i boken men saker ändras på fem år och det var mest traktorspår här. Rutten går förbi en fiskesjö och sen mot Sockertoppen, en höjd som ingår i Degeberga backar. Toppen bestegs och en rast i solen var vi förtjänta av. Detta är som Brösarps backar med stenar utslängda. Cykelvägen Brösarp-Kristianstad passerar och leden går 1,5 km på cykelväg. Därefter upp i skogen på skogsvägar som slingrar fram. Den utmynnar i hembygdsparken som verkar vara väl nyttjad. Här fins också massor av gräsytor för boll och annat. Nu byggde vi på turen med att gå söderut till ravinen av Segesholmsån där Trollemölla och Trollalider finns. Vi följde stigen i början men vek sen av upp mot öppna marker som vi följde för att komma ut på en liten grusväg som följdes ca 1 km. Där det finns en skylt till Rallatedalen vek vi in på stigen längs ån. Här är väldigt vackert med branter på båda sidor. En trolsk stämning infann sig. Längre fram passerades två fiskesjöar och sen nådde vi stigens början. Hemåt gick det över träningsplanerna vid stugbyn och sen upp på höjden innan Forsakar nås. Här hade vi hyrt in oss över natten.

Nästa dag tog vi bilarna till Andrarum där vi skulle följa tur nr 5 i boken Rofyllda platser, rundvandringar, av Karin Hoffman. Den går längs Verkaån. Förbi slagghögarna efter aluntillverkningen, över vackra ängar på Gula leden bar det. En tilltalande ås med vackra ekar och betande får blev en bild av det pastorala landskap man ibland får sig beskrivet. Genom skogar längs ån med allehanda trädslag, över stättor och spänger, gårdsvägar och släpvägar, över en nästen genomrutten bro (ledstängerna var dock stabila) och sen var vi på Skåneleden vid Vantalängan. När vi satt oss för lunch kom solen och lyste genom bladverket så att det kändes som en vårdag med skir grönska. Nu gick vi på andra sidan ån och på mer lättgången stig. Först är det mycket högt och brant men lite senare går leden längs med ån. Den övergår i en grusväg fram till Hallamölla som vi nu återsåg. Därifrån till Andrarum blir det mer skogsstig med väldigt varierad fauna. Innan man kommer ut på öppnare marker passeras ett lite svårare parti där benstyrka och balans sattes på prov. Vi klarade det och kom så småningom upp på höjder igen och satte oss att njuta sol, värme och lukt av koskit. Även här är pastoralt. Den sista biten gick genom alunbrukets slagghögar. Målet var att nå kaffestugan kring kl 16 och det uppnåddes. Vi valde ett bord utomhus och fick ut gott kaffe och romkaka, chokladkaka, äppelkaka resp kakfat. Alunbruksbyn är en idyll. En fin avslutning på två fina vandringsdagar, tyckte alla.