Sydfrankrike i mars 2018

 

 

Vid Gorge du Tarn. Vi hyrde bil i Nice och körde västerut för att upptäcka områdena Tarn, Ardeche och Vaucluse. Det är även södra Cevennerna och södra Centralmassivet man kommer in i då. Vi valde 15-28 mars för att uppleva våren, vi hade t ex väldigt bra väder vid samma tid ifjol i Costa Brava. I är blev det kallare pga kyla från öster, t o m snö och kalla morgnar och kvällar. Vi hade med oss en bok från Sunflower, Western Provence.

Upplägget

15 mars, flyg med SAS kl 9.40, nollgradigt. Vi körde 24 mil på motorvägen västerut förbi Aix de Provence till St Remy de Provence. Den sist milen var det fina vyer över bergen längs med vägen. Parc Naturel Regional Alpilles ligger söder om staden. Där ligger Les Baux de Provence. Det finns tre vandringsförslag i omgivningen i Sunflower-boken. Detta är den yttersta västra delen av Provence. Strax norr om ligger Avignon. St Remy är en gammal stad med en cirkelformad gammal del. Kring denna går all trafik! Det är en ”dyrort” med fina restauranger, många fastighetsmäklare, fina affärer. Platanträden är dominerande både i staden och på landsbygden, längs vägarna. De präglar hela stan. I mars kan man få hotellrummen lite billigare, vi betalade 135 euro för två nätter på ett fint, nyrenoverat gammalt hotell i centrum.

Turer i Alpillesbergen

16 mars. Tur nr 12 i boken är en vandring från området söder om St Remy till Les Baux på 15 km. Man kan gå dit och ta buss tillbaka till St Remy dock. Vi valde en tur från den lilla sjön/vattenmagasinet upp till ett torn där vi vände och då kan man ta en lite annorlunda väg tillbaka, då blir det drygt milen. Det är lätt kuperat, vackra vyer och trevlig skog. Det är på grus och småsten som underlag på den lilla vägen. Det blev en trevlig tur. Tillbaka i stan gick vi en trevlig tur åt samma håll vi kört med bil och såg på växtligheten och de små gårdar och villor som finns här.

Där vandringen börjar utanför St Remy

Fina vyer från turen söder om St Remy

 

Efter en lunch körde vi till Les Baux som vi inte nådde på vandringen. Det är en by på en höjd bland vackra klippor.

Uppe från orten Les Baux ner mot parkeringen

18 mars, Andra orten var Millau, ca 20 mil åt väster och sen norrut, som ligger intill floden Tarn och dess långa och djup ravin. I boken fanns tips om vackra vyer och korta och långa vandringar från orten La Malene. Vädret blev blandat men bättre än prognosen, vilket ofta är fallet här. Men rysskylan har kommit även till Frankrike så när inte solen kom fram var det lite bistert. Vägen som går längs floden Tarn är nog den häftigaste jag kört. Denna marsdag var vi nästan ensamma ute! Inte förrän vid slutet av dalgången hittade vi ett öppet matställe. Vi nöjde oss med de fina vyerna, vädret var för osäkert för att vandra i. Orten vi åt i var Sant Enemie och där tog vi en fin promenad. Point Sublime körde vi ut till på hemvägen. Utsikten är enorm. Vägen från Enemie upp till högplatån, le chaussé, var också imponerande. Fördelen med tur i mars är att bladverken på buskar och träd inte skymmer sikten. Ja, det blev en fin söndagsutflykt!
19 mars, floden Dourbie är mindre och flyter i en dalgång som också passerar Millau. Vi följde floden till St Jean de Bruel. Även här är det vackert. Vädret inbjöd inte till vandring dock. Vägen ner till Millau från detta hållet ger fina vyer. Denna vecka i mars var vädret bistert, endast solen hjälpte upp det hela.

Tarn

Tarn

Längs Tarn

20 mars, vi körde först västerut under Millaubron och sen söderut. Grand Causses ligger här. Det är en högplatå inom Cevennerna, alltså ett mycket kargt område där enar och en del underliga klipppartier sticker upp. Vi körde till Cirque de Navacelles, dvs sydost ut. Man passerar över en högplatå likt Alvaret på Öland men lite mer kuperat. Några enstaka orter dyker upp. Det mesta är stängt, så även restaurangen vid parkeringen där vandringens början. Det är ett mycket säreget ställe och en hisnande naturupplevelse. Det finns en vandringsled på 12 km som tar en runt ravinen och orten Navacelles längst nere. Vi valde att gå 5 km dvs nerför branten på en stig och sen på vägen som går mellan startpunkten och Navacelles. Det är inte svårt och ger hisnande vyer. På vägen tillbaka tog vi en sväng ner om Madieres men restaurangen var stängd.

