Dagsarkiv: oktober 16, 2016

Cykeltur mellan Bjuv och Höör, mitten av augusti

Tåg till Bjuv via Ramlösa en dag då det blåste nordvästlig vind passande för en cykeltur i medvind. Turen var vald för att se landskapet som tillhör backlandskapet i Skåne dels centrala mellanbygden, dels södra mellanbygden enligt Länsstyrelsens indelning. Det är ett mosaikartat backlandskap, både odlat och med skog. Turen blev cirka 90 km. Avslut skedde i Höör. Turen skedde delvis på Sverigeleden. Googlemaps har den med men en del fel i denna karta noterades.

Bjuv är en omtalad ort detta år med planerad nedläggning av Findus fabrik. Samhället har 6800 invånare, hela kommunen 15000. Vid sent 1800-tal växte byn som gruvort. Det var kol som bröts fram till 1981. Nu finns ett museum över verksamheten. Det fanns en gång sex schakt och gruvgångar finns ju kvar under samhället. Findus bildades 1941. Det finns idag 500 odlare av ärtor till fabriken. Nomad Foods köpte det i november 2015 för sju miljarder kronor. Det finns 450 anställda. Bjuv imponerar med fina grönområden och cykelvägar. Det är ett utpräglat villasamhälle. Höganäs-Bjuf fabriken för eldfasta produkter är i drift och täcker ett rätt stort område.

Förutom nedan nämnda orter passerades ett antal gods: Charlottenborg, Lundom, Gedsholm, Duveke, Gryttinge, Trolleholm, Bosarp.

Ekeby består av kyrkbyn och Skromberga som var en bruksort för stenkol och lera. 1965 stängdes gruvan men lera bröts för klinkers via Höganäsbolaget fram till 2008. Bl a har plattorna till fasaden på operahuset i Sydney tillverkats.Regionmuseet har gjort en projektrapport av Skrombergaverket.

Risekatslösa har haft en gruva för kolupptagning. Gruvnäringen satte fart på 1930-talet. Det ingick i det skånska gruvbältet.

Gedsholms säteri har funnits sedan 1770-talet och ägs av släkten Tornerhielm.

Knutstorps gård uppfördes 1555 och återuppbyggdes 1726 och byggdes om 1843. Det har sitt ursprung i 1300-talet då det var en borg.

Stehag hade 2010 1100 invånare. Jag fascinerades av frisksportföreningen FK Tor som har följande verksamheter: keramik, vandringar, fågelskådning, teaterbesök, foto, akvarellmålning, vattengymnastik, innebandy, styrketräning, kanoter, friluftsliv, trampolin, loppmarknad, julmarknad. Dessutom har de uppfört en fin skatebordbana och driver en förskola.

Halmstad finns även här

Halmstad finns även här

Knutstorp

Knutstorp

Från Stehag mot Höör och Ringsjön

Från Stehag mot Höör och Ringsjön

I Stenskogen vid Höör bröts stenen till Lunds domkyrka

I Stenskogen vid Höör bröts stenen till Lunds domkyrka

Bosarps Jär är en fin ås som även har motionsstigar

Bosarps Jär är en fin ås som även har motionsstigar

Boarps hed på Linderödsåsen

Med Sommarkortet i handen åkte vi en halvmulen dag till samhället Linderöd på Linderödsåsen. Bussbyte sker i Hörby. Orter som man annars inte besöker. Målet var Boarps hed som är ett naturreservat med säregen ljunghed. DOCK, detta år fanns ingen ljung, svedjebränning hade tydligen skett förra året, sådan sker vart nionde år. Nu fick vi tänka oss hur det kunnat se ut med ljungen i full blomning i augusti. Men turen dit på vägarna var givande. Det är ett omväxlande landskap, småkuperat och vacker odlingsbygd. Se beskrivning:

Hörby har sina förtjänster, bl a torget:

Torget i Hörby

Torget i Hörby

Fina bokskogar passeras på väg mot Boarp

Fina bokskogar passeras på väg mot Boarp

Boarps hed

Boarps hed

Fint landskap

Fint landskap

Klagshamnsudden + Limhamns kalkbrott

Klagshamnsudden, en vandring

En vandringstur på Klagshamnsudden söder om Malmö kan tyckas futtig men faktum är att den var givande. Här finns stora naturvärden och det blir ett antal kilometer. Hela udden är konstgjord och började anläggas på 1880-talet då kalk började brytas och cement tillverkas. Det höll på till 1938. Sen har området fått sköta sig själv och det har varit en hel del turer om vad den skulle användas till. Malmö stad äger den sen 2007 och nu något byggande kommer inte att ske på den. Till en början anlades udden för att komma ut på djupt vatten för fraktens skull. Sen har den byggts på med restprodukter från brytningen. Det har bildats två stora vattenfyllda brott. Vid långfärdskridskoåkning kan man ta hjälp av sjön längst ut för att passera udden. Industrierna har fått förfalla. Rester har renoverats som industriminnen. En trevlig småbåts- och fiskehamn finns längst ute på udden. Badplatsen är trevlig. Malmös reningsverk kan avge en del dofter. Det tar emot avlopp även från Vellinge kommun sen 1970-talet.

