Kategoriarkiv: långfärdskridskor

Bodensjön runt på inlines, juli 2013

Schweiz är utbyggt!

Schweiz är utbyggt!

Vi, dvs SIK skridskoklubbs inlinsfolk hade ordnat resan via Loca France som ett paket via Radweg-Reisen i Konstanz, drygt 7 000 kronor för sju hotellnätter på sju platser, frukost, transport av bagage mellan hotellen med taxi, middag på kvällen med tre rätter. Flyg till Zurich med SAS o Swiss kostade 2 300 kronor.

SIK började med dessa 2004. Sen har det varit floderna Rhen, Donau, Rhone, Mosel som följts och sjöar som Genevesjön.

Bodensjön har tre länder runt sig, i norr Tyskland, i öster Österrike och i söder Schweiz. Sjön heter Lake Constance här nere, efter staden Konstanz (som delas mellan Tyskland och Schweiz).

Framme kl 9 i Zurich. Tåg till Bregenz med byte i St Gallen och St Margrethen (gränsstation). Eftersom Sune hade fått besvär med höften vid vandringar vågade han inte köra inlines utan hyrde en cykel via Bodensee Radweg. Bregenz ligger i Österrike.Vi letade upp Pension Lamm i västra delen av stan. Intill ligger Mehrerau klosterområde från 1100-taler som är det mest betydelsefulla klostret kring sjön.

För att värma upp tog vi en inlinesrunda på 18 km västerut. Därefter Ein Grosses. Stan har stora parkområden och uteserveringar längs vattnet. Längre norrut finns badkust. Runt hela kusten går järnvägen. Centrum ligger i östra delen av stan med affärscentrum och stora ytor för uteserveringar sommartid. En äldre övre stad finns. Das Mehr am See kallar sig stan i reklamen.

Genom fina byar.....

Genom fina byar…..

Andra dan kom det regn på morgonen. Dock, efter en mycket god frukost, torkade det upp så kl 10 körde vi västerut mot Arbon som var nästa övernattning. Den turen blev 48 km. Flera orter passerades, asfalten var lite dålig bitvis. Rhen har sitt utlopp en bit väster om Bregenz, först en grävt flodfåra och sen dess naturliga utflöde vid gränsövergången till Schweiz i Altenrhein, som är en fiskeby. Där tog vi lättlunch. Rhen bildar gräns en lång sträcka söderut. Många cyklister var ute, många med batteridrift som hjälp. Staad passerades sedan liksom Rorschach. Sen kom de idylliska Horn och Steinach. En stor öl vid framkomsten till hotell Seegarten i Arbon, som ligger på en halvö. Hotellen ligger en bit utanför stan. Efter middag gick en del av oss in till stan, som är speciellt stolt över sin strandpromenad. Där finns också en stor uppvärmd pool, badstrand, segelhamnar och plats för vattensporter. Överhuvudtaget verkar man satsa mycket på motionsanläggningar i orterna runt sjön.

Massor av cyklister, lördag förmiddag

Massor av cyklister, lördag förmiddag

Tredje dan var det också regn på morgonen. Efter hyfsad frukost, croissanterna var stora, vågade vi åka vid tiotiden när det torkat upp en stund. Det torkade upp rätt snabbt på cykelbanan frånsett skuggiga platser det gällde att ta det lugnt. Solen kom. Vi åkte nära sjön. Vi passerade Egnach och Romanshorn. Den senare har den största hamnen vid Bodensjön och har blivit en populär semesterort. Vid Munsterlingen tog vi paus för dricka på en uteservering. Nu var solen skarp och värmen hög. Stora äppelodlingar med nät över passerades. Här är mycket jordbruksmark. Således såg vi inte mycket av alper utan endast som kuliss på några ställen. Fina nybyggda villor nära till vattnet passerades. Byarna har mycket korsvirkeshus. Eftersom vissa gårdar ligger kvar inne i samhällena blandades olika dofter. Vi kom in i Konstanz / Kreuzlingen. Det är Rhen som har sitt utlopp i närheten när den först passerar Konstanz och går genom Untersee. Det fina vädret hade lockat ut folk att bada. Vi lirkade oss fram på gator vi trodde var rätt och så småningom passerade vi gränsövergången till Tyskland. Mot trafiken och upp på trottaren. Siktet var inställt på ön Raichanau. Våtmarker passerades. Det är lite kuperat på ön och i värmen var det lite kämpigt. Fina vyer lyfte fram oss. Båtturen på 30 minuter gick till Iznan åt väster. Detta var en idyllisk plats. Vi skulle övernatta i orten Horn och dit var det uppförsbackar. Svetten lackade.