Ner till Navacelles

Bron över Tarn

Cirque de Navacelles

 

Navacelles

21 mars, vi körde till sjön i närheten av Lodeve där vi bodde. Då hade vikört 6 mil söderut. Turistbyrån hade pekat ut tre ”måsten” för området, däribland denna sjö. Här är jorden rödfärgad och bildar egendomliga former efter erosionen. Det finns vandringsleder i närheten men vi avstod. Istället körde vi senare till Heraultområdet med staden St Guilhem le Desert, några mil österut. Där börjar bergskedjorna igen och orten ligger i kanten med ett vattendrag intill. Byn ligger i en bergsskreva, idylliskt och måleriskt. Allt är välrenoverat. Kanotuthyrning är nog stort när det är säsong. Vi gick upp på en vandringsled för att njuta solen. Här går en GR-led och jag gick en bit. Även här finns en ”gryta” i berget likt Navacelles. Leden går från Montpellier!

De röda bergen vid sjön utanför Lodeve

GR-leden upp från Herault

Fina vyer

23 mars. Vi körde österut och bodde i Bollene och körde till Souze där ravinen, Gorge du Ardeche börjar. Man kan gå så långt man vill på gulvit led, hela ravinen är 30 km men oklart hur långt man kan gå. Vi gick till camping cirka tre km in i ravinen. Det är inte lätt att gå där och ibland inte möjligt heller eftersom vattennivån kan vara hög här. Tydligen kan det vara slipprigt men vi märkte inte det denna dag. Solen sken och värmde, annars blåste en kylig mistralvind. Idag inga andra turister. Fascinerande tur, en av de mest fascinerande vi gjort. Det var tur 10 i boken. Vid högsäsong är det många paddlare här. Vi gick upp till landsvägen via grusväg cirka 700 meter, därefter asfalterad väg som går längs kanten på ravinen. Fem timmar tog turen.

Gorge de Ardeche

Ansträngande men inte så svårt

Vissa ledstänger finns

Underbar tur

24 mars. Vi körde till ett berg vid orten Gigondas där Sunflower har tur 6, Dentelles de Montmirail. Här går en led upp runt berget. Det är väldigt brant så jag fick gå själv, hade 30 minuter på mig! Där fick jag fantastiskt fina vyer över berg och vingårdar och landskap. ”One of the most exquisite walks you will ever take, anywhere..” skriver författarna. Vägen mot Bollene är kantad av vinodlingar och små tråkiga byar. På väg till berget stannade vi vid lördagsmarknaden i Saint Cecilie de Vine, trevlig ort.

Vinodlingar vid Gigondas

Fina vyer, väl uppe

25 mars. Till Apt, som är en fin stad vid floden. Visst finns det många nergångna och smutsiga hus men även fina delar. Vi körde sen i vackra landskap mot Roussilontrakten för att se på de röda bergen. Tur 1 i Sunflower är en tur på 7 km men det finns i brochyren vid parkeringen en tur på 4 km som vi gick. Bokens tur börjar vid orten Bouvene, vi började vid avgiftbelagda parkeringen vid Saharaområdet. Det är imponerande och säregna skapelser som naturen åstadkommit här. Turen är omväxlande. I området är det vackra berg, småkuperat, vackra byar uppe vid bergen, vinodlingar, fruktodlingar, lavendelodlingar, olivträd, mm. Byarna Roussilon och Gordes får man inte missa när man är här. Vi var nästan ensamma turister där kl 18!

Vid Sahara

En 4 km tur runt i området

Roussilon

Gordes

26 mars. Semesterresan avslutades i Sainte-Maxime vid kusten, och nu var vädret sommarbetonat. Några kustpromenader gör man inte gärna här med den trafik som finns. Det finns en rundtur upp i berget med fina vyer dock.

Hotellkostnad inkl frukost för dubbelrum hamnade i snitt på 730 kronor vid denna tid på året. Vi körde 180 mil med bilen på en del avgiftsbelagda motorvägar. Bilhyran var 2 500 kronor för 13 dagar. Tidigt bokat flyg hos SAS hamnade på endast 2000 kronor för två personer.

Cote du Rhone

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

First Class om Gorge du Tarn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *