Kategoriarkiv: Italien

Toscanaresan 17-28 april 2023

Turen: 17 mån. avfärd, vara på Kastrup 7.15 , flyg 9.10. Anländer 11.30. Hämta bil 12. Till Greve in Chianti. hotell . 18 tis. Gick stan och omgivningarna bl a ort en bit upp ovanför. 19, ons. avfärd söderut, ca 8 mil till St Quirico d´Orca.. 20, tor. Pienza. Montalcino. 21, fre., Montepulciano, 22 lör. Till Arezzo, Caprese in Michelangelo. 23, sön. Caprese, tur till Sansepolcr och Algheri . 24 mån. Till Prato. 25, tis. Tur till Florens. 26 ons. Tur till Montcantini de Terme. 27 tor. Tur till Pistoia. 28, fre. hem kl 12.20, flygplatsen 10.30, lämna bilen

Kostnad Två personer: Flyg SAS med resväskor: 4 800 kr, Bilhyra 11 dagar: mån-fre, 4 200 kr, Hotell 11 nätter: 950 euro, 11 000 kr, Parkering: 450 + 360 böter, Vägavgifter: 200 ca, Bensin: 730+4100= 1 140 kr. Totalt 1 000 kr per person och dag, plus mat

 Turen:  11 dagar främst söder om Florens med orter som Greve in Chianti, S`Quirico d´Orcia mitt i fina toscanska landskapet med böljande gröna fält, alléer med enar, ensliga vingårdar, slingrande vägar med rätt dålig asfalt och böljande landskap. Sen lite bergigare område borta vid Arezzo med befästa städer, slingriga vägar upp och ner över skogsklädda berg och boende i ett gammalt komplex med stenhus. Därefter slätterna kring Florens med enorma plantskolor, intensiv odling och smala landsortsvägar och fina gamla stadskärnor och kurorter. 

   Trafiken var intensiv runt Florens och vägval och trafiklösningar som var nervpåfrestande. Sen ett antal år har Florens spårvagn från flygplatsen och från en plats nära västra motorvägen vilket är utmärkt för då sätter man bilen gratis där eller åker med bussen dit och på 25 minuter är man inne i centrum. 

   Från den minsta lilla ort på landsbygden till mellanstora städer och större centralorter finns dessa intakta stadskärnor och ibland ringmurar som man häpnar över. Där finns dessa ”pallazzo” där förmögna familjer bott och som nu ofta inrymmer annat. Alla offentliga byggnader och privata torn finns överallt. Det måste kosta mycket att underhålla alla dessa byggnader som kanske inte alltid är så ändamålsenliga för nya verksamheter. Små städer kan ha åtskilliga museer som alla är sevärda. Piazzorna i orterna har kaffe- och matställen som man slår sig ner på om njuter av atmosfären. En ort som Montecatini in Therme har förutom gamla byggnader för termalbad även enorma parkområden som man häpnar över. 

   Ta det lugnt och greppa inte över för mycket när ni är här! Man kan inte ta in för mycket intryck! Glöm inte sitta på piazzorna och se på folklivet och njuta kaffet eller vinet eller båda. 

   Florens bara häpnar man över. Vi kom in vid tretiden och åkte vid åtta på kvällen. Vi hann strosa på de mest kända gatorna men även små udda och se på byggnader och statyer men råkade även komma när det var en konsert i en väldigt fin atriumgård. I kvällssolen längs Arno gick vi tillbaka.

   De gamla centrumen i Pistoia, Pienza, Arrezzo, Anghiara, Sansepolcro, Montepulciano, Montalcini med piazzor, stadshus, kyrkor, palazzo/palats för de besuttna och museer är unikt.

  Vi råkade inte komma när någon festival försiggick. Annars finns åtskilliga.  I Italien firar man mycket och prioriterar att träffas både inomhus och utomhus. Kulturen står högt i rang. 

   Cyklister i alla åldrar, cykeltävlingar, mountainbikes, terränglopp, . Men inte vardagscyklister i städer eller på landsbygd! Det är för farligt! Och landsvägscyklisterna lever farligt på de smala vägarna! Någon allemansrätt finns inte heller! ”Cammino di San Francesco” är en pilgrimsled som går genom landet. Det skyltas mycket om den i Toscana. 

Tisdag: Gick i villakvarter, ner mot ån, branta backar. Till en restaurang, tog platta med chark och ost mm väldigt god, sen spagetti. Ett glas Chianti. Sen uppför höjderna längs landsortsväg och kom till liten trevlig ort uppe på backen, Montefioralle. Såg orkidé. Olivträd och vin. Neråt till hotellet. 

På väg till en liten by utanför Greve, upp en bit

Onsdag: Körde till  Castellina in Chianti där vi gick i berömda tunneln och sen till kafe för kaffe, pizzabit och kaka och ett glas vitt.    Till bilen och sen hela vägen till San Quirico d´Orcia där vi bokat boende, Finestra sulla val d´ Orcia, ett privat boende i en villa med några lägenheter. Vackra vyer hela vägen, först odlingar av vin och oliver, sen på slutet gröna kullar med enar. Boende i lägenhet på andra våningen. 930 kr per natt. Balkong. Tog en kaffe där. Gick en runda i stan, rätt kyligt. Köpte porchetta och salami mellan två bröd dvs två st. Vin och detta på kvällen. Få människor ute. En ensam man i vinhus. Vacker buxbomsträdgård med park i två plan. Ringmur som var välbehållen. Smala stenhus i tre plan, trappan tog halva ytan. Många små affärer med varor för turister. 

SAN Querico, mycket att se på

Torsdag: Körde till Pienza. Vingårdar uppe på höjderna. Ett böljande landskap med eneträd till flera av gårdarna. Vinodlingar, gröna fält, en del med gula blommor.  Citta di Luce – staden av ljus. Staden av renässans. Piccolamini, som blev påve Pius II önskade denna staden. Den skulle vara en mönsterstad av renässansmodell. Det blev bara några byggnader. Torget med katedralen, stadshuset och några andra byggnader och intill en väldigt fin utsikt över landsbygden.    Vi körde vidare till Montepulciano som ligger 600 meter över havet. En befäst mur går runt stan, gjord på 1500-talet. En lång vindlande gata leder en upp till högsta höjden. Stadshuset med torn är från 1400-talet. Det blev en lång promenad uppför och sen i vindlande gator nerför. Dessemellan vackra byggnader och fina utsikter.  Vi körde hem vid 18. Vägarna är inte breda, slingrande och låg lite upp och ner. Asfalten är ganska dålig men eventuellt har man påbörjat omläggning för första biten mot Pienza håller man på att fräsa om, cirka en decimeter ner, och lägga ny asfalt på.  Vi köpte pecorinoost i liten affär vid vägen, en stor mild som lagrats i tre månader och en bit hård som lagrats i 12 månader. Ostarna anses som de bästa i Italien. Vi köpte en bit porchetta och fänkålssalami som vi åt på kvällen. Vi gick en runda kring och i stan vid 20-tiden. Idag var det lite fler människor ute. Några regnskurar kom in der dagen. Temperatur mellan 16 och 22 grader och mest sol. 

Utsikt från Montepulciano

Fredag: Till romerska badet Bagno Vignoni, bara 5 km iväg. Restauranger och matställen och så badet. Nedanför där en mölla legat fanns bassänger med 35 gradigt vatten. Vi körde till Castiglione di Orcia. Där förbereddes ett lopp för långlöpare. Vi hittade en restaurang som kunde servera oss. Fine-dining med avsmakningsmeny för 75 euro fanns också. Stora höjdskillnader, trevlig by. Nu startade loppet.  Vi körde till Montalcini på slingriga vägar med fin utsikt. Staden ligger på höjden med ett berg med en Borg intill. uppför trapporna och genom stan med vinbutiker och matställen. Vilket utbud av viner.

