månadsarkiv: juli 2011

Å-vandring i Rövarekulan – tokigt eller trevligt 2011?

Detta kan tyckas lite knasigt; att vandra i en å en regntung torsdagskväll. Å andra sidan, om man vill komma ut i skogen, så finns inte så många andra alternativ. Det är inte slipprigt och halt som vid en landvandring i en skog, man kan gå där det inte finns stigar och det är lite spännande. Från parkeringen i Rövarekulan är det bäst att gå mot Rolsbergahållet. Vi började åt andra hållet och här är dramatiskt brant med skiffer i slänten men efter en stund blir det ganska stenig. Vi valde att gå uppför slänten längs skåneleden för att bland annat se på biflödena och Oscar I:s minnessten från besöket 1836. Vi fortsatte sen åvandringen från stenvalvsbron och gick drygt en km i Bråån. En vandringsstav är bra att medföra vid åvandring. På vissa ställen där det är stenigt ska man ta det lugnt. Annars kan man plurra! Vi studerade den tjockskaliga musslan och de rödfärgade stenarna, som vi inte blev kloka på. Det är onekligen ett annorlunda perspektiv på skogen när man ser den från åfåran. Där ån är bred och lövverket tjockt ger det en trolsk stämning. Regnet vilade sig under färden och först på slutet kom lite regndroppar. Vi hade lätta vandringskor, avlagda gympaskor samt nyinköpta vita fritidsskor. Det kan bli lite kallt om fossingarna när det inte är så varmt i luften, likaså om benen även om kortbyxor är att föredra. Vi var helt ensamma i rövarekulan. Strax efter där vandringsstigen slutar avslutade vi och gick uppför slänten till korna där vi fikade. De nyfikna ungdjuren var väldigt intresserade av oss där vi gick över ängen fäör att söka oss ner till ån igen. Vi avslutade med skåneleden till parkeringen.

Inlines på Öland – jodå, det går. 2011

Jag var lite tveksam till om det skulle gå att åka inlines på Öland, de nord-sydliga huvudvägarna är ju trafikerade, mest den västliga. Men det finns ju andra vägar också och jag fick tips om några. Med utgångspunkt från Runsten, strax söder om de ofta fotograferade väderkvarnarna i Lerkaka, körde jag på bra vägar en tur på 30 km. På dessa vägar var det näst intill ingen trafik. Asfalten var helt klart godkänd, de nordvästliga delarna rentav perfekta men stora vägen nord-syd lite väl stora singel i asfalten, men det blev bara två km på det underlaget. Dyestad, Åstad, Sättra, Karum, Vedby, Ismantorp, Långlöt och lerkaka var orter jag passerade. Turen gick 7:30 till 9:30 vilket bidrog till den glesa trafiken. Här på östra sidans mitt finns inte många badplatser men en undanskymd pärla finns mellan Lerkaka och Bjärby där en liten smal grusväg leder ner till havet, se bild.

Turen:

http://www.funbeat.se/tracks/index.aspx?RouteID=906778

 

 

Ljunghusen strandbad – bad- och strövparadis

För den naturintresserade och motionsintresserade finns det mycket att välja på nere på falsterbonäset. Ett område som jag gärna väljer är Ljunghusens strandbad. Där finns inte många parkeringsplatser men några finns finns vid kanalen, vid Storvägens slut och vid golfklubben. Ambitiösa Ljunghusens golfklubb lät 2003 en kännare göra en inventering av växterna kring golfbanan. Se länk, 377 arter hittades. Några plockade vi på en tur i veckan. För att vara juli är blomprakten fin jämfört med många andra naturtyper i Skåne.

http://www.ljgk.se/Sidor/EE_rad8EDC0.asp

 

 

 

 

 

 

 

Här ute på sandreveln brukar man vara ensam men denna gången mötte jag faktiskt en grupp vandrare och ett nakenbadande par! Sen den 15 juli är det tillåtet att gå in på Skanörs ljung. Gång- och cykelvägen mellan tallskogen och de ljungbeväxta sanddynerna tillhör nog de mest tilltalande jag sett. Ett ljuvligt ställe!