Detta är Ljunghusen när det är som finast i andra halvan av augusti då ljungen blommar.
Det blev en löprunda från Strandbaden ut mot Måkläppen och sen längs västerut på stranden och över till Falsterbo golfbana och längs skogsbrynet på södra sidan åter till Strandbaden: Rundan på 9 km.
Falsterbonäset bildades för endast ca 4000 år sedan när havsnivån sjönk. Näset byggs på än i dag genom geologiskt sett mycket ”snabba” processer. Vegetations- och markförhållandena är ovanliga för vårt land. Skanörs Ljungs marktäckning utgörs av ett tunt torvskikt över sanden. Strandängarna bland annat väster om Skanörs kyrka har marskliknande karaktär och utbildar sin speciella strandängstorv. Sanden har nått näset väsentligen genom havsströmmar från östliga riktningar längs skånska sydkusten. Mellan Falsterbo och Skanör har kustlinjen efterhand förflyttats västerut. Detta har skett genom att långsträckta sandrevlar och strandvallar successivt bildats parallellt med kusten. Dessa avskiljer här vattenområden som alltså förvandlas till laguner.
Under 1930-talet och tidigare var Måkläppen en liten hästskoformad ö söder om Ule Nabbe. Ön har sedan vuxit ut åt norr och blev under 1990-talet landfast 500 meter norr om Falsterbo fyr och förvandlades därmed till en halvö. En ny revel har i snabb takt vuxit ut från Måkläppen och nått land öster om Nabben, som alltså numera är ”fångad” i en stor lagun. Måkläppens snabba tillväxt kan möjligen relateras till de stora sandmassor som i samband med Falsterbokanalens tillkomst på 1940-talet dumpades i havet ett par km söder om Falsterbonäset. Skanörs hamn, som tillkom omkring 1880, har också gett upphov till markanta kustförändringar på näsets västsida. Materialtransporten, som här är riktad mot norr, har delvis hejdats av hamnens pirar, och sanden har kommit att deponeras söder om denna. Här har Reveln fått en fortsättning i en bred strand, en så kallad ”plage”.
På Falsterbonäsets sydsida har den åt väster riktade materialvandringen resulterat i Stenuddens hakbildningskomplex och, under ett tidigare skede, i den nu fossila krumudden Ängsnäset. Under senare år har en mer än två kilometer lång sandrevel kommit att övertvära Ammebukten, som härvid förvandlats till en stor lagun.Den av vågorna uppkastade sanden torkar fort upp, när den utsätts för vind. Genom vinden förflyttas sandkornen sedan rullande eller studsande in från strandkanten och deponeras så småningom som kustdyner och andra ackumulationsformer. (från Jan O Mattsson, 2011).
Det är först när Littorinahavet började stiga för 9.800 år sedan och succesivt dränkte landområdena mellan Skåne och Danmark som vi kan säga något om hur Falsterbohalvön bildades.Littorinahavet steg till något mer än 5 meter över nuvarande havsyta och bildade en strandvall, som är särskilt tydlig sydost om Kämpinge. Sin högsta nivå nådde Littorinahvet ca. 6.000 år för nutid och började därefter dra sig tillbaka. Observationer under de senaste åren tyder på att tillväxten av Måkläppen accelererat.
Vellinge kom in i Skåneledsfamiljen i maj 2014 då två nya etapper på Skåneleden tillkom. De nya etapperna tillhör Öresundsleden och är en rundvandring uppdelad på två etapper med nummer 20 och 21, sammanlagt 3,5 mil kustvandring. Största delen går igenom naturreservat där tältning inte är tillåtet så de rekommenderar att man nyttjar http://ljungenscamping.mamutwe… för övernattning. Leden har ingen anknytning till andra skåneleder. Kommunerna Lomma, Burlöv, Malmö och Trelleborg har alla ambitionen att få till en led och planerar för detta enligt Region Skåne.
Dolda moränkullarna vilar under, de som en gång stoppade upp vågorna och lät sandrevlar växa på höjden. De revlar som växte upp över vattenytan fick vinden fatt i, formade och omformade med böljande sanddyner. Bildningen kallas tombolo, där sandbankar förbundit ”öar” av hårdare material. Det sandvandrande havet kring halvön saknar motsvarighet i Sverige och är Skånes största naturreservat. Sandbottnarna och det grunda vattnet bjuder in fiskar som sill, horngädda, piggvar och sjurygg att leka och lägga rom. Mängder av fiskyngel tillbringar sina första år här och att tusentals fåglar hittar hit, till detta välfyllda skafferi, är inte förvånande. Halvön är dessutom spångbräda för många av Nordeuropas flyttfåglar. De samlas här innan de tar sats inför resan söderut. Fågellokalen är internationellt känd och hotspots hittar du vid Knösen, Flommen, Skanörs Ljung och Falsterbo fyr. Vid fyren utförs dessutom ringmärkning av flyttfåglar.
Vandra vidare längs fårade stigar, över ljunghedens torra tuvor och fukthålor. Skanörs ljunghed visar hur större delen av halvön såg ut för 150 år sedan, då området var utmark och fyllt av betesdjur. För att bevara landskapet och den speciella floran vårdar långhårig skotsk höglandsboskap heden. Norrut följer du kusten mot Knösen, förbi fler artrika betesmarker. Håll utkik efter strandmalört och den flotta växten blå svärdslilja. Stigarna över Flommen ger en sällsam vandringsupplevelse. Här har du strandängar med revlar och laguner och du kan se småfisk och grodyngel pila omkring bland tuvorna. Annorlunda fåglar som skärfläcka och strandskata häckar och den oskattbara grönfläckig padda har sitt residens här. Strax har du sälarnas hemvist alldeles intill. Den halvmilen långa sandreveln Måkläppen har kolonier med både knubb- och gråsäl, de föder upp sina kutar här. Du får inte beträda ön, med undantag av perioden november till januari. (Cia Larsson, Skåneleden).
I slutet av september gjorde vi en kortare vandring ut mot Måkläppen (öppen nov, dec, jan). Skåneleden har tydliga markeringar utsatta nu och gångstigen är iordninggjord. Det är mycket som udden väkt till sig från det jag var här första gången kring 1978.