Av med inlines´en inför nerförsbacke

Av med inlines´en inför nerförsbacke

Nerförsbacken mot hotellet togs barfota, liten vurpa hos Arne på rullor orsakade lite skrubbsår. Därefter använde han armbågsskydd. Mycket fint och trevligt hotell med god mat, Seehörle hotel och gasthaus. Även regn denna natt men sol på morgonen. Förutom bristen på croissant var allt mycket bra. Start kl 9 mot Stein am Rhein. Fin väg dit, dock kuperat så in någon backe åkte rullorna av. Wengen passerades med sina fina korsvirkeshus. Stein var en upplevelse, vi kom dit en söndag och fick uppleva procession med bastanta män med enorma kobjällror, orkester som satte igång när hästarna närmade sig, Det var Barnens Dag. Tillsammans med massor av cyklister njöt vi av de vackra husen och dessutom en fin apfelstrudel på en av stans uteserveringar. När bron över Rhen passeras gavs en härlig vy över vattnet, husen och omgivande landskap. Cykelvägen sen var superb. Mammern skulle passeras och det var rätt kuperat. Äppelträd, hallon, vin längs vägen. Fina vyer över sjön, badande folk längs stränderna som vi följde bitvis. Efter Steckborn blev det grus så vi tog cykelväg längs vägen. Vi kom åter till Konstanz efter en smal cykelväg. Överhuvudtaget var det lite si och så med asfaltkvaliten kring stan. Sune agerade broskloss åt Bertil bl a. Vi hittade snabbt hotellet Graf Zeppelin i en vackert målad byggnad. En stadsrundtur efter maten, säkert 25 grader.

Stein am Rhein, en höjdare

Stein am Rhein, en höjdare

Måndagen gav soligt och varmt väder. Tidig frukost och tidig start. Ett av dagens mål var Mainau och då blev det först färd genom stan, över bron, längs vattnet, genom villakvarter och sist en lång, lång grusväg. Sune drog någon av oss. Detta är en STOR trädgård. Välskött och massor av sorter. Apfelstrudel för en del. Efter detta vackra drog vi norrut, först på grus och sen lätt kuperat till Wallhausen där båt går. Denna tog oss till Uberlingen, båten låg och väntade på oss. Härifrån tog vi tåg till Salem och slottets hotell. Detta för att undvika backarna upp dit. Från stans tågstation är det 3 km till slottet. Att lösa biljett tog oss dock en halv timme men då fick vi också bästa pris i form av dagskort. Schwanen heter hotellet. Slottsrundturen inskränkte sig till en timme för Ein Grosses skulle ju hinnas med först. Trevligt ställe.

Värmen fortsatte dagen efter. Till stationen och 45 min väntan och resa delvis samma väg tillbaka för att kunna köra längs vattnet i de trevliga semesterorter som finns där. Lunch i Meerburg, dvs korv o bröd o äppeldricka. Här var det jämnt och fint att köra. Sen kom mer blandat och även grus. Ovan äldre cyklande man bromsade lite panikartat i kurva och föll framför oss, som tur var mot diket annars hade det gått illa. Vi var framme i Friedrichshafen vid 15. Hotell Föhr hade god öl. Badsugna fick sitt och museiintresserade sitt i form av Zeppelinarmuseet. Resans bästa apfelstrudel intogs här. Eftersom centrum bombats under kriget var mycket nytt.

Otaliga vinslott passerades

Otaliga vinslott passerades

Tidig frukost och sen ner till järnvägen och vägen längs med genom stan. Fina småorter, vinodlingar, lite grusväg, campingar, slott. Lite svårt att hitta asfaltvägar på några ställen. Dagens dopp var skönt trots 18 gr. Avkylda körde vi mot Lindau, världsarvsutnämnt för sin stadskärna. Biergarten under trädens skugga. Här blev det en stadsrunda till fots. Nu var målet Bregenz och dit var det tur längs vattnet de sista kilometrarna. I ivern skedde en kollision mellan två åkares fötter så Åke föll på kant och fick ett ben i handen knäckt. Det blev taxi till sjukhuset. Här går det undan så efter två timmar var han röntgad och gipsad för vidare åtgärder hemma. Otur och onödigt men detta är inte ovanligt när man slappnar av. Ibis hotell centralt o nära stationen var bra. Middagskupong för att äta på en av stans restauranger, det blev den nere vid vattnet. Det var ny ölsort för varje ställe på resan. Apfelstrudeln såg olika ut på alla ställen. Tidig nattsömn för de flesta.

Härliga miljöer

Härliga miljöer

Frukost 06,30 och sen till stationen för att åka tåg till Zurich. Denna gång med Swiss.

Filmen om Bodensjön runt

Bokslut för långfärdsskridskosäsongen 2013

19 turer, 64 mil, cirka 40 vatten. Alltså, för min del, en rekordsäsong.  Det är dock långt från skridskoklubbens gigant, Fredrik, som avverkat 260 mil och 47 turer.

