Kategoriarkiv: Italien

Sardinien sep 2019

Detta är en reserapport från en annorlunda resa till Sardinien på fem dagar varav två resdagar. Äldsta sonens arbetskamrat kommer från Sardinien och har startat ett reseföretag med sin fru. Genom kontakter i turistbranschen på Sardinien arrangerade han nu en resa för pensionärer och ägare av några mindre resebolag i Skandinavien för att uppmärksamma öns möjligheter för långtidssemester. De hade satt ihop ett program för att visa kulturen, maten, naturen, badmöjligheterna och orterna på en del av ön. Sonen hade berättat om mina vandringsresor till Medelhavet en gång om året för en grupp i pensionsåldern. Det var därför jag var inbjuden.

Den vackra östra kusten

Och vilken resa det blev! Vi var alla överväldigade av upplägget och människorna, maten, mm. Efter resan har vi inte svårt för att tala väl om ön!

Vi flög med Easyjet till Olbia med mellanlandning i Milano. Så får det bli när det inte är högsäsong. Vi kom ett tiotal från Skåne, två från Danmark, två från Norge och två från Färöarna. Vi startade med transfer i minibussar till den lilla staden Posada, knappt en timmes tur söderut. Det är motorväg som är ganska guppig och med markanta skarvar. Hyr bil med bra dämpning! Boende var ordnat på olika ställen för att visa och testa mindre boenden. För egen del kom jag i en grupp som bodde uppe i de smala gränderna vid försvarsborgen på höjden. Gamla hus kan ha sina begränsningar i bekvämlighet men välrenoverat och rent var det på alla ställena. Det är inget för handikappade men så är det ofta i de gamla städerna. En kort bit upp i berget på Su Vrau bjöds på middag efter presentation av resans upplägg och information från Portale Sardinia och kommunalrådet i stan. Det blev mycket pasta dessa dagar men det är de duktiga på.

Efter riklig frukost på lokal bar tog vi oss upp till borgen. I tätorterna här är gatorna i gränderna stensatta. Det blev en imponerande vy över nejden för de som vågade klättra högst upp. På programmet stod sen en titt på en nuraghe. Denna San Pietro är en av 7000 försvarsborgar som återstår av de 15 000 som funnits. De byggdes med avstånd till varandra så man kunde kommunicera. Lunchen skulle vi själv medverka i på Maria Caterina Green Village, ett hotell med restaurang i närheten. Det var tillagning av pasta från grunden under ledning av en 84-årig dam och hennes anhöriga. Tre sorter gjorde vi. Lärorikt och trevligt! Endast vatten fick intas under arbetet, vinet fick vänta. Pasta som småsnäckor med tomtasås, spädgris och dessert som vi gjort av pasta med ostbit och citronskal inuti vilka friterats. En specialare för ön. Vi skulle nu söderut till staden Dorgali och då passerar man ett gigantiskt marmorbrott längs vägen. Vi hade tid att svänga ner till stranden och såg de vita sandklitterna. Vattnet måste ha varit 27 grader. Vi skulle även hinna med ett lantbruksmuseum som byggts upp av en kulturintresserad bonde och hans son. Det var mycket imponerande. Namnet är s´abba Fresca och har varit öppet några år. De bygger ut det efterhand och ska kunna ha boende senare. Där visas hantverksredskap och jordbruksmaskiner, mm. Växtligheten harmonierar med husen.  Dorgali var nästa ort för boende, även här på lite olika småboenden runt om i stan. Ofta är det lägenheter som erbjuds och det passar ju bra för boende under längre tid. Innan middagen på Albergo Diffuso Glivine, ett hus som kommunen köpt in och renoverat för kulturändamål, berättade vice borgmästaren om staden och fyra manliga sångare framförde ett mycket speciell sångstycke där en speciell teknik användes. Senare kompletterades de med accordeon och mungiga. Ett dansnummer med en medelålders man och en ung kvinna imponerade. Det blev mer musik och sång efter maten, ett medryckande accordeonstycke och lite sång till. De som ville kunde dansa med.