Lördag: Körde vid 11 till Arezzo på små vägar, dvs inte stora vägen som gick nära. Nu är landskapet annorlunda, mer skog och efterhand mer berg omväxlande med slätter. Passerade många små byar, några som låg uppe på topp med väggarna som försvarsmur. Vägarna fortsatt med dålig asfalt. Vi hittade parkering nära muren i Arezzo. Easy Park fanns här men begränsat till två timmar. Vi gick mot gamla stan. Först den romerska amfiteatern vars grunder finns kvar, museum intill. Den ska ha rymt tiotusen personer under gladiatorspelen. Skådespel åt folket! Bröd och underhållning så blev man nöjda. Ungefär som idag. Populism men uppfyller man inte vallöftena så kan man åka. Vi gick uppför smal stensatt gata invid mur och kom till en liten piazza. Ett lokalt matställe. Vi gick upp till stora torget på gata som lutade uppåt. Grandiost torg med stadshus, loggia, museum, affärshus. Gott om folk idag. Till St Maria kyrka som imponerade med takmålningar. Liten sångövning pågick. Till fler gamla hus och till nästa piazza. Vi körde mot boendet, i Caprese de Michelangelo. Nu var det vindlande små vägar upp och ner. Skogen tilltog och höjderna likaså. Kan det finnas större väg? Det skulle ta en timme. Ägaren hade skickat mejl men det hade jag glömt. GPS enl Booking stämmer nämligen inte. Vi passerade Lama, vilket vi inte skulle ha gjort, kom upp i väldigt liten by med stenhus. Jag ringde, Britt gick iväg upp. En man och en kvinna skulle till Caprese och ville lotsa oss rätt. Det gjorde de, i hög fart. Ända upp på den smala vägen men nu med betong, vilket inte var fallet för 9 år sedan. Där långt inne låg stället, flera stenhus med nio rum totalt. Bio Agriturismo il Vigno, (info@ilvigno.com) (www.invigning.com). (1100 kr per natt). Ägaren kom ut och välkomnade oss. Han hade inte sålt, vilket de funderade på för nio år sedan. Istället hade de köpt lägenhet i Anghiara där de bor på vintern, bl a för barnens skull. Husen har en gång på 1700-talet bebotts av flera familjer som var självförsörjande till ca 1970. Sen bodde en kvinna ensam kvar medan övriga i huvudfamlijen spritts till olika delar av världen. De köpte bara socker, lemon och i byn. Alla hus är renoverade. Alla rum var uthyrda idag. Vi fick högst uppe under takåsarna. Elementen var på för fullt. 45 kvm fick vi. En välkomstdrink sen i baren. Onsdagar och lördagar serveras fyrarätters middag för 26 euro. Vi tog lite på rummet. Internet funkade inte här uppe. 

Upp till Michelangelos födelseplats

Söndag: Vi körde vid 11 till Caprese de Michelangelo och gick upp till borgen där han växte upp. Ett museum med huset de bodde i, murar, konstgalleri med statyer och tavlor mm. Statyer även ute. De stängde 13 så där hade vi tur. Vi körde till Sansepolcra. Muromgärdad stad med många halvhöga torn och palazzo för rika familjer. Söndagsstämning. Vi började med middag. Vi gick in i staden och förundrades över alla vackra hus. Sökte borgen men den var i andra änden. Jag gick runt den sen men ej öppen utan eftersatt underhåll hade stängt den. Tänk alla gamla hus i Italien och vad ska man ha dem till? Vi körde hemåt men jag ville ta en titt på Anghiari så vi körde av. P-plats som vi sen inte hittade, nästan på. Mycket kuperat i stan. Hantverksförsäljning denna veckan, så mycket folk ute i den vindlande gatorna. Vi vände när lätt regn kom. Hittade knappt ut. Tog hjälp av långa gatan men kom ändå fel, till slut iväg.