Allt är inte beväxt med träd och sly

Allt är inte beväxt med träd och sly

Trevlig trädridå

Trevlig trädridå

Denna dag hade några camperat på stranden, lugnt och behagligt

Denna dag hade några camperat på stranden, lugnt och behagligt

Vindkraftverk i bakgrunden

Vindkraftverk i bakgrunden

I Klagshamn bröts tidigt kalk för husbehov och brändes i så kallade jordugnar. Efterfrågan på kalksten ökade med sockerbrukens etablering, då kalk var en viktig del i renandet av sockret. Stenen användes även som material i husbyggen och vid tillverkningen av cement.

Omkring 1885 startade lantbrukare Lars Hermodsson Klagstorps Kalkbrotts AB med kalkbrytning och kalkbränning. 1896 hade han 18 man anställda och då tog Faxe Kalkbrud i Danmark över driften, nu i ännu större skala. De anlade järnvägen mellan Klagshamn och Tygelsjö och de byggde hamnen. Redan 1899 tog nya ägare över driften. Nu tog utbyggnaden fart. 1903 byggdes ny kalkugn och cementfabrik, Ytongfabrik m.fl. På restmaterial från kalkbrottet anlades en hamn.

Egnahemsbyggandet kom igång omkring 1925 och Klagshamn utvecklades och blev en stor industri. Det va cirka 400 anställda och allt såg ljust ut inför framtiden. Men så kom ödesåret 1934 då Limhamnsbolaget tar över Klagshamnsindustrin för att lägga ner verksamheten i Klagshamn. Genom påverkan av kommun, arbetare och tjänstemän fick man till stånd en övergångsperiod på 4 år.

Limhamns kalkbrott

Några gånger om året ordnas det visning av det gamla kalkbrottet i Limhamn. En fin majdag var jag där tillsammans med andra föranmälda. Det blev en intressant tur. Jag har tagit lite text från Malmös hemsida:

Visning av kalkbrottet i Limhamn

Visning av kalkbrottet i Limhamn

Detta är en unik plats i Malmö. Området är ett resultat av den industriella brytningen av kalk för tillverkning av cement. Nu har naturen börjat ta över men idag finns fortfarande mycket kvar som påminner om kalkbrytningen från mitten av 1800-talet och fram till 1994.

Kalkbrottet är cirka 1300 meter långt, 800 meter brett och 65 meter djupt. Går man runt brottet har man gjort en promenad på 4 kilometer.

Brytningen av området påbörjades 1866 och pågick fram till 1994. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Den sprängteknik som användes har format brottet så det består av platåer, så kallade pallar, med 20 meter höga och lodräta väggar. Då man sprängde användes ett ton dynamit. Det blev en kraftig smäll som många Malmöbor kände av.

Kalken i Limhamns kalkbrott har bildats i ett varmt hav för mellan 65-62 miljoner år sedan.

Vatten pumpas kontinuerligt ur brottet – annars hade brottet nu varit en 55 meter djup sjö. Vattnet pumpas ut i Hammarsbäck och vidare till Öresund. I genomsnitt pumpas 70 liter per sekund ut

Under andra världskriget anlades djupa dammar som vattenreservoar. Runt dammarna växer det mest björk och sälg och trots att marken här stått orörd i över 60 år är jordlagret bara några centimeter tjockt.

Imponerande höjder

Imponerande höjder

 

Den södra dammen är cirka 8 meter djup och innehåller stora ålar som förmodligen är över 70 år gamla — isläppta för att rena vattnet.

Det finns över 1400 olika djur- och växtarter i kalkbrottet och det trots brottets speciella livsmiljöer och att den industriell verksamhet inte upphörde förrän för cirka femton år sedan. Flera av arterna är sällsynta eller speciella på något sätt. Mest uppmärksammad är förekomsten av den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan och kalkkrassingen.

I brottet finns mycket rovfågel. För cirka tio år sedan flyttade ett pilgrimsfalkspar in och i april 2009 kom ett berguvspar till brottet. På kvällarna kan brottet fyllas av berguvs hanens mäktiga hoande. Den bruna kärrhöken är en rovfågel som häckar i den stora vassen. Andra häckande fågelarter är korp, gravand, skäggmes, mindre strandpipare, grå häger och backsvala. En återkommande vintergäst är strömstaren.

 

Det har gjorts stora undersökningar för att kartlägga småkryp i brottet till exempel har man hittat mer än 450 olika skalbaggsarter varav flera ovanliga och en art som är ny för Nordeuropa. Många sorters trollsländor finns också, en mycket ovanlig art, den mindre kustflicksländan, finns vissa år.

En intressant visning

En intressant visning

Sedan årsskiftet 2010-2011 är  Limhamns kalkbrott ett kommunalt naturreservat. Det är gatukontoret som förvaltar naturreservatet. På sikt ska kalkbrottet också bli mer tillgängligt för allmänheten.