Etikettarkiv: vandring Skåne

Vandring på Hallands Väderö, sept 2015

SIK hade bjudit in till vandring på Hallands Väderö. Efter samåkning från Lund i 75 minuter och 11 mil till Torekov så samlades vi 21 deltagare till båtens avfärd kl 10. Solen sken och det var ingen vind. För övrigt hade vi i sällskapet SMHI´s observationschef! Han fick senare tillfälle att berätta om väderstationen på ön. Vi följde i stort en runda som finns i Vandringar vid Skånes kust av Karin Hoffman. Det blev en tur på cirka 8 km. Det blev en mycket fin dag. Att bokskogen är så stor och mäktig hade många ingen aning om. Det lär vara skog från 1700-talet och då var det kungliga jaktmark.

Hallands Väderö är namnet till trots en skånsk ö i Kattegatt, 3 km² stor, där nederbörden är mindre och solskenstimmarna fler än fastlandets. I januari 2006 fastslog Lantmäteriverket att Svenska kyrkan är ensam ägare till hela ön enligt en uppgörelse från 1753. Ön antogs dessförinnan vara statlig. Svenska kyrkan äger fyra stugor på ön som den hyr ut, men sedan 2006 måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att få lov att hyra någon av dem. Det finns åtta privatägda stugor på ön. Det finns skyltade vandringsstigar (en röd stig på cirka 6 km och en blå på cirka 3 km). Svarteskär, Sandskär och Brötholmarna är sälskyddsområde och där är det förbjudet tillträde året runt. Ön har också en fyr (tretton meter hög). Öns högsta punkt finner man på Kallskärslid 23,8 meter över havet. Ön består till en dryg fjärdedel av skog, en något större del är gräsmark och knappt hälften är kala berg eller enbevuxna klippiga och steniga områden.

En vacker promenad att börja med är den röda leden med utgångspunkt i Sandhamn som sträcker sig till Kappelhamn på södra sidan av ön, där Väderömuséet ligger. Det är en tydlig led genom skogen, ca 2 km. Precis innan man går in i Söndre skog passerar man Oa-dammen. Den är endast vattenfylld om våren och fram i juni vissa år blommar svärdsliljorna rikligt. I Söndre skog betar inga djur. Stengärdsgårdar som lades upp av de gamla skogvaktarna  ramar in skogen och har även förbättrats med stängsel som håller kor, hästar och får ute. Ulagapskärret är en av öns vackraste platser.

Öns västsida består mestadels av klippor och växtligheten bl. a av enebuskar med väldoftande kaprifol som slingrar sig däri, fläderträd och fina björnbärssnår. I augusti månad har man ganska stor chans att se sälarna som då sprider ut sig utmed öns kuster. Tidigare under sommaren håller de helst till ute i sälskyddsområdet där de känner sig säkrare när de har små ungar att ta hand om.

BoBokskogen på Hallands väderö

Sidan som vetter mot Torekov, Rätt svår att gå på

Sidan som vetter mot Torekov, Rätt svår att gå på

Betesmarken på Hallands väderö

Betesmarken på Hallands väderö

Skärgård på Hallands Väderö

Skärgård på Hallands Väderö

Maccialiknande vegetation

Maccialiknande vegetation

DSCN2006

DSCN2010

Vandring i Rövarekulan och i Pinedalen, maj 2011

Rövarekulan

Rövarekulan

Rövarekulan ligger mellan Rolsberga och Löberöd. Här skär sig Braån ner 20 meter från högsta punkten. Det är ett skifferrikt område. Fram till någon gång på 1960-talet fanns en dansbana här och tåget passerade, Eslöv-Löberöd. Från parkeringen i Rövarekulans mitt gick vi upp längs ån tills bron kommer. Vi gick sen på kanten av fördjupningen på stig och såg ner på ån långt där nere. Vid stenbron där gamla landsvägen korsade Braån gick vi i ramslöksbeväxta marker tills det började bli snärjigt varför vi gick längs ån intill betesängen tillbaka. Det kan väl ha blivit 3 km. Det är lite fascinerande med denna dalgång mitt i åkerlandskapet som i övrigt är platt. Något som for oss i tankarna var att till sommaren göra en åvandring i Braån. De lövskogsbeväxta åkanterna ser ut att sträcka sig ganska långt mot Rolsberga. En varm sommardag iklädda avlagda gympadojor och kortbyxor och gående i det ljumma åvattnet känns lockande.
Vi körde till Pinedalen där en lämplig start är vid kyrkan i Gudmundtorp där Skåneleden passerar förbi. Dalen är cirka 300 meter bred och 15 meter djup. Leden går genom mycket omväxlande natur längs dalens västra sida. Ramslöksfält passerades på smal stig. Efter en backe leder den in i bokskog där liljekonvaljsfält breder ut sig. Sen kommer en passage till andra sidan dalen över en äng med rikligt av ängsbrässma. En och annan glada sågs. Ny omväxlande natur tar vid och efter att ha passerat genom tät skir skog var det dags att vända tillbaka för att inte komma i mörker hem. Vägen tillbaka i samma spår kändes lika omväxlande. Två från lokalbefolkningen och en hund såg storögt på oss fullt förståeligt denna lite regntunga måndagkväll. Dock, något regn besvärades vi inte av mer än strax i början i Rövarekulen och åter konstaterade vi att det blir alltid bättre än man trott. Tolv nöjda vandrare avslutade turen utanför kyrkan i Gudmundtorp.

Pinedalen

Pinedalen

>Vårvandring i Häckeberga 2010

>

Första vårvandringen, vi startade med Häckeberga naturreservat
18 april, 20 km vandring, 4 timmar frånräknat pauser, vi följde delvis en av vandringarna i Karin Hoffmans bok om rundvandringar på Romeleåsen.
Färdledarna Åse Ehrenfors och Bengt-Ola Tegmalm beskriver turen så här målande: Vi började och slutade vår första långa vårvandring vid porlande vatten. En härlig vårdag, solen värmde gott, en molnfri himmel utan spår av flygplansavgaser. I skuggan och vinden kändes det skönt med jacka. Inga hästar släppta på Risen ännu, däremot vi elva vandrare släppta på årets första späda grönbete och med garanterad träningsvärk imorgon. Grönskan är på väg! Massor med backsippor i det stora naturreservatet. Vitsippor i full blom bland de torra fjolårslöven. Några gula svalört som lyste som små solar precis som de nästan överblommade tussilagona. Miljontals nässelbarn som slapp bli nässelsoppa idag i alla fall. Träden bjöd förstås inte på så mycket gröna toner, däremot många sorter. Nyhamlade pilar, körsbärsträd med svullna blomknoppar, knotiga gamla ekar, stickiga höga taniga granar. Men vi anade det efterlängtade gröna, björkar med mini mini musöron och lurviga lärkträd med små mjuka gröna knoppar. De ståtliga bokarna förväntar vi oss är skirt gröna den 2 maj när Mathias Steuch kommer att leda en tur på Söderåsen. Dagens vandring bjöd verkligen på omväxling och ur ytterligare perspektiv.

Utanför Genarps samhälle

Vi började längs Höje å uppströms, ut på Risens naturreservat med sina fäladsmarker, på småvägar mot Toppeladugård, förbi välskötta skånegårdar, in i Häckeberga naturreservat, böljande Sound of Music-kullar innan vi kom fram till Häckebergasjön, rundade sjön, i höjd med Häckeberga slott vek vi av norrut i hedlandskapet, passerade vägen, fler hedar/betesmarker, sedan tillbaka mot Höje å och längs med ån till Genarps vattenmölla.
Vy ner mot Häckebergasjön