Måndag: Frukost efter koll på boende i veckan. Hittade ett i Prato. Ägaren har gjort mycket av renoveringen själv. Har skog också. Fint gjort i detalj. Körde till St Stefano för att få större väg till Arezzo och sen motorväg till Florens. Kom fram vid 14. Till ort utanför Prato. La Rugea, Le Spighe Resort. Bröllopsställe. Agriturism. Liten o smal väg ut och sen grindar och park. 396 euro för fyra nätter utan frukost. (1 150 kr per natt). De har inte matsal. Fick lite större rum än bokat. Vintagestil överallt. Vi körde för att äta men inget är ju öppet så dags. Det blev kebab resp kall falafel hos en indier som satt på teven med indisk såpa. Gick en runda. Medicis villa ligger i denna ort. En jättelik park runtom. Världsarv. Hem över den platta marken. Tog en Pernod. 

Montecatini parken

Tisdag: Efter lång frukost mm körde vi mot Florens efter ägarens beskrivning. Inte fan hittade vi rätt. Många och dåliga vägar med skitdålig asfalt. In i förorten Scavelli där vi till sist hittade parkeringen till spårvägen. Först en enkel lunch där. Gratis parkering. Nog ganska nytt med spårväg dels härifrån dels från flygplatsen. In till centrum vid stationen på 26 minuter. Det regnade några timmar idag. Massor av folk både på spårvagnen och i stan. Vi gick mot de kända platserna. Först en kyrka sen Domen, katedralen. Långa köer för att komma in. Vi gick runt den och imponerades. In på ett cafe och tog latte special och varsin fin kaka. Bara afrikaner i betjäningen. Vi gick mot paleozoikum Vinci. Där hade börjat en konsert med filmmusik som jag tydde det. Mycket fint. Vidare till Ponte Viccio. Massor av folk, nu var det sol, kl var 19. Vi gick mot stationen. Carrefour för kvällsmat och frukost. Sen spårvagn. Nästan mörkt. GPS hem men den ändrade tydligen sig för vi kom in på småvägar, genom förorter och byar och upp och ner. Till sist äntligen hemma. Tog bröd, hård pecorino, parmaskinka, fänkålskorv, naturvin, mm.

Onsdag: jacuzzi på första våningen. Romersk stil med mosaiker på vägarna och små statyer. Ljummet i vattnet. Sen efter diverse plock iväg efter 13. Körde till Montecatini di Therme, ca 4 mil iväg. Mest motorväg idag, faktiskt. Gick sen upp mot de olika termalbaden. Många hus står och förfaller. Det kom en skattebestämmelse för cirka tio år sen så baden får inte längre subventioneras. Turisterna försvann. Enormt stora parker och där termalbad som står stängda. Vid platsen där vi parkerade finns ett ganska nytt som är öppet. Vi tog en kaffe vid ett gammalt bad. Behagligt i skuggan. Strosade sen runt. Imponerande byggnader och parker.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Torsdag: Vi körde vid halv 12 till Pistoia. Körde lokalvägen, bebyggelse längs hela vägen i en följd. Kom lätt in i stan, parkerade. Tvåtimmars. Gick upp i stan mot Katedralen. Gamla fina hus runt hela piazzan. Gick en runda och fann en trevlig restaurang på en liten piazza. Det blev pasta carbonara, tegliatelle. Och en god dessert. Gick och tittade på fler hus och fann ett kafe där vi tog kaffe och kaka och vin. Sen mot bilen.

En film från resan (23 min)

Sardinien 4-11 okt 2022 – en vandringsvecka

Vi var 11 personer som gav oss iväg till Sardinien för en vandringsresa. Det är sjunde gången vi reser, denna gång var det flera som avstått pga ålder, världsläge, andra resor, mm. Tre nya deltagare fanns med. Jag hade anlitat Bobore Bussa på https://www.experiencesardinia.se/ som är ”ett nätverk för att knyta kontakter för att erbjuda tjänster och produkter” och som arbetar med Portale Sardegna, (Bobore anger openvoucher.com och då kommer man till https://www.welcometoitaly.com/en/about-us där Portale Sardegna finns med. 

(PS egen sida är bara på italienska).

   Bobore finns i Malmö, kom dit med familjen för 5-6 år sedan, och jag har anlitat honom för att leverera mat till ett par sammankomster och varit med honom på Sardinien 2019 tillsammans med några reseföretag, m fl. 