P1060417

Det blev två turer till Bohuslän, först Stigfjorden mellan Orust och Tjörn, sen Sannäsfjorden söder om Strömstad. Min färdrapport: Stigfjorden: Detta blev en helt underbar skridskodag. Vi lämnade Skåne redan kl 7 i Thells lilla buss, 26 förväntansfulla sikare. Det var bara några av oss som varit på Stigfjorden tidigare. Det blev en mäktig upplevelse att få kryssa här mellan små och stora öar. Vissa kallas väl kobbar men andra stora, höga har kanske ett annat namn. Vi hade en utskrift från ett spår från torsdagen och följde detta. Målet för lunchen var längst inne i en vik där isen övergick i öppet vatten. I stiligt led mot vinden drog vi ut på öppnare vidder och isen blev bättre och bättre. Längst ner i Stigfjorden blev den superb. Och inte blev den sämre runt Mjörn. Och viken där bussen stod och väntade var sådan att det var svårt att sluta åka.

Raslången

Raslången

Övernattningsturen blev rätt snabbt beslutad. Det blev fin tur på Sannäsfjorden och söder därom första dagen, På Stora Lee i Dalsland på lördagen och Vänern på söndagen. Rapporten: Norrut ut mot Havstenssund. Utanför Västbacken tunnade det ut och blev helt öppet. Tillbaka mot bilarna. Paus vid Lammön. Bil till Galtö. Åt väster fram till Resöbron. Sen söder runt Galtö tills vi stoppades av öppet vatten. Fortsatte sedan åt söder runt all öppna partier ut mot Raftötången. Stopp igen pga av öppet vatten. In en bit mot viken vid Klätta men.vände när det blev för buligt. Norrut mot Galtö. Extravarv på finisen. Över Galtöbron och fortsatte så.långt det var hyfsat stöpt.

Säsongen började för mig på Ringsjön 16 december och slutade 9 april på Perstorpssjöarna.

De flytande öarna på Perstorpssjöarna

De flytande öarna på Perstorpssjöarna

Blekinge skärgård fick besök vid en ledarkurs vi hade 19-20 januari. Dan efter hade vi nog säsongens finaste isar på Oppmannasjön och Ivösjön där även solen lyste hela söndagen.

På Ivösjön

På Ivösjön

Två morgonturer på svedalasjöarna Yddingen, Fjällfota och Börringe blev minnesvärda då solen steg bakom träden samtidigt som vi kommit ut på isen.

Perstorps dammar och dan efter Halen, Raslången och Immeln i medvindstur blev minnesvärda. Det gör ju mycket när solen är framme på turerna.

för att suga ut det sista av isarna tog vi i april två morgonturer först på Dagstorpssjön och sen på Perstorps dammar. Inte den bästa isen men fullt åkbart.

 

Några filmer:

Immeln

Stigfjorden

Sannäsfjorden

 

1 Ivösjön

 

En blöt förmiddag på Immeln, dec 2012

Immeln

Sune ringde kl 18 på lördagen, ”ska du med till Immeln imorgon, du har inte synts så mycket på isen i år”. Snabb betänketid, sa till gästerna att gå hem tidigt, nej skämt faktiskt. Kl 07 var avfärd från Lunds södra så väckaren på 05.45. Inte så farligt faktiskt när man varit inomhus så mycket och längtar ut. Gråmulet och småregn. Sune, Anders, Fredrik och Olof, ledaren, stod och väntade. 09.40 på isen som planerat, då hade Calle hämtats och Ebbe anslutit. Det blev ganska blött med 1-15 cm vatten på isen, dock utan att mina Alfa Hafjell släppte in något nämnvärt, de är till skillnad från många skidskor helt täta. Damasker hade iofs inte varit fel idag. Vi drog norrut från Mjönäs men efter en stund var vi tydligen på väg söderut utan att jag märkt det. Utan kompass i sådant gråväder så är man lost utan kompass eller GPS. Den lokala guiden Ebbe var till god hjälp. På de ställen där vatten hade samlats kunde man haft bogvisir. Isen var mest hård men bitvis mjuk där snö frusit till is. Benen kändes idag lite darriga och vristerna ostadiga, kanske var det den hårda ytan och lite dålig skärpa på skridskorna. Nästa gång ska jag faktiskt ta de med fast häl trots att de är tyngre.

Immeln har en speciell plats i mitt liv, det började med skollovskoloni strax norr om Immelns samhälle, sen scoutläger i skogen bakom flera gånger, sen träningsläger med IK Finish oftast till påsk, sen en  kurs i jobbet med ägaren Vellinge kommun. Och så nu skridskor. Olof skriver så här om turen i färdrapporten ”Himmel och Immel möttes i en blank kopparspegel som gjorde isbedömning knepig. Kärnisen har börjat sucka i fackverket och vid uddar och sund har varmvattnet börjat fräta undertill. Stöpisen däremot är tjock och tyst, men knarrar som kramsnö i ytan när man trycker till. Kärnisen pratade med oss, det var rena nyårsfyrverkeriet; dunder, sprak och knak.

Några minnesbilder från färden; fika under granparaply på Högön, en halkande bambi i Mossavik, tvärställ framför öppna vid Fars Nabbe, trollsk dimma vid Prästön, ljuvliga salsgolv ned mot Kvinnoöarna där Fredrik fick släppa loss.”

Kl 12 steg vi av isen efter 38 km.

En film på tre minuter från Immeln