Andra dagen var vikt för en båttur från Cala Gonone söderut en timme till en badstrand. Vilka vyer över bergen, grottorna och små stränder! Jag hade inte sett något liknande. Stranden Carla Goloritze är rymlig och bergen skuggar den som söker skydd för solen. Ett underbart bad fick vi. Det var ordnat så att båt hämtade för tillbakafärd med strandhugg för picknick vid Cala Luna. Ett dignande sådant uppdukat på sanden på korkunderlägg. Det klarade sig! Rå fänkål till skinka, ost och korv passar utmärkt. Dorgali-vin var drycken. På platsen finns servering, mm. En vandringsled går ner till denna plats. Det tar 2,5 timme att vandra från Cala Gonone om man först kör en bit upp i berget och börjar där. Efter återkomst körde vi till en liten vingård för vinprovning, tre röda och en vit. Druvan är Cannonau som är en sardinsk druva. Arga Ruja heter gården. Dottern till grundaren driver gården och visade stor kunskap. Sen gick färden till Galtelli med boende i väldigt fin lägenhet i centrum. Alla resenärer var nöjda med sin inkvartering här. Det blev samling på ett matställe vid genomfartsvägen för middag. I denna stad är det inte lätt att hitta i gränderna.

Dagen efter gick vi upp till en gammal gård mitt i stan från 1700-talet, som varsamt renoverats liksom föremålen som tillhört gården. Det blev först en kort lektion i vanliga ord och fraser på sardinska. Vi fick sen en lektion i bak av de tunna bröd som man har till alla måltider här på ön. Vi gick en runda i stan och besökte först två damer i volontäraffär med modell över staden som den såg ut förr. Mycket fint. Nästa besök var i ett väveri med två flitiga kvinnor som vävde mattor, mm. Lunch var framdukat på gården och vi fick den goda pecorinoosten som bearbetats av larver och är krämig. Charkuterier, melon och vindruvor, mm, också. Deras eget vin serverades. Därefter kom damen som skulle visa marmeladtillverkning. Nu kallar vi det inte marmelad utan snarare energikaka. Det är honung, socker, skalad och delad mandel och apelsinskal. Detta rörs länge i kopparkärl över eld och bankas sen till den hårda kaka det är. Den görs bl a till bröllop. På kvällen blev det stämningsfull sång av åtta manliga sångare. Det är sånger från medeltiden som man på senare år tagit upp. En mäktig upplevelse när de står i främre delen av kyrkan oftast fyra åt gången med armarna om varandra för avstämning. De ville bjuda på ett glas vin efteråt i sin ta lokal som kommunen ställt iordning åt dem. Sista punkten var kvällsmål en liten bit utanför stan, pizzabuffe´och lite chark och ost före. Borgmästaren var där och pratade.

Rapalloturen 2018, vandringar vid kusten i Ligurien

Vi blev 18 som grav oss iväg på vandringsäventyr till Ligurien. Gruppen började i Nice 2014, fortsatte med Rapallo 2015, Mallorca 2016 och Costa Brava 2017.

Våra turer på Portofinohalvön 2015 och 2018

 

 

2 okt, tisdag
Buss från Milano flygplats till Rapallo, 20 mil. Jag hade glömt hur kurvig nerförssträckan till Genua är.  Vi hade chartrat en buss, tåg hade varit bekvämare. Det blev en eftermiddag på stan denna första dag. Hotellet vi bodde på även denna gång är beläget nere vid strandpromenaden.

Rapallo

3 okt, onsdag
Vi vandrade Från Rapallo till St Margeritha på stigen en bit upp på berget. Det blev bad utanför hotel Monopole. Vi gick först längs den trafikerade vägen och sen uppåt på markerade leden. Där den långa piren finns tar man höger och direkt därefter vänster. Vi kom ner till badstranden Paraggi. Efter bad gick vi ut till Portofino på leden. Vi tog båt hem till Rapallo.

Välpreparerad led

Portofino

4 okt, torsdag
Vi tog buss norrut till Ruta som ligger före Camogli. När bussen passerat en tunnel hoppar man av i det lilla samhället. Vid kiosken går leden ner på gammal stensatt smal gata med trappor. Det går nerför och nerför och vi kom ner till husen utanför stan. Sen är det en led från en sidogata ut till udden. När vandringen uppför är slut och man når bebyggelse finns ett trevligt kaffeställe med lite ätbart att ta med. Båten kom 14.45 till den lilla piren där vi också tog vår picknick för att sen nå Camogli. Det blev ett skönt bad på stranden där. Vi tog tåget hem.

Vackra trädgårdar längs vägen

Föregångarna till vägarna

Vid bryggan för avfärden

5 okt, fredag
Vi tog tåg till Sestri Levante som ligger en bit söderut. Vi delade upp oss, så vi blev tolv som tog oss ut på och runt udden, sex stannade kvar i stan. För att komma på leden går man affärsgatan neråt och i ett gatt finner man skylt till leden. Det är drygt 300 höjdmeter att gå. Turen är trevlig med omväxlande underlag och fina vyer. Vi gick också ut på den lilla udden där gamla stan är belägen. Sen blev det tåg hem. Övriga gruppen strövade runt i stan denna dag.

Sestri Levante där nere

Ute på udden

6 okt, lördag
Vi tog tåg till Monterosso som också är söderut och start eller början på Cinque Terre-leden. Tåget blev fullt sen vi köpt våra biljetter! Det är populärt att åka här. Vi delade upp oss så 12 gick leden till Levanto och sen till Bonassola, vilket blev 13 km. Från stationen går man norrut där markerad led visas. Det är rejält uppför på mycket blandat underlag och varierande vyer och vegetation. Mitt på följer man kullen längs havet. Så är man nere i stan och kan följa kustpromenaden tills man når den gamla järnvägstunneln som är cirka två km lång. Det finns gluggar som lättar upp dunklet. Cykelbanorna går bredvid. Så fint! Bonassola nås och stationen också. Resten av gruppen gick första delen på Cinque Terre-leden.

Monterosso där nere

De tolv

7 okt, söndag
Vi bestämde oss för att komma till kyrkan ovanför stan, 600 meter upp. Några tog linbana upp, några gick upp till kyrkan. De som gick startade vid linbanestationen och följde trapporna intill. Sen svängde leden av. Det blev för tråkigt för en del så de gick ner och tog liften de också. Picknicken intogs bakom kyrkan när alla var samlade. Sen tog några en tur till toppen av berget. Detta sker på en kort led med små kapell som skildrar Jesu lidande. Några gick ner. Eftermiddagen tillbringades i stan. Detta var enda dan med lite småregn och moln.

På väg mot toppen

Den trevliga staden Rapallo

8 okt, måndag
Vandring till Portofino. Picknick intogs strax före orten, där vi fann en liten halvrund sittplats, för i Paraggi fanns inte sådan. Några tog båt hem, några gick, det blev 16 km för de som gick. Vi gick längs vägen hela vägen hem. Bad i Paraggi.

På väg ut mot Portofino

Fin gångväg ut

Södra Italien april/maj 2016

Resan startade i Rom med hyra av bil i tolv dagar. Turen gick till Maiori som ligger mellan Amalfi och Salerno, till Cilentohalvön tre timmar söderut, till Tropea-trakten på tåspetsen på stöveln också drygt tre timmars biltur, till Apulien på klacken och sen hemåt via Garganohalvön upp till Pescana och sen genom Abruzzerna för att avslutas i Rom.

Från Ravello mot Maiori

Från Ravello mot Maiori

Vägen från Salerno till Maiori är ytterst slingrig och smal. I april/maj är det dock lite trafik. Maiori ligger vid kusten med Lattaribergen intill. Nära ligger Ravello på en höjd dit det även går en vandringsled vilket innebär uppförsbacke! Maiori är relativt stort med strandpromenad, lungomare, och ett trevligt promenadstråk längs utloppet av vattendraget genom stan. I Ravello bör man besöka de två fina trädgårdarna, Ruffalo och Cimbroni med fina planteringar och fina vyer. Längre upp finns Scala som även den är fin. Vägen till orterna är mycket slingrig och smal. Kör man sen ut till motorvägen får man en fin vy över bergen och Salerno.

Maiori

Maiori

Vi tog vägen till Cilentohalvön och Parco Nazionale del Cilento via motorväg till Batapaglia och sen vägen förbi Paestum  till Acciaron som är en badort med mycket fin sandstrand. Vi bodde en bit upp i bergen i San Mauro, en trevlig liten ort. Här finns en del hus som har övernattningsrum. Vägen upp är slingrig med fina vyer. Det finns flera vandringsleder här uppe eller så nöjer man sig med att strosa runt i någon by och njuter av växligheten och vyerna. Det är väl inte helt lätt att följa kartorna! Ta en tur till högt belägna Castellabate och Oliastro vid kusten för det fina böljande landskapet.

Acciaron

Acciaron

Stranden i Acciaron

Stranden i Acciaron

Cilentohalvön

Cilentohalvön

Cilento

Utsikt från San Mauro

Utsikt från San Mauro

Väg mot Capo Vaticano

Väg mot Capo Vaticano

Vi valde att ta kustvägen söderut pga dimma i bergen. Bergen längs vägen är fina. Där Cilento tar slut söderut börjar berg utmed havet, det är en slingrig och vacker väg lik Amalfivägen. Det är lite trafik. Några slättområden finns men sen är det vackra berg igen. Efter motorvägen börjar en rätt dålig väg med håligheter ner till Tropea. Vi bodde nära Cap Vaticano. Landskapet är böljande och vackert. Här finns fina sandstränder och vikar. Vi bodde vid Tonnicellibukten med flera hotell att välja mellan. I maj är priserna på rummen behagligt låga. Stranden vid orten St Maria är tilltalande. Det är nära till Tropea, även den med sandstränder. Längre söderut finns fina Scilla och vägen dit är av Amalfikaraktär. En del orter med mycket trafik måste passeras. Här märks av fattigheten i södra Italien. Vi tog motorvägen tillbaka, en hisnande väg med mest tunnlar men också fina vyer. Gratis dessutom! Vägen in mot Cap Vaticano går genom ett Toscanaliknande landskap.

Vy från Castellabate

Vy från Castellabate

San Maria vid Capo Vaticano

San Maria vid Capo Vaticano

Vägen mot Scilla

Vägen mot Scilla

Scilla

Scilla

Vägen till andra sidan dvs till Apulien går genom ett ganska slätt område med fruktodlingar. I Apulien börjar ett annat landskap med gärdgårdar av sten och olivträd och vin. Även trullihusen börjar här. Vårt mål var en gård utanför Ostuni. De heter masseria här. Här kan man finna lugnet. En löprunda bland tusenåriga olivträd kan rekommenderas. Staden är förtjusande där den med vitmålade tronar en bit upp i landskapet. Stränderna är väl inget att hurra för då det ofta blåser och är flackt. Staden Lecce finns en timmes bilväg söderut över slättområde. Längre söderut ska det vara ett betagande landskap. Nu i början av maj är det grönt och frodigt för att senare övergå i torrt och sönderbränt. På hösten övergår det i röda färgnyanser. Kör man norrut inåt landet genom de orter som finns här upplever man ett vackert landskap. Vägarna håller en hög standard. Vårt mål var Trani. Den har en trevlig gammal stadsdel med en fin gammal hamn.

Apulien och en av städerna i vitt

Apulien och en av städerna i vitt

Kring Ostuni

Kring Ostuni

Nästa mål var Garganohalvön och naturreservatet med ett imponerande antal orkideer. Tiden var knapp så det var mest utblommande exemplar vi såg. Kusten är fin här med flera fina orter. Det är ett populärt fritidsområde med många hotell. Vidare norrut är det ett platt landskap. Mycket av kusten söderom upptas av saltutvinningssjöar.

Strand vi Termoli, norr om Gargano

Strand vi Termoli, norr om Gargano

Färden norrut blev efterhand allt finare, dels pga en fin motorväg dels av att ett böljande landskap började. Efter Pescara och västerut mot Rom passeras ett enormt fint bergsområde, Abruzzerna. Vägen går genom dalgångarna.

I Rom fick vi en mycket fin första dag med en promenad på 14 km genom parker och förbi fornlämningsområden och monumentalbyggnader. Annars kan Rom upplevas som stökig med all biltrafik.

Rom och rosenträdgården

Rom och rosenträdgården