   Bobore var med på resan och vandringarna. För att få säkra och innehållsrika vandringar anlitade han/de en lokal vandringsguide, Alberto, för de flesta vandringarna. Vid vandring i en naturpark hade vi guide från platsen. Jag fick förslag på turer och aktiviteter och vi lade upp veckan tillsammans. Eftersom man ser på svårighetsgraden på en vandring på olika sätt var det spännande att se vad det kunde bli! Alberto testade oss på första vandringen för att se ”vad vi gick för”. Den vandringen var tuff! Vi gjorde dock inte några ändringar i veckans kommande program. De som inte ville följa med en dag för att vila eller göra annat kunde göra det. 

   Denna resa var lite ny för dem eftersom jag bad dem boka både flygresa och boende. Det kändes lite ovant att boka via Easyjet eftersom det var nytt för mig. Han fick därför en lista på deltagarna med passnummer, mm av mig. Ticket kunde erbjuda flyg med Lufthansa för 5000 kr men här kom vi undan med 3500 kr. Priserna har ju gått upp sen pandemin. Mellanlandning dit i Milano och hem i Geneve. Vi tog med resväska för alla för enkelhetens skull. Det är utcheckning och ny incheckning vid mellanlandning. Allt gick smidigt och bra. 

   Hotellet ligger i Cala Gonone som är 10 mil söder om flygplatsen Olbia. Det är trestjärnigt och ligger 100 meter från badet inne i stan. Orten är trevlig och ligger vackert. Båtarna till sevärdheterna utgår därifrån.

I resan ingick transfer till och från flygplatsen, cirka 80 minuter. Vi hade även flera transporter till vandringarna. 

   Två middagar och en lunch ingick, resten fixade vi själv med inköp på morgonen av bröd, ost charkuterier, grönsaker och vin. För de som deltog i allt blev det bara 600 kronor inkl en båtresa och en bussresa extra. 

   Man kan ha otur med vädret i oktober men det hade inte vi. En kraftig åska med störtskur under 20 minuter sista dagen (när vi var i en bar) var en nyttig påminnelse vad som kan hända om man inte har kollat väderutsikterna vid en vandring. Det var cirka 23-28 grader varmt under veckan. Så verkade det bli veckan efter också. 

   Genom Bobores kontakter kunde vi besöka några ställen vi inte annars kommit till. Till exempel en herdefamilj i bergen, där vi även serverades en intressant/god lunch. Nuore är hans hemstad så där tog vi en trevlig tur. 

   Båda vandringsledarna är väl insatta i Sardiniens historia och växtliv så av det fick vi en hel del intressant information. 

   Det område vi rörde oss i är bara en liten del av ön. Dock fick vi se många naturtyper och historiska minnesmärken. Hur är det då på resten av ön? Ja, många fina stränder finns det kunde man notera från flyget. Vi såg en av 7000 nuraghes, som är bevakningstorn och bosättningar från tiden 1800-900 före vår tideräkning ungefär. Av romartiden såg vi lämningar av bostäder och vägar. 

   Av spektakulär natur såg vi ravinen Su Gorruppo i nationalparken Gennargentu vid Nuoro, de branta bergen och grottorna söder om Cala Gonone med Calu Luna, som är en bergig vik med sandstrand, den långa stranden med pinjeskogen mellan Cala Gonone och Orasei och naturområdet vid Bolotana med idegranar och ekskogar. 

   Vandringarna var från hotellet till Cala Luna på stenig stig första dagen. Sen var det med buss till startpunkterna som var La Solitudine vid Nuoro, plats sex km norr om Gorroppu, plats förbi Bolotana, plats för att å Nuraghe Mannu och sen stranden Cala Fuili med vandring till hotellet och sist över berget för att gå till Orosei. Så det blev sex vandringar. Vandringar vid flyget var på Kastrup, Milano och Geneve! Det är långt att gå till avgångs-gaterna! Jag räknade till 135 000 steg eller 100 km denna vecka.

   Av kultur kan vi räkna in öns historia och en del lämningar, ett slott/villa från cirka år 1900 där järnvägsanläggaren Piercy bott, herdeboendet, en Kristusstaty på Monte Orbene dit en procession går varje år och Nuoro stad med kort info om nobelpristagarinnan i litteratur på 1920-talet Graciela Deledda. En besvikelse för några var att det inte gick att lösa vanlig bussbiljett utan att vara tvungen att ladda ner en speciell app för att komma till Etnografiska och arkeologiska museerna i Nuoro. 

   Av natur imponerades vi av de stora skogarna av deras speciella kermes-ek, korkek och enorma idegranar, macchian med dofter av mastix med sina röda bär, cistrosor, myrten och smultronträd passerades. Eken användes för att framställa träkol förr och därmed skövlades stora skogar. Vägarna vi gick på användes för denna verksamhet. Macchian ökar på grund av skogsbränder.

   På ön finns några av Europas mest orörda landskap. Gennargentu är nationalpark. Där vi vandrade var det kalkstensklippor utom vid Nuoro där det finns granit och marmor. Söder om Cala Luna ligger Arbataxkusten med rödaktiga porfyrers med äldre granit med grå färg. 

   Några tyckte det skulle vara intressant att besöka marmorbrytningen utanför Nuoro.

Vandringarna:

 Dag 1.  Tisdag 4 okt: Ankomst till Olbia kl 18, transfer till Calagonone (Dorgali) med buss. (100 km cirka). 

Dag 2. Onsdag 5 okt: Startpunkt hotellet kl 9:30. Vandring längs vägen och kusten och sen på stenig och kuperad sträcka ner till stranden Cala Luna. Längs början av vägen finns sandstrand, längre fram höga sandstensklippor. Man börjar sen gå uppåt längs asfalterad väg där så småningom parkerade bilar följer vägen. Innan klättringen början finns en fin vik med sandstrand som man måste ner till. Guiden Alberto vägledde oss. Det tog fem timmar med många små pauser.  Det var svårare än vad vi hade trott. Det är mycket uppför och nerför och underlaget är stenigt. Det är tidvis ren klättring. Väl nere i ravinen är det lite av våtmark närmast havet. Ett hus med servering finns där. Underbar sandstrand och magnifika klippor i Cala Luna. Vi tog picknick på en stenhäll och badade. Tre gick samma väg tillbaka, då på 3 tim 15 min. Åtta tog båten tillbaka kl 16.30. Det kan vara bra att boka plats eftersom det är ett populärt ställe. Ca 13 km på hela dagen, 18500 steg.

Dag 3. Torsdag 6 okt:  start kl 9. Transfer till Nuoro (30 km cirka). Bobore ledde oss. Vandringens startpunkt är i utkanten av staden Nuoro (La Solitudine). Vi gick på stig upp på Monte Ortobene (Stig 101 – 955 h.ö.h.). Denna användes för att få upp material till Kristusstatyn som står på ett topp. Det är en hel del uppför, men fin natur. Ner längs asfalterad väg. Lunch på Sa Conca, hos en familj av herdar uppe i berget. Tre tog kortare väg. Åter längs landsvägen med minimal trafik. Fina vyer. Vi kom ner till Nuoro och såg en del av gamla stan med Bobores hem och moderns bageri/kakbod. Tillbaka till hotellet kl 17. Åter vid kl 18. Ca 17 km, 23300 steg.

Dag 4. Fredag 7 okt:. Start hotellet kl 9:30. Transfer med minibus och bil en bit upp i bergen. Vandring till Gorroppu, ravinen. Alberto ledde oss. Kuperad och delvis stenig stig. Vi gick in i ravinen till röd markering och sen åter. En imponerande syn! Enorma stenar med rund form och vita som ska passeras för att komma in. Picknick utanför ravinen. Sen åter samma sträcka tillbaka. Totalt cirka 17 km, 23300 steg.

Dag 5. Lördag 8 okt: Transfer till naturpark utanför Bolotana med ekar, idegran, stora stenar, nuraghe-platser, mm. Sen Badde Salighes arboretum mm. Vandring med naturguide, 8 km, besök i Villa Piercy och picknick där. Buss till Bolotana och kort visit i orten där det var byfest med hästar, buss hem 16.30. 9 km, 14200 steg.

Dag 6, söndag 9 okt: Transfer en bit upp i bergen. Vandring därifrån till Nuraghe Mannu. Alberto ledde oss. Det är en rätt ansträngande väg. Fina vyer. En Nuraghe med rester av bostäder. Picknicken intogs där. Vi gick vidare upp och ner och på slutet ner till stranden Cala Fuili för de som ville bada, övriga vandrade hem. 15 km, 21000 steg.

Dag 7.  Måndag 10 okt: Vi blev hämtade med buss för färd över berget norrut för att komma till Osala stranden Dorgali – Marina di Orosei. Bobore ledde oss. Vi gick en lång sträcka på stranden och uppe vid pinjeträden. Det blev bad och sedan picknick under pinjeträden. Sedan gick vi in i Orosei, först ut på spetsen för att konstatera att bron reparerades så vi fick återvända till närmsta bro. Det blev till traska på vägen till byn. En öl och sen kom åska och regn som varade en halvtimme. Hem med buss. På kvällen blev det middag med lokala fiskspecialiteter. 13 km, 19200 steg

Dag 8: Tisdag 11 okt: Kl 9.00, transfer till Olbias Flygplats. Flyg kl 13:25. Till Geneve 1,5 timme. Väntan där 3 timmar. Två timmar till Kastrup. 6400 steg., många på flygplatsen i Geneve och Kastrup.

Sardinien sep 2019

Detta är en reserapport från en annorlunda resa till Sardinien på fem dagar varav två resdagar. Äldsta sonens arbetskamrat kommer från Sardinien och har startat ett reseföretag med sin fru. Genom kontakter i turistbranschen på Sardinien arrangerade han nu en resa för pensionärer och ägare av några mindre resebolag i Skandinavien för att uppmärksamma öns möjligheter för långtidssemester. De hade satt ihop ett program för att visa kulturen, maten, naturen, badmöjligheterna och orterna på en del av ön. Sonen hade berättat om mina vandringsresor till Medelhavet en gång om året för en grupp i pensionsåldern. Det var därför jag var inbjuden.

Den vackra östra kusten

Och vilken resa det blev! Vi var alla överväldigade av upplägget och människorna, maten, mm. Efter resan har vi inte svårt för att tala väl om ön!

Vi flög med Easyjet till Olbia med mellanlandning i Milano. Så får det bli när det inte är högsäsong. Vi kom ett tiotal från Skåne, två från Danmark, två från Norge och två från Färöarna. Vi startade med transfer i minibussar till den lilla staden Posada, knappt en timmes tur söderut. Det är motorväg som är ganska guppig och med markanta skarvar. Hyr bil med bra dämpning! Boende var ordnat på olika ställen för att visa och testa mindre boenden. För egen del kom jag i en grupp som bodde uppe i de smala gränderna vid försvarsborgen på höjden. Gamla hus kan ha sina begränsningar i bekvämlighet men välrenoverat och rent var det på alla ställena. Det är inget för handikappade men så är det ofta i de gamla städerna. En kort bit upp i berget på Su Vrau bjöds på middag efter presentation av resans upplägg och information från Portale Sardinia och kommunalrådet i stan. Det blev mycket pasta dessa dagar men det är de duktiga på.

Efter riklig frukost på lokal bar tog vi oss upp till borgen. I tätorterna här är gatorna i gränderna stensatta. Det blev en imponerande vy över nejden för de som vågade klättra högst upp. På programmet stod sen en titt på en nuraghe. Denna San Pietro är en av 7000 försvarsborgar som återstår av de 15 000 som funnits. De byggdes med avstånd till varandra så man kunde kommunicera. Lunchen skulle vi själv medverka i på Maria Caterina Green Village, ett hotell med restaurang i närheten. Det var tillagning av pasta från grunden under ledning av en 84-årig dam och hennes anhöriga. Tre sorter gjorde vi. Lärorikt och trevligt! Endast vatten fick intas under arbetet, vinet fick vänta. Pasta som småsnäckor med tomtasås, spädgris och dessert som vi gjort av pasta med ostbit och citronskal inuti vilka friterats. En specialare för ön. Vi skulle nu söderut till staden Dorgali och då passerar man ett gigantiskt marmorbrott längs vägen. Vi hade tid att svänga ner till stranden och såg de vita sandklitterna. Vattnet måste ha varit 27 grader. Vi skulle även hinna med ett lantbruksmuseum som byggts upp av en kulturintresserad bonde och hans son. Det var mycket imponerande. Namnet är s´abba Fresca och har varit öppet några år. De bygger ut det efterhand och ska kunna ha boende senare. Där visas hantverksredskap och jordbruksmaskiner, mm. Växtligheten harmonierar med husen.  Dorgali var nästa ort för boende, även här på lite olika småboenden runt om i stan. Ofta är det lägenheter som erbjuds och det passar ju bra för boende under längre tid. Innan middagen på Albergo Diffuso Glivine, ett hus som kommunen köpt in och renoverat för kulturändamål, berättade vice borgmästaren om staden och fyra manliga sångare framförde ett mycket speciell sångstycke där en speciell teknik användes. Senare kompletterades de med accordeon och mungiga. Ett dansnummer med en medelålders man och en ung kvinna imponerade. Det blev mer musik och sång efter maten, ett medryckande accordeonstycke och lite sång till. De som ville kunde dansa med.

Andra dagen var vikt för en båttur från Cala Gonone söderut en timme till en badstrand. Vilka vyer över bergen, grottorna och små stränder! Jag hade inte sett något liknande. Stranden Carla Goloritze är rymlig och bergen skuggar den som söker skydd för solen. Ett underbart bad fick vi. Det var ordnat så att båt hämtade för tillbakafärd med strandhugg för picknick vid Cala Luna. Ett dignande sådant uppdukat på sanden på korkunderlägg. Det klarade sig! Rå fänkål till skinka, ost och korv passar utmärkt. Dorgali-vin var drycken. På platsen finns servering, mm. En vandringsled går ner till denna plats. Det tar 2,5 timme att vandra från Cala Gonone om man först kör en bit upp i berget och börjar där. Efter återkomst körde vi till en liten vingård för vinprovning, tre röda och en vit. Druvan är Cannonau som är en sardinsk druva. Arga Ruja heter gården. Dottern till grundaren driver gården och visade stor kunskap. Sen gick färden till Galtelli med boende i väldigt fin lägenhet i centrum. Alla resenärer var nöjda med sin inkvartering här. Det blev samling på ett matställe vid genomfartsvägen för middag. I denna stad är det inte lätt att hitta i gränderna.

Dagen efter gick vi upp till en gammal gård mitt i stan från 1700-talet, som varsamt renoverats liksom föremålen som tillhört gården. Det blev först en kort lektion i vanliga ord och fraser på sardinska. Vi fick sen en lektion i bak av de tunna bröd som man har till alla måltider här på ön. Vi gick en runda i stan och besökte först två damer i volontäraffär med modell över staden som den såg ut förr. Mycket fint. Nästa besök var i ett väveri med två flitiga kvinnor som vävde mattor, mm. Lunch var framdukat på gården och vi fick den goda pecorinoosten som bearbetats av larver och är krämig. Charkuterier, melon och vindruvor, mm, också. Deras eget vin serverades. Därefter kom damen som skulle visa marmeladtillverkning. Nu kallar vi det inte marmelad utan snarare energikaka. Det är honung, socker, skalad och delad mandel och apelsinskal. Detta rörs länge i kopparkärl över eld och bankas sen till den hårda kaka det är. Den görs bl a till bröllop. På kvällen blev det stämningsfull sång av åtta manliga sångare. Det är sånger från medeltiden som man på senare år tagit upp. En mäktig upplevelse när de står i främre delen av kyrkan oftast fyra åt gången med armarna om varandra för avstämning. De ville bjuda på ett glas vin efteråt i sin ta lokal som kommunen ställt iordning åt dem. Sista punkten var kvällsmål en liten bit utanför stan, pizzabuffe´och lite chark och ost före. Borgmästaren var där och